Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32009 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'räkna ut betygspoäng' (9 st.)
Hej, Stämmer det att om man har moderna språk i grundskolan blir alltid meritvärdet högre? Om jag ligger back i moderna språk och har lång väg att gå för att klara att få betyg i det. Är det inte bättre att jag fokuserar...
Milla : :
Hejsan,du får gärna läsa på gymnasieguiden.se/räkna-ut-ditt-meritvaerdeOm en elev har betyget D i 17 ämnen i sitt slutbetyg från grundskolan (ett av de ämnena Moderna språk som... Läs hela svaret
Jag har hört att man kan byta ut vilket betyg som helst mot t ex betyg i modersmål, alltså även betyg i de behörighetsgivande ämnena. Så även om man måste vara godkänd i t ex historia för att komma in på...
Anna: :
Hej Lovisa!Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till gymnasiet, det gör gymnasieantagningskanslierna. Du får gärna ställa din fråga till gymnasieantagningskanslierna. Min tolkning av reglerna... Läs hela svaret
Hej! Jag går i 8an och min skola erbjuder elevens val så i början av 8an så valde jag elevens val. Så jag har alltså både mitt moderna språk och elevens val. Men ingen har riktigt berättat om det är några fördelar med detta förutom att man får lära sig ett till språk?
Anna: :
Hej Emma,
det är bra att lära sig ett till språk! Sedan kan det också finnas fördelar i att läsa fler ämnen på grundskola, när man söker till gymnasiet.
Om gymnasieplats... Läs hela svaret
Hej
Jag vill räkna in min extra gymnasiekurs i skolan som ett betyg till ansökan till gymnasiet. Jag har läst första årets gymnasiematematik och fick betyg B i kursen och utgår därför ifrån att det betyget kan ingå bland mina 17 bästa betyg från grundskolan - till meritvärdet.
Stämmer det...
Daniel: :
Hej Martin,
hur man räknar ut Betygspoäng/Mtv (meritvärde) vid ansökan till gymnasiet kan du se på www.gymnasieguiden.se/informeras/raekna-ut-ditt-meritvaerde
och det... Läs hela svaret
Hej!
jag går i åk 9 och ska söka till gymnasiet. Jag räknade mina betyg och de var 322,5 men i gymnasieansökningen är det 307,5. Bara för att jag fick ta bort lägsta betyget som var C. Det blev bara 16 st ämnen. Jag har inte modernspråk. Så är max värdet för mig 320?
Medan tex en kompis som...
Liselotte: :
Hej Aya,
jag kan håIIa med dig om att det kan uppIevas som orättvist men tanken är att uppmuntra eIever att Iäsa Moderna språk.
De som har godkänt betyg i... Läs hela svaret
Om jag förstått saken rätt så kan elever i grundskolan byta ut ett sämre betyg mot betyget i modersmål... Men jag har inte förstått hur det går till. Kan nån förklara? Är det något som sker automatiskt?
Julia: :
Hej,
Det är antagningskanslierna som räknar fram de Betygspoäng***, som eleven konkurrerar med om plats på gymnasiet. Förklaring och även praktisk räknehjälp finns på... Läs hela svaret
Hej! Jag går i 9an och ska snart söka in till gymnasium (några månader). Jag har betyg i alla ämnen, men funderar på att lägga till extra modersmål. Hur fungerar det nu? Kan man fortfarande "byta ut" det betyget i modersmål mot något annat ämne? Eller läggs inte modersmålsbetyget med i mina...
Anna: :
Hej, Sarah!
det fungerar så här: om du får betyg i Moderna språk, då kommer du att ha betyget i moderna språk som ditt 17-de ämne.
Av de övriga betygen... Läs hela svaret
Hej, ja hur funkar det egentligen? Om man läser modersmål så kan man få 360 poäng om man då fått alla A såklart. Men vad händer då? Har läst att om man läser 17 eller 18 ämnen så tas ett ämne bort (sitt sämsta ämne) och ''tillgodogör'' ett annat? Får man mindre poäng då eller? Vore bra med en...
Milla : :
Hej Alma!
Förklaring finns på www.gymnasieguiden.se och jag skickade en snabblänk i min kommentar till din fråga, se ovan men
mycket kort:
max antal betygspoäng är 340;
om man ej fått betyg i moderna... Läs hela svaret
Moderna språk
Min dotter läser moderna språk, franska, hebreiska och Jiddish. kan hon använda sig av betygen i samtliga dessa tre språk och byta ut mot andra betyg som inte krävs för att komma in på ett gymnasieprogram?
Milla : :
Hej Mikael!
Det betyget som eleven får inom ramen för Språkval får räknas in som 17-de betyget. De andra två betyg i moderna språk kommer att räknas i - enbart om de ingår i "16 högsta betygen".
Det är max 17 betyg man får räkna... Läs hela svaret