Alice1234

    Hej, jag är en tjej i 9an som ska göra mitt gymnasieval om någon vecka. Jag har hela mitt liv varit ganska inställd på natur men nu senaste tiden när jag varit där på besök och annat har insett att ekonomi nog är mer för mig. Jag tror att miljön där passar mig mer som person trots att jag alltid haft A i alla NO ämnena under min skolgång. Jag har även tänkt lägga till matte 4 som mitt inviduella val om jag väljer ekonomi eftersom jag gillar ämnet och jag tror att det underlättar i framtiden. Jag vet att det finns några universitetsutbildningar som ofta kräver matte 4 och Kemi/fysik/biologi kurserna typ som läkare och civilingenjör. Om jag då läser matte 4 nu visst kommer jag inte behöva läsa det igen om jag väljer att göra ett basår? Så min fråga är om ni tycker jag borde köra på ekonomi och sen läsa till no ämnena efteråt ifall jag vill in på någon speciell utbildning eller bara välja natur och ha alla möjligheter direkt.

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hejsan, du har ännu ganska gott om tid innan du definitivt måste bestämma dig ang.ditt gymnasieval. Du har till sista dagen i omvalsperioden som brukar ligga senare under våren (olika datum i olika delar av Sverige).
    Det är bra att du besökte gymnasieskolan för att "känna på" hur det skulle bli att läsa där.
    Du frågar om du skulle behöva läsa om Matematik4 efter gymnasiet om du går ut gymnasiet med godkänt betyg i den kursen. Satta betyg gäller tillsvidare så man behöver inte läsa om samma kurs i vilken man har godkänt betyg men... skulle det vara så att du efter gymnasiet går universitets-basåret, som är en sammansatt utbildning på heltid, och du vill få studiemedel från CSN för heltidsstudier, då väljer du själv i så fall att "gå om" matte 4 (detta för att läsa på heltid). En annan sak med universitets-basåren är att kurserna "liknar" gymnasiala kurser men de är inte identiska med gymnasiala kurser med samma namn (konstigt nog). Varje universitet får själv bestämma hur de "modifierar" kurser inom basåret; de gör det för att bättre förbereda inför just "sina utbildningar", alltså som ges på samma universitet. På så sätt kanske "matematik4" på universitetet kommer innehålla några nya "moment"; och om du skulle vilja använda dig av "platsgaranti" som ibland ges efter basåren, då är man ofta tvungen att ha läst basåret i sin helhet och fått godkänt i allt som ingår i basåret --- på så sätt är "risken" stor att du kommer känna dig tvungen att läsa matte 4 "igen". 
    Jag vill också påtala följande: att på Ekonomiprogrammet få läsa matte 4 kan ej, på förhand, garanteras. Kursen är på EK valbar, ej obligatorisk och skulle lärarkapacitet ej räcka (det är ju tyvärr lärarbrist) då måste skolan prioritera ge undervisning i obligatoriska kurser, alltså de som går NA/naturvetenskap och TE/teknikvetenskap kommer få läsa matte 4 och elever på andra program kan bli utan undervisning i just den kursen och kommer läsa någon annan 100poängskurs "i stället".
    Regeln är den att undervisning i obligatoriska kurser måste (tvunget) erbjudas. Och valbara kurser ges i "mån av möjlighet" alltså om skola kan finna möjlighet att göra det vilket på förhand ej går att garantera. 
    Så, om du vet att du vill läsa så mycket matte som möjligt, och vill garanterat få läsa matte 4, då råder jag dig att söka till  NA/naturvetenskap eller till TE/teknikvetenskap  där upp till och med Matematik 4 är obligatoriska kurser; på de utbildningar läser man också det svåraste spåret (c-spåret) och man läser matte i snabb takt, snabbare än en kurs om året; ofta kan eleverna på  NA/naturvetenskap och TE/teknikvetenskap  även läsa ännu högre mattekurser, alltså matematik 5 och/eller matematik specialisering. 
    ang.bli behörig till "allt" med examen från  NA/naturvetenskap så är det "sanning med modifikation". T.ex om man vill utbilda sig till lärare i samhällskunskap, måste man inför lärarprogrammet få godkänt betyg i gymnasial kurs Samhällskunskap 2 och den kursen är på  NA/naturvetenskap ej obligatorisk. Vill man bli språklärare eller tolk/översättare, så måste man lära sig mycket inom just "det språket" och endast en kurs i ämnet moderna språk ingår i  NA/naturvetenskap. Det går, alltså, att hitta många eftergymnasiala utbildningar till vilka man inte blir behörig (eller i alla fall inte Garanterat kan bli behörig) på  NA/naturvetenskap.
    Det finns ingen svensk gymnasial utbildning som ger behörighet till alla eftergymnasiala utbildningar.

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'RIG' (3 st.)

    • SYV-besökare

      RIG och NIU i Ridsport?

      Hej var hittar jag fullständig lista på vilka gymnasieskolor som erbjuder Ridsport på elitnivå, alltså RIG och NIU? Tack för ett snabbt svar.

      Mikael: : Hejsan,enligt våra uppgifter finns inte RIG, riksidrottsgymnasier med Ridsport; och NIU finns på följande gymnasieskolor - se listan gymnasieguiden.se/gymnasium?NIU: RidsportOch NIU Hippning eller Dressyr finns... Läs hela svaret
    • SYV

      RIG/NIU poängplan?

      Jag har läst att om man går RIG eller NIU läser man ämnet specialidrott upp till 700 poäng. "Tar" man då poäng från andra kurser eller läser man utökat program för att få plats med idrotten, eller en kombination av...

      Milla : : Hej Lovisa!inom Individuellt val, 200p. läser RIG- och NIU elever idrottskurserna. De resterande idrottskurser, utöver 200p.individuellt val, brukar läsas som U-kurser, utökat program. Det är inte ovanligt att... Läs hela svaret
    • Vägledare

      NIU, LIU och RIG?

      Hej, det är inte så lätt för elever och föräldrar att alltid förstå sig på idrottsutbildningar på gymnasiet, NIU; LIU och RIG, vad de förkortningar står för och exakt vad det betyder. Kan ni förklara så tydligt som möjligt? Tack!

      Daniel: : Hej,NIU (Nationellt godkänd idrottsutbildning) och RIG (Riksidrottsgymnasiet) kräver att Specialidrottsförbunden, Riksidrottsförbundet och skolverket godkänner att en gymnasieskola får bedriva den verksamheten.... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga