Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31992 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'gymnasiebetyg' (64 st.)
hej jag håller på att tänka att söka ett el jobb, men jag har ju gått på el och energi programmet innan med yrkes-examen och bra betyg, men det var 3-4 år sedan nu funderar jag det där med jobb ansökning, går det att söka in...
Milla : :
Hej, satta betyg gäller tillsvidare. På det sättet blir inte betygen "gamla"... men vad arbetsgivare anser kan vara "en annan femma". Om arbetsgivare ska tillsätta en tjänst och så... Läs hela svaret
Hej, Om man fått ett (-) streck i en kurs på gymnasiet, får man läsa om den kursen eller göra en prövning till nästa läsår?
Milla : :
Hej,de som är gymnasieelever får göra prövningar endast på sin egen gymnasieskola. Om du nästa läsår fortfarande är elev på en gymnasieskola prata med SYV-en på din... Läs hela svaret
Hej, jag håller och räknar ihop vad jag har för meritpoäng från gymnasiet. Saken är den att jag några år efter gymnasiet läste psykologi 1, 2a och 2b på komvux via distans. Jag fick A i betyg på de tre kurserna, kan jag räkna...
Julia: :
Hej Sara,har du Slutbetyg från gymnasiet eller från komvux? eller har du Examensbevis från gymnasiet eller från komvux? och från vilket år är ditt utbildningsdokument? Reglerna har... Läs hela svaret
Jag har läst matematik 1c och 2c under grundskolan och ville då tenta av dem på gymnasiet vilket jag då gjorde. Det gick bra och jag fick A på båda proven i dessa kurserna och blev då tillfrågad om jag vill läsa matte 3c, 4,5 och specialisering under mattelektionerna för att jag redan har tentat...
Peter: :
Hej Alfred!Kursen Matematik specialisering kan man läsa flera gånger med olika innehåll, info om det och om alla andra gymnasiala kurser inom ämnet matematik... Läs hela svaret
Jag gick ut gymnasiet 2012 och läste ett högskoleförberedande utökat estet-program. Jag har sedan dess pluggat saker som inte kräver poäng, men tänkte nu söka högskola till hösten och har blivit lite förvirrad av informationen jag hittar på nätet.
Mitt meritvärde ligger på 19.06 efter...
Liselotte: :
Hej Anna,om du gick ut gymnasiet i Sverige 2012 och fick ett slutbetyg - då står det som gäller för dig på antagning.se/sv/dina-betyg/gymnasieskolan/slutbetyg-2010-och-framat &... Läs hela svaret
Jag har en kompis som fick F i entreprenörskap i gymnasiet. Detta betyget sänker hennes chanser att komma in på högskola enormt. Hon har både dyskalkyli och dyslexi och blev tilldelad att vara ensam i sitt företag medans resten var 2&2 eller 3&3....
Anna: :
Hej Mikaela, tråkigt det som hände din kompis.Fick hon redan ut Examensbevis och F i kursen entreprenörskap finns med i examensbeviset? Då är det tyvärr så... Läs hela svaret
Hej! Nu när höstens högskoleprov också är inställd så vill jag inte slösa ännu flera månader på att bara satsa på det utan jag funderar på att läsa upp mina betyg istället. Min merit är 18.65 (inklusive...
Julia: :
Hejsan,om du höjer betyget i "ett steg" i en hundrapoängs kurs (de flesta gymnasiala kurser är just på 100p., som t.ex alla mattekurser, alla språkkurser... Läs hela svaret
Jag ska börja sista året på naturlinjen i höst och undrar om betygen i gymnasiet kommer att spela roll efter en universitetsutbildning. Om jag skulle välja att satsa på t.ex. högskoleprovet och komma in på en utbildning den vägen, och därmed inte kämpa för toppbetyg i gymnasiet, skulle det vara...
Julia: :
Hej!om man söker jobb på sin Högskoleutbildning, brukar inte arbetsgivare vilja se gymnasiebetygen. Att kämpa för högre betyg på gymnasiet tycker jag ändå är en... Läs hela svaret
Hej!
Jag har gått sam på gymnasiet men funderar nu på att plugga till läkare. Jag har några frågor kring att läsa till kurser.
1. Skulle ett naturvetenskapligt basår komplettera en samhällsutbildning för att få behörighet till läkarlinjen? Eller skulle det krävas ytterligare kurser?
2. Om...
Anna: :
Hej Agnes,läs gärna info på https://fragasyv.se/info/komvux-eller-naturvetenskapligt-basar***Du ställer några frågor och jag ska försöka svara på alla... Läs hela svaret
Mikael: :
Hej Mariam,vänd dig till den gymnasieskola som du läste på eller till Komvux - om du läste på komvux, alltså får du betygen från den skolan där du fick... Läs hela svaret
Hej Om man går ut gymnasiet när man är 19 år och saknar ämnen som man måste ha för att få en fullständig gymnasieexamen. Vad gör man då? Måste man vänta tills man är 20 år för att göra klart gymnasiet?
Milla : :
Om man läst tre år på gymnasiets nationellt program får man examensbevis eller studiebevis i slutet av årskurs 3, och i så fall får man vara yngre (hur ung som helst) och... Läs hela svaret
Hej! Jag kunde inte slå in Malmö idrottsgymnasium och står därför som idrottsgrundskola om ni undrar? Iallafall så tänkte jag bara fråga hur det ser ut med när man lägger till kurser. Om jag lägger till Matte och Engelska som...
Julia: :
Hej,jag ser att du kanske inte fick svar på den frågan som du ställde sist: "Och var kan man bäst se kraven för det man vill läsa på universitetet betygmässigt?"När du skriver kraven... Läs hela svaret
Läser tekniskt basår, men eftersom jag vill läsa till ekonom är det endast matte 3 jag behöver. Därför har jag valt att endast läsa mattekurserna under basåret. Kommer mina mattebetyg från gymnasiet påverkas nu när jag läser...
Milla : :
Nej, Bea, dina gymnasiebetyg påverkas inte av studier på högskola eller universitet.
Hej, Jag är intresserad av att läsa förskollärarprogrammet på Stockholms Universitet och har lite frågor kring behörighet. Jag har studerat det som motsvarar gymnasiet i Nederländerna, fast tyvärr så existerar skolan jag studerade på...
Julia: :
Hej Sebastian,högskoleutbildningar har ganska så strikta krav på behörighet; du kan vara jätteduktig på alla sätt och vis men du måste... Läs hela svaret
Kan ett tekniskt basår på KTH användas för att addera poäng till ett gymnasiebetyg vid ansökan till andra högskolor eller universitet?
Anna: :
Hej Michael,tekniska basår finns på olika ställen.Det är endast basår som man läser på Komvux (som består av de vanliga Gymnasiala kurser) som kan påverka det meritvärde som man räknar ut på de gymnasiebetygen.