Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31992 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Kan man ta bort individuella valet och ändå få gymnasieexamen om man har godkänt i allt annat?
Julia: :
Hej, kraven för gymnasieexamen (examensbevis) från gymnasiet kan du se på gymnasieguiden.se/examen - och ett av kraven är att man har betyg i minst 2500 gymnasiala pooäng. Om man inte läser ett... Läs hela svaret
Hej! En fundering... En elev har 2400 p som hon valt i sin studieplan. Måste hon välja till 100 p så hon kommer upp i 2500 p eller räcker det så, bara hon inte får F i mer än 150 p av de 2400p, vilket blir totalt 250 p (=10%) om man räknar de 100 p...
Julia: :
Hej Sarah,det är lättare att förklara om man tar ett "visst" specifikt gymnasieprogram, som exempel.Efter 3 år på gymnasiet kan eleven sluta med Examensbevis (som är... Läs hela svaret
Hejsan! Jag har börjat den naturvetenskapliga programmet inr natur och har valt fotboll som ett val men vill ta bort eftersom jag vill satsa mer på skolan. Det är så att jag har inte haft moderna språk i högstadiet utan jag hade sve/eng och jag valde spanska 1 som moderna språk. Jag kommer läsa...
Milla : :
2500 poäng är ”volym”, antal undervisningstimmar som man läser, inte Vilka kurser man läser.. du menar kanske Meritpoäng som ger fördel i konkurrensen? Och svar på den... Läs hela svaret
Hej! Ska försöka tydlig göra min fråga så mycket som möjligt. Jag har en gymnasie examen som omfattar 2500 och bortsett från gymnasiearbetet så blir det ju 2400 poäng om jag ska räkna ut mitt meritvärde. Men min fråga i sig är, jag ska söka engelska 7 kursen på komvux som är 100 poäng och min...
Anna: :
Hejsan!
Du delar med 2500, om du räknar in betyg från kurser som utgör 2500 poäng /och det gör du för att 2400 + 100 är ju 2500/. :)
Och här>>> finns Räknehjälp!
Bästa hälsningar
ANNA
Hej, jag går första året i gymnasiet just nu. Jag vet att man kan göra utökad kurs i 2:an, men går det att göra det även i 1:an? Jag har flera kurser som jag skulle vilja läsa men eftersom man bara har 200 pg indivudellt val är det väldigt svårt för mig. Men skulle jag istället kunna göra utökad...
Mikael: :
Hej Ayla,
det är rektor på ditt program som bestämmer om du eller någon annan elev får läsa en eller flera utökade kurser. Det är inte en allmän rättighet. Rektor kan säga... Läs hela svaret
Hej, det är så att det fattas 2 poäng för att jag ska kunna ha chans att komma in på det programmet som jag är intresserad av. Jag har endast 1 meritpoäng idag så jag har tänkt att plugga via komvux 2st språk kurser nivå 3 och nivå 4 för att få 1.5 extra meritpoäng. Min fråga är hur kan jag...
Anna: :
Hej Felix!
jag vill börja med att ber mycket om ursäkt för att svar tiII dig dröjde. Vi har haft ett Iitet tekniskt probIem som innebär att några få (närmare... Läs hela svaret
Jag förstår i helhet inte vad som menas med 2500 poäng. Kan nån förklara i grund och botten vad detta innebär och hur detta betygssystem funkar?
Och om man t.ex. fått godkänt i en kurs, t.ex. engelska, får man 100 poäng oavsett vilket betyg man fått (alltså E-A)? För att isåfall blir det lite...
Anna: :
hej Karolina,
2500 gymnasiepoäng handlar om "volum" eller storlek på kurserna, inte vilka betyg man har.
100 gymnasiepoäng = 100 undervisninstimmar. 50 gymnasiepoäng = 50 undervisningstimmar.
För att... Läs hela svaret
Hej! Jag valde att läsa matte 5 som individuellt val i trean. Jag har dock insett att jag inte kan räkna med så höga betyg i den kursen. Vill därför sätta den som en utökad kurs och ha tyska 5 som individuellt val istället. Jag känner att jag heller vill läsa tyska 5 eftersom jag anser att det...
Milla : :
Hej Sabrina!
Att läsa utökade kurser är ett Undantag, som beviljas av Rektorn.
Vilka kurser som din skola (SYV och Rektorn) sätter som "utökade" i ditt Examensbevis - bör enligt reglerna,... Läs hela svaret
Hej, min dröm är att gå på ett av ivy league universiteten i USA och jag vill hest gå ekonomi men det ger inte en tillräckligt bredd behörighet så min fråga är om det finns möjlighet att läsa mer än 2500 poäng så jag får den behörigheten?
Anna: :
Hej Elsa!
Det är rektor på gymnasieskolan där du kommer att läsa (om du läser ett nationellt gymnasieprogram, dvs inte IB-programmet) som beslutar om du kan läsa mer än 2500 poäng.
Det... Läs hela svaret
Hej.
Jag går tredje året på gymnasiet på Ekonomi. Har fått F i samhälle både i ettan och i tvåan, vilket leder till att jag är -200 poäng. Gymnasie arbete går sådär, men vi säger vad händer om jag inte får mina 2500 poäng och vi säger också att jag får F i gymnasie arbete (i värsta fall). Jag...
Mikael: :
Hej Paul!
Kraven för gymnasieexamen kan du läsa på http://www.gymnasieguiden.se/informeras/vad-kraevs-foer-att-uppna-gymnasieexamen
Gymnasiearbete är man tvungen ha betyg E i för att uppfylla... Läs hela svaret
Hej!
Jag går naturvetenskapslinjen på gymnasiet och tog nyss studenten, jag har läst över 2500 poäng med extra ämnen som t.ex. astronomi. Är det möjligt att ta bort de ämnen som ger mig över 2500 poäng och själv välja mellan vilka som ska bort och vilka som jag vill ha kvar, t.ex. behålla...
Mikael: :
Hej Arman!
Har du redan fått Examensbevis i handen?
Jag antar att du vill söka till högskola/universitet och för det behöver du Grundläggande behörighet (Examensbevis) och ev. Särskild behörighet (beror på vilken... Läs hela svaret