Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31991 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'matematik 1a och 1b' (13 st.)
Hej! Jag undrar bara hur man brukar göra när man pluggar till prövningar på i princip heltid. Minns inte riktigt från åk 1 men ofta gör man väll inte absolut alla delar i en mattebok. Känns som man hoppar några delar av några kapitel...
Milla : :
Hejsan,jag vill börja svara med att ställa en fråga till dig: varför vill du göra prövning i matematik 1b (och inte i 1a, en kurs där det är lättare att få högre betyg)? Om du... Läs hela svaret
Hur mycket mer i merit får man om man läser upp matte 1b från E till C? FUnderar på att läsa upp detta för att komma in på högskola men vet inte hur mycket det hjälper
Milla : :
Hej,om du i ditt examensbevis har betyget i matte 1b kan du skaffa dig betyget i matte 1a och det nya betydet i matte 1a om betyget är Högre, kommer räknas in i ditt snittbetyg... Läs hela svaret
Hej! Min son går samhällsprogrammet i ettan på gymnasiet men ska byta till barn och fritid eftersom det är den linjen han helst vill gå. Men den startar upp först efter sommaren, fanns inte att söka förra terminen. Han har kommit på linjen...
Peter: :
Hej!Om eleven har godkänt betyg i kurser som ingår i det programmet som eleven kom in på, behöver inte eleven läsa de kurserna. Men om eleven läser på gymnasiet på... Läs hela svaret
Hej! Jag gick humanistisk utbildning på gymnasiet för tre år sedan med 14.8 i merit, vilket jag tycker är väldigt lågt och planerar att höja med prövningar nu i vår. Min dröm är komma in på medie och kommunikationsvetenskap...
Anna: :
Hej Elise,om du höjer från E till A i en 100poängs-kurs som t.ex en språkkurs eller en kurs i matematik, då blir höjningen ca + 0.4. Börja med söka var du kan anmäla dig till... Läs hela svaret
Hej! Det är så att jag läste Ekonomi-juridik-programmet på gymnasiet och läste därefter ett tekniskt basår på kth för att få behörighet. Jag vill nu göra prövning inom matte 1b & 2b för att höja betygen men...
Daniel: :
Hej,om man har flera betyg i samma kurs eller i motsvarande kurser, då gäller det Högre betyget, så du kan inte sänka dina betyg i matte 1 och 2 genom prövningar. Och ja, du... Läs hela svaret
Hej Jag gör en prövning på Matematik 1a, för att höja betygen jag har fått i Matematik 1b som står i gymnasieexamen. Om jag råkar få svagare betyg på Ma1a prövningen än Ma1b betygen, kommer det sänka min meritvärde?...
Julia: :
Hej,om man har flera betyg i samma eller i motsvarande kurser, då gäller det högre betyget, oavsett i vilken ordning man fick sina betyg. Alltså som svar på din fråga: du kan inte... Läs hela svaret
Kan det finnas en möjlighet att lägga till UF som ett individuellt val i 2an?
Anna: :
Hej!Det kan vara olika hur UF-företagande bedrivs på olika gymnasieskolor. Det skiljer sig också från en skola till en annan - på vilka utbildningar: program/inriktningar som det blir... Läs hela svaret
Hej, nu är det så att jag har gått i snart 1,5 år på gymnasiet, estet media. Men jag har insett att det verkligen inte är för mig, jag kommer snart att hoppa av pga många anledningar. Jag ska börja på folkhögskola och plugga...
Anna: :
Hej Ebba!På folkhögskolornas allmänna kurser, på gymnasial nivå, läser man mot Omdöme om grundläggande behörighet och jag vill råda dig delta i "hela... Läs hela svaret
Hej jag har en fråga angående ekonomiprogrammet! Om man går ekonomi ekonomi, kan man då välja att ta bort matte 3b och ersätta den med en annan kurs?
Anna: :
Svar på din fråga är: Nej, det går inte.FörklaringI EK/inriktning Ekonomi ingår matematik 3b som en obligatorisk kurs. Obligatoriska kurser får inte tas bort. Men det går att ta ut... Läs hela svaret
Om jag ska läsa till en gymnasie examen på 2400 poäng redan har 2100 poäng och nu ska läsa historia 1b, matte 1b och svenska 1 blir mina poäng efter dessa ämnen 2400? Jag har redan läst matte 1a
Anna: :
Hej!Matte 1a och matte 1b (eller 1c) får inte ingå i samma examensbevis, därför att det är i princip "samma kurs", så det är antingen betyget i matte 1a eller i... Läs hela svaret
Hej Jag går i ekonomiprogrammet andra året och min fråga är: är det lätt att bli epidemiolog om jag går i ekonomi programmet eller spel ingen roll? om det spel ingen roll så hur kan jag bli det? vad är vägen? och hur många år...
Anna: :
Hej! Var god läs informationen på framtid.se/yrke/epidemiolog
För att /i Sverige/ kunna få anställning som Epidemiolog kan man exempelvis studera till läkare, samhällsvetare, ekonom,... Läs hela svaret
Hej, det är såhär att jag går åk 2 på Sam men vill byta skola så fort som möjligt men vill gå kvar på samma linje. Vet att det finns vissa skolor som till exempel redan läst naturkunskap i åk 1 vilket jag inte har utan skulle...
Julia: :
Svår fråga!Det är svårt för skolan att ge dig möjlighet att läsa en kurs i årskurs 3 som deras egna elever läste i år1. Med stor sannolikhet kommer du ha en annan... Läs hela svaret
Jag är nyfiken på studievägledaryrket och vore tacksam om någon kunde dela med sig hur ni upplever och tänker kring arbetet som SYV. Vad är roligast? Vad är den största utmaningen? Vilka egenskaper har en bra SYV? Övriga tankar om arbetet som...
Daniel: :
Tack för dina frågor om mitt yrke - SYV! Roligt att du är nyfiken på mitt yrke!Du ställer några olika frågor och jag ska försöka svara på alla dem.Vad är roligast?- Jag... Läs hela svaret