Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'byta gymnasieutbildning' (7 st.)
Terminen har ju precis börjat, kan en som börjat tvåan byta till en klass som precis börjat ettan, precis som ett en som precis börjar ettan kan byta till en annan klass som börjat ettan? Letat online men har inte hittat något information om just detta...
Mikael: :
Hej! Vilken utbildning läste du förra läsåret? Fick du några godkända betyg? Till vilken utbildning och i vilken stad du vill byta och varför vill du byta? Vet du om det finns lediga platser på den utbildningen dit du vill byta?
Hej, jag undrar om det är möjligt att byta gymnasie utbildning innan man börjar sin sista termin, t.ex från industri trean till transport ettan?
Julia: :
Hej Tobias,kurser på gymnasiet i Sverige börjar nästan alltid i början av läsåret och pågår hela läsåret (med några väldigt få... Läs hela svaret
Hej,
Jag bytte från ekonomiprogramet till barn- och fritidsprogrammet. Jag var fortfarande osäker när jag bytte men jag frågade min syv tydligt om jag kunde byta tillbkaka efter ett tag om jag ångrade mig, hon sade inte ett datum eller en viss tid som jag hade på mig för att byta utan hon var...
Anna: :
Hej Malin,
jag förstår att du är ledsen och att du inte förstår varför det blev som det blev. Och jag vet inte heller exakt varför rektorn säger Nej till att du skulle byta tillbaka.
En... Läs hela svaret
Hej! jag går just nu i tvåan på gymnasiet i Göteborg, men är intresserad av att läsa IB. Jag visste inte om linjen förrän efter testet till pre-IB i våras och missade alltså detta. Jag undrar därför om det är möjligt att byta direkt till IB nästa år eller till Pre-IB iår och alltså bara gå om...
Anna: :
Hej Adam,
IB-programmet är ett InternationeIIt program, som Iyder under Den InternationeIIa IB-organisationen. Om Iedig pIats finns, kan de ta in dig. Kontakta skoIan direkt. Det är bara när man... Läs hela svaret
Om man ångrar sitt val efter 1:a året på gymnasiet, och vill söka sig till ett annat gymnasium, eller ett annat program, kan man då söka med dom nya betygen man har fått under första gymnasieåret, eller söker man med grundskolebetygen?
Anna: :
Hej Erik!
Om man söker till åk1, dvs ska gå om åk1 på en ny skola eller ett nytt program (kanske på samma skola) - då söker man med sina "gamla"grundskolebetyg, man... Läs hela svaret
Jag är kille på 17 år och går på ett naturvetenskapligt program. I början så ville jag bli ingenjör men insåg i början av 1:an att jag nu ville byta riktning (för mycket matte, fysik, kemi och brist på intresse). Skolmotivationen tinar bort precis som mina betyg och de sänks för varje termin och...
Anna: :
Hej Christian!
För att kunna läsa ekonomi på högskola/universitet, måste man bl a ha godkänt betyg i Matte 3. För övrigt, så krävs det Grundläggande behörighet = Examensbevis.
Kraven för Examensbevis kan du se på... Läs hela svaret
Hej!
Jag flyttade som 16 åring till Göteborg för att studera på handbollsgymnasium. Det var en dröm sedan jag var liten och jag trivdes väldigt bra på min skola och klarade mig bra trotts att jag bodde 140 mil från både föräldrar och gamla vänner.
I slutet av 2a året på gymnasium skadade jag...
Anna: :
Hej Klara!
Det är väldigt tråkigt att du fick en skada och att dina planer som du var inställd på inom idrott blev förändrade.
Att pendla 1 tim30 min är långt. Frågan är om du skulle kunna bosätta... Läs hela svaret