Hej, jag är en tjej i 9an som ska göra mitt gymnasieval om någon vecka. Jag har hela mitt liv varit ganska inställd på natur men nu senaste tiden när jag varit där på besök och annat har insett att ekonomi nog är mer för mig. Jag tror att miljön där passar mig mer som person trots att jag alltid haft A i alla NO ämnena under min skolgång. Jag har även tänkt lägga till matte 4 som mitt inviduella val om jag väljer ekonomi eftersom jag gillar ämnet och jag tror att det underlättar i framtiden. Jag vet att det finns några universitetsutbildningar som ofta kräver matte 4 och Kemi/fysik/biologi kurserna typ som läkare och civilingenjör. Om jag då läser matte 4 nu visst kommer jag inte behöva läsa det igen om jag väljer att göra ett basår? Så min fråga är om ni tycker jag borde köra på ekonomi och sen läsa till no ämnena efteråt ifall jag vill in på någon speciell utbildning eller bara välja natur och ha alla möjligheter direkt.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Ekonomi eller natur?
1 Svar
Hejsan, du har ännu ganska gott om tid innan du definitivt måste bestämma dig ang.ditt gymnasieval. Du har till sista dagen i omvalsperioden som brukar ligga senare under våren (olika datum i olika delar av Sverige).
Det är bra att du besökte gymnasieskolan för att "känna på" hur det skulle bli att läsa där.
Du frågar om du skulle behöva läsa om Matematik4 efter gymnasiet om du går ut gymnasiet med godkänt betyg i den kursen. Satta betyg gäller tillsvidare så man behöver inte läsa om samma kurs i vilken man har godkänt betyg men... skulle det vara så att du efter gymnasiet går universitets-basåret, som är en sammansatt utbildning på heltid, och du vill få studiemedel från CSN för heltidsstudier, då väljer du själv i så fall att "gå om" matte 4 (detta för att läsa på heltid). En annan sak med universitets-basåren är att kurserna "liknar" gymnasiala kurser men de är inte identiska med gymnasiala kurser med samma namn (konstigt nog). Varje universitet får själv bestämma hur de "modifierar" kurser inom basåret; de gör det för att bättre förbereda inför just "sina utbildningar", alltså som ges på samma universitet. På så sätt kanske "matematik4" på universitetet kommer innehålla några nya "moment"; och om du skulle vilja använda dig av "platsgaranti" som ibland ges efter basåren, då är man ofta tvungen att ha läst basåret i sin helhet och fått godkänt i allt som ingår i basåret --- på så sätt är "risken" stor att du kommer känna dig tvungen att läsa matte 4 "igen".
Jag vill också påtala följande: att på Ekonomiprogrammet få läsa matte 4 kan ej, på förhand, garanteras. Kursen är på EK valbar, ej obligatorisk och skulle lärarkapacitet ej räcka (det är ju tyvärr lärarbrist) då måste skolan prioritera ge undervisning i obligatoriska kurser, alltså de som går NA/naturvetenskap och TE/teknikvetenskap kommer få läsa matte 4 och elever på andra program kan bli utan undervisning i just den kursen och kommer läsa någon annan 100poängskurs "i stället".
Regeln är den att undervisning i obligatoriska kurser måste (tvunget) erbjudas. Och valbara kurser ges i "mån av möjlighet" alltså om skola kan finna möjlighet att göra det vilket på förhand ej går att garantera.
Så, om du vet att du vill läsa så mycket matte som möjligt, och vill garanterat få läsa matte 4, då råder jag dig att söka till NA/naturvetenskap eller till TE/teknikvetenskap där upp till och med Matematik 4 är obligatoriska kurser; på de utbildningar läser man också det svåraste spåret (c-spåret) och man läser matte i snabb takt, snabbare än en kurs om året; ofta kan eleverna på NA/naturvetenskap och TE/teknikvetenskap även läsa ännu högre mattekurser, alltså matematik 5 och/eller matematik specialisering.
ang.bli behörig till "allt" med examen från NA/naturvetenskap så är det "sanning med modifikation". T.ex om man vill utbilda sig till lärare i samhällskunskap, måste man inför lärarprogrammet få godkänt betyg i gymnasial kurs Samhällskunskap 2 och den kursen är på NA/naturvetenskap ej obligatorisk. Vill man bli språklärare eller tolk/översättare, så måste man lära sig mycket inom just "det språket" och endast en kurs i ämnet moderna språk ingår i NA/naturvetenskap. Det går, alltså, att hitta många eftergymnasiala utbildningar till vilka man inte blir behörig (eller i alla fall inte Garanterat kan bli behörig) på NA/naturvetenskap.
Det finns ingen svensk gymnasial utbildning som ger behörighet till alla eftergymnasiala utbildningar.
Frågor och svar taggade med 'upplägg på gymnasiet' (8 st.)
-
Natur natur inriktning kurser?
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret -
Längd på gymnasiekurser?
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret -
Hur lång är kursen samhällskunskap 1b på gymnasiet?
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret -
Vilka kurser läser man i årskurs 2 på florist?
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret -
Varken språk eller individuellt val ingår i år 1, vad händer då?
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret -
När får man betyg i fysik 1?
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaret -
När läser man kurser?
Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Hej Adam; det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret -
gymnasie kurser?
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Hej Mansoora! De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar. Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga