Anton
    Hej!
    När folkhögskolor ska sätta ett omdöme hur gör de då? Jag har dyslexi tar de hänsyn till sånt. Jag har gått på en fhk i 1 år och tycker själv att jag har utvecklas något enormt. Om man är mindre bra på muntliga saker får man ingen 4.a. Allt måste vara på topp?
    • Ludmila : SYV är inte inblandade i betygssättningen eller om att ge Omdöme på en folkhögskola; det är Lärarens kompetens; därför kan inte SYV svara på den typen av frågor.
    • Ludmila :

      Hej! Det bästa du kan göra är att gå in på Folkbildningsrådet hemsida och titta. Ett omdöme är att man får en bedömning baserat på fyra kriterier som finns att hitta där. Alltså när eleven går ut så sätter sig alla lärarna som haft eleven och bedömmer utifrån de kriterier. Man tittar också på hur man tror att eleven kommer att klara fortsatta studier. Hoppas det har hjälp dig lite att förstå. Kriterier "tolkas" av lärarna. Så, det går inte att ge ett kort och konkret svar på din fråga, även om man så gärna vill. Med vänlig hälsning och lycka till! L.

    • SYV-ansvarig :

      På folkhögskolan skiljer vi mellan omdömen och behörigheter. Bäst information om detta kan du få på denna sida:

       

      https://www.folkhogskola.nu/om-folkhogskola/sa-funkar-folkhogskola/behorigheter/studieomdome-och-behorighetsintyg/

       

       

      Du ska skilja mellan behörighet, omfattning och omdöme. Om du är behörig i ett ämne så har folkhögskolan sagt att du har kunskaper som motsvarar lägst godkända betyg på gymnasiets kurs (betyg E). Då har du möjlighet att köra bilen på gatan (för att använda körkortsliknelsen). När du har tillräcklig omfattning så menar vi på folkhögskolan att du har studerat tillräckligt länge på skolan. Behörighet + omfattning på totalt 3 år ger behörighet till högre studier. Folkhögskolans studieomdöme är en prognos för hur så dina lärare på folkhögskolan tror att du kommer att klara av framtida studier. Omdömet har alltså inte med behörigheten att göra. Däremot kan man använda omdömet för att "tävla" om platserna till en utbildning på t.ex. högskolan. Då tävlar man med andra som också har fått sin behörighet till högre studier via folkhögskolan.

       

      När lärarna sätter omdömet så kommer alla lärare som undervisar dig att samlas och titta på hur du utvecklats under läsåret. De kommer att bedöma följande förmågor:

       

      • Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa

      • Förmåga till analys, bearbetning och överblick

      • Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier

      • Social förmåga

       

      Studieomdömet kan du få tidigast efter ett års studier heltidsstudier. Lärarna sätter det alltså i slutet av varje läsår. Du kan alltså få flera olika omdömen under din tid på skolan. När du söker till högskola och universitet så har du alltid rätt att använda det högsta omdömet (om omdömet från första året är bäst så kan du söka med det omdömet). Du måste närvara minst 80% för att du ska kunna få ett omdöme och det spelar ingen roll vilka behörigheter du då är klar med.

    • Daniel :

      Det svar/kommentar som David har lämnat här ovan, är tydligt och korrekt!

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Anton,
    så vitt jag vet, så samlas alla lärare som var "dina lärare" på en folkhögskola och samråder med varandra och försöker komma överens om vilket omdöme varje studerande har gjort sig förtjänt av. Det är ju Resultat, alltså vilka Kunskaper man har skaffat sig som Bedöms, inte hur mycket man har utvecklats under året.

    Jämför:
    En person har svårigheter i att lära sig köra bil. Men hen har under sin körkortsutbildning blivit mycket bättre på att köra, men ändå backar in i väggar; kör över soptunnor och glömmer att blinka höger-vänster när hen ska svänga... men Mycket bättre blev hen sedan hen började gå körskole-utbildning. Utvecklingen är enorm, men köra bil på ett säkert sätt kan hen ändå inte. tycker du den personen ändå ska ha körkort, för att hen har ansträngd sig och blev mycket bättre, jämfört med tiden när hen började? :)
    Oavsett vilka svårigheter man har, måste man uppnå en viss nivå för att få viss "belöning" ex. i form av högt omdöme.
    Har man dokumenterade svårigheter (t.ex intyg om Dyslexi), kan man få man hjälp i form av undervisning i små grupper; längre tid på proven; anpassade läromedel men det går inte att säga att pga dyslexi behöver du inte kunna lika mycket som andra, för att få samma omdöme.

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan,
    SYV är inte lärare och har inte kompetens att sätta betyg eller ge omdöme om studieresultat.
    Det jag vill bidra med här är att påtala följande:
    i fall du blir missnöjd med ditt omdöme (alltså om du tycker att du förtjänar högre omdöme än du fick) så har du rätt att klaga till Folkhögskolornas studeranderättsliga rådet. för info - se folkbildningsradet.se

    SYV-besökare SYV

    Hej, jag fick nu svar från en av folkhögskolorna. Var god läs nedan:


         "Angående svar på den specifika frågan  om man tar hänsyn till om en deltagare har dyslexi - svaret på den frågan är ja, folkhögskolornas personal ska ta hänsyn till vars och ens utgångspunkt och eventuella svårigheter. Och är man mindre bra på muntlig presentation, eller tvärtom skriftlig, så ska man få möjlighet att visa sin förmåga på alternativa sätt. Så, man ska ha möjlighet att få en 4:a.

    Mvh".

    Frågor och svar taggade med 'dubbel kandidat' (5 st.)

    • Ebba

      Efter kandidat i sociologi?

      Hej! Jag undrar vilka vidareutbildningar som är tillgängliga efter att man slutfört kandidatexamen i sociologi. Jag bor i Göteborg och vill läsa antingen på plats i Göteborg eller distans på något annat lärosäte. Jag är...

      Milla : : Hejsan,vad gäller "distans" - glöm inte att det är skillnad på distans med eller utan Obligatoriska träffar. Så, när du tittar på "distans-utbildningar" glöm inte... Läs hela svaret
    • Matilda

      Kan man ta dubbel kandidatexamen?

      Hejsan! Jag ska söka in till högskolan för att plugga hösten 2023. Som jag förstår det är en kandidat examen 180 högskolepoäng och 90 av poängen måste vara inom samma huvudämne. Så om man då har 90 poäng i ämne A och 90 poäng i ämne B så blir det en dubbel kandidatexamen va? D.v.s. om man bygger...

      Mikael: : Hej Matilda,Läs gärna svar i tråden på fragasyv.se/fragor/dubbel-kandidatexamen och i tråden på fragasyv.se/fragor/kan-man-ta-ut-dubbel-kandidatexamen? Det stämmer... Läs hela svaret
    • Hilda

      Dubbel kandidatexamen?

      Hej! Jag undrar vad som gäller för att ta dubbla kandidatexamen. Jag vet att för bara en krävs 180 hå varav 90 i ”huvudområdet”. Jag läser 2 året på en kandidat i historia och för oss är termin 5 valfri och jag har tänkt läsa textilvetenskap A denna termin. Jag undrar då om, när jag efter 6...

      Daniel: : Hej Hilda,du måste söka svar hos studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen i textilvetenskap. Generellt gäller: du måste även läsa och få godkänt... Läs hela svaret
    • Kimmi

      Kostvetenskap och IT - jobb?

      Hej! Jag avslutar snart (juni-21) 90hp inom Kostvetenskap i Uppsala. Har tidigare läst 180hp inom IT och har arbetat med projektledning/administrativt i 10 år. Jag vill byta karriär till något med Nutrition och Kostvetenskap men vet inte vad jag kan söka till för yrken efter min dubbel...

      Milla : : Hej Kimmi,prata gärna med studievägledare på den institutionen där du läser kostvetenskap och även med dina högskolelärare. De är experter inom den branschen (i alla fall mycket mer... Läs hela svaret
    • Fanny

      Tillgodoräkna poäng för dubbel kandidat?

      Hej! Jag planerar på att efter studenten läsa kriminologi 1 och 2 under ett år samtidigt som jag kommer att arbeta upp mitt HP resultat. Efter det året är min tanke att ta en kandidat i ekonomi. Jag har nu läst att en kriminologi kandidat på SU...

      Anna: : Hej Fanny,för mig låter det som en genomtänkt och möjlig väg att gå fram: din planering mot dubbel-kandidatexamen, men du måste ta upp det med studievägledare på den... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga