Hej! Jag går sista året på Estetiska programmet och har lite lägre meritpoäng med tanke på att jag har fått få C och D. men många E i generellt. Läser också Matematik 3b medans grundläggande behörighet var Matematik 1b. Jag vet litegrann om att man får 0,5 poäng för varje kurs man läser som extra. Då om jag inte vet fel, så kommer jag att få 1.0 poäng på mitt meritpoäng.. Men undrar om detta sker också när man läser en kurs som inte fanns på skolan, alltså som fysik 1a som inte finns vid estetiska programmet. får man också extra merit för att man läser något som inte finns i själva gymnasieprogrammet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Får man extra meritpoäng för en kurs man läser efter skolan?
1 Svar
Hej!
Om du tar ut examensbevis från gymnasiet kommer av de kurser du senare läser på gymnasial nivå räknas in (påverka ditt meritvärde) endast kurser som antingen krävs för särskild behörighet till just "din" högskoleutbildning eller om kurserna ger dig meritpoäng. Max antal meritpoäng är 2.5.
Om du på gymnasiet får godkända betyg även i matte 2 och 3, men din högskoleutbildning kräver inte matte för särskild behörighet, så for du (alldeles som du själv skriver i din fråga) + 0.5 för vardera mattkurs, alltså sammanlagt + 1.0 meritpoäng. Då återstår det att kunna få ännu + 1.5 meritpoäng. Godkänt betyg i engelska 7 ger + 1.0 meritpoäng. Ännu + 0.5 kan du få för antingen matte 4 eller i moderna språk 3.
Fysik1a, om den inte ingår i ditt examensbevis och inte krävs för särskild behörighet till den utbildning på högskolenivå som du söker till, kommer inte betyget i den kursen räknas in, alltså läser du den kursen endast för kunskaperna (för att bli duktigare och kunna mer). Oftast kan man också få högre resultat på högskoleprovet om man läst fler gymnasiekurser.
Hänvisning: gymnasieguiden.se/informeras/merit
Frågor och svar taggade med 'högskolenivå' (9 st.)
-
Vad är en icke-programmärkt examen och hur ser folk på en sådan?
Och vad avgör att man får en programmärkt eller icke-programmärkt examen?
Hej E,om din fråga gäller högskolestudier, då vill jag be dig kika på svaret som KTH ger på frågan:... Läs hela svaret -
Hur ser kurser på universitetet ut?
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret -
Hur bestämmer man vad man ska läsa?
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret -
Naturvetenskapligt basår?
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret -
Skillnaden på sociologi 1 & 2?
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret -
Hur fungerar det?
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret -
Hur stora språkkunskaper krävs för diplomatprogrammet?
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Hej L, diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret -
Skillnad på beteendeutbildning på grundnivå och magisterutbildning?
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Hej Elin, magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen. Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret -
Vilka behörigheter ger ekonomiprogammet?
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå? Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en? Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga