Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32000 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'rätt att göra prövning' (10 st.)
Jag tog studenten nu innan sommaren och vill höja mina betyg med prövning till vårens universitets ansökning. Söker man om prövning idag står det att man endast kan göra två stycken under hösten (bor i helsingborgs kommun), men jag vill...
Peter: :
Hej Anar,du kan anmäla dig i alla de kommuner som finns i Sverige, behöver inte vara där du bor eller där du är folkbokförd. Om din hemkommun har begränsat till... Läs hela svaret
Hej, jag undrar vart kan man söka prövning 1-7, moderna språk kurdiska?
Peter: :
Hej Sara,de som inte är gymnasieelever får lov att göra prövningar i alla de olika svenska städer (kommuner), oavsett vilken stad man bor i eller vilken kommun som man är folkbokförd i.Pga det inte... Läs hela svaret
Hej! jag är en 20 årig elev som går andra året gymnasieskolan inom naturvetenskaps inriktning. jag har några betyg i års kurs 1 som inte var hyfsat bra och som jag vill göra om. Jag har hört att inom skollagarna får man inte göra prövning i den kurs man har fått betyg på tills man tar...
Mikael: :
Hej,gymnasieelever får göra prövningar endast på sin egen skola och endast i 2 fall: om eleven fick F i en kurs hen läste på gymnasiet eller om undervisning i en obligatorisk kurs inte kunde erbjudas.Du... Läs hela svaret
Hej,
Jag bor inte längre i Sverige men skulle vilja läsa upp ett ämne från gymnasiet.
Har jag rätt att göra detta trotts att jag inte längre är skriven i Sverige ?
Eller måste jag vara bokförd i Sverige ?
Jag läste någonstans att jag kan betala för en prövning som jag förbereder mig...
Milla : :
Hej Mikaela,info om prövningar finns på Skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/provning-av-elevers-kunskaperNär vi tidigare frågat Skolverket ang. just det - kan en person som inte är... Läs hela svaret
Hej, min fråga handlar om ett framtida scenario. För tillfället har man rätt att skriva prövning för att höja sina betyg och på så sätt öka sina chanser att bli antagen till en högskoleutbildning. Hur blir det om reglerna ändras och prövningar inte längre tillåts för betygskonkurrens? Tror ni...
Julia: :
Hej Anna,"satta" betyg gäller tillsvidare, oavsett om man fick betyget i slutet av en läst kurs eller genom prövning. Och att prövningar skulle "försvinna",... Läs hela svaret
Hej hej hallå! Det Ahmed, 21 år gammal, går naturvetenskapliga programmet i Karlshamn- Blekinge. Jag går sista året och vill göra en prövning på arabiska steg 4 och 5 i en annan kommun eftersom vår skola erbjuder bara arabiska moderna...
Anna: :
Hej Ahmed,
för godkänt betyg i moderna språk 3 /arabiska eller något annat språk/ får du 0.5 i merit. Inom MODERNA SPRÅK kan man som max /maximal/ få 1,5... Läs hela svaret
Jag är angelägen om att läsa Franska 3 och önskade läsa kursen som utökad, men det visade sig att min skola inte kommer att erbjuda kursen till hösten. De kan heller inte svara på om de kan låta mig göra en prövning på skolan, och jag undrar därför om man kan få göra prövning någon annanstans?...
Melina: :
Hej Michaela!
Vad tråkigt! Skolan kan bara erbjuda dig göra en prövning på skolan om skolan erbjuder franska 3 vilket inte är ditt fall.
Enligt skolverket:
Även den som inte är... Läs hela svaret
Såvida jag förstått är det tillåtet att läsa en kurs som man fått F i en gång till. Är detta korrekt?
Fortsättningsvis undrar jag om det är möjligt att först utföra en prövning i en kurs (t.ex. Matematik...
Daniel: :
Hej Konrad,
jag ser att du är 17 år. Det är viktigt med din ålder ... därför att det inte är samma regler för prövningar och... Läs hela svaret
Hej!
Jag läste hotell och restaurang och gick ut gymnasiet 2013. Jag gick även en utbildning på komvux 2014-09-01-2015-04-26 och fick då ytterligare 800 gymnasiepoäng.
När jag läste på hotell och restaurang programmet så gick jag ut med 2550 poäng men när jag räknar ut de godkända betygens...
Liselotte: :
Hej Sandra,
om du har just ett slutbetyg från 2013, då gäller det som står på den här sidan på Antagning.se>> och det står att för att ha Grundläggande behörighet, måste du i så fall ha
Hej. Jag vill förstå lite vad skolverkets lag betyder. Det står så här: densom inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program, men inte de kurser som bara får anordnas på...
Mikael: :
Hej Oliver!
Vi har kontaktat Skolverket angående Prövningar och fick svar som vi sammanställde på den här sidan:
http://www.fragasyv.se/info/provning
Det som Skolverket säger är att
- gymnasieskola eller Prövningsenheten... Läs hela svaret