Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31888 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Hej, min dröm är att plugga utomlands och jag har fått höra att man behöver bygga upp sin profil för att exempelvis kunna få stipendium. Hur kan jag göra det som en oerfaren 16 åring? Hur och vad kan jag göra för att "står...
Milla : :
Hejsan,att "plugga utomlands" är ett väldigt vitt begrepp, kan man säga. Det finns utbildningar på olika nivåer och i olika länder som kan ställa väldigt olika krav på... Läs hela svaret
Jag har läst lite på nätet om civ.ing i högskolan i Halmstad, finns inte mycket feedback om utbildningen och den information som finns var till mestadels negativ. Jag har jämfört kurserna med exempelvis LTH och de är rätt så lika, skillnaden...
Milla : :
Hej!Skillnaden, i Sverige, mellan universitet och högskola är att universitet besitter generell rätt att utfärda examen på forskarnivå. Högskolor måste specifikt... Läs hela svaret
Gör kurser någon speciell skillnad eller är det onödigt om man ska läsa ett program till höst? Och istället borde fokusera på jobb, prövning, körkort?
Milla : :
Hej,jag tror din fråga gäller program på högskola eller universitet, stämmer det? för program finns även inom yrkeshögskola (se www.yhguiden.se). Svar på den frågan är:... Läs hela svaret
Hej. Jag har klarat grundläggande nivå och jag vill fråga om hur jag kan jobba som trygghetsvärd.
Milla : :
Hej! Yrket trygghetsvärd är i Sverige icke-reglerat. Det finns därför inga strikta regler på vilken utbildning man måste ha. Varje arbetsgivare bestämmer fritt vem de anställer... Läs hela svaret
Hej! Jag är utbildad förskollärare sedan 2017 och har arbetat i förskolor sedan dess. Jag har dock alltid intresserat mig av att arbeta inom skolinspektionen med att besöka skolor, undersöka risker, intervjuer med pedagoger osv. Räcker det med att jag...
Julia: :
Hej Isabella,jag tittar nu på Lediga jobb hos Skolinspektionen och till tjänsten som Reseadministratör till Skolinspektionen i Stockholm står det att man ska ha "eftergymnasial... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om hur tidigt jag bör ansöka om utlandsstudier. Gör jag det genom skolan eller själv? Vad behöver ingå så jag kan få ansökan? Behöver jag ett CV? Hur tidigt måste jag lämna in ansökan (jag går i...
Anna: :
Hej Ajla.
om jag förstår dig rätt så är det Läkarutbildningen du vill läsa "utomlands". Eftersom du går första året på gymnasiet, så dröjer... Läs hela svaret
Jag har läst 1 år på akademisk nivå inom folkhälsovetenskap varav 30 poäng räknas totalt av 60 till merit.
2 år har jag läst på folkhögskola inriktning folkhälsopedagogik.
Jag har gått vård och omsorg sen tidigare.
Jag saknar matte b och natur b men för övrigt ligger i regel på lite över...
Peter: :
Hej Emma,till utbildningar på "grundnivå" på högskolor/universitet (dvs utb som ej Kräver akademiska poäng för behörighet) antas man på sina Gymnasiala meriter... Läs hela svaret
Hej
Jag vill räkna in min extra gymnasiekurs i skolan som ett betyg till ansökan till gymnasiet. Jag har läst första årets gymnasiematematik och fick betyg B i kursen och utgår därför ifrån att det betyget kan ingå bland mina 17 bästa betyg från grundskolan - till meritvärdet.
Stämmer det...
Daniel: :
Hej Martin,
hur man räknar ut Betygspoäng/Mtv (meritvärde) vid ansökan till gymnasiet kan du se på www.gymnasieguiden.se/informeras/raekna-ut-ditt-meritvaerde
och det... Läs hela svaret