Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31931 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'redovisning' (10 st.)
Hej! Hur ser det ut att läsa till Revisor, då har jag kandidat examen på nationell ekonomi från ett annat land. Måste jag fortfarande börja från början, kan du snälla vägleda mig? Tack på förhand!
Milla : :
Hej,för att i Sverige bli auktoriserad revisor krävs att du har genomfört en teoretisk och praktisk utbildning om totalt minst sex år samt därefter avlagt ett prov.Den teoretiska utbildningen... Läs hela svaret
Hej! Jag gick ut gymnasiet 2002 och har enbart Företagsekonomi A i mitt slutbetyg men nu vill jag läsa vidare och då behöver jag Företagsekonomi 2. Behöver jag då läsa företagsekonomi både 1 och 2 på komvux eller täcks 1 av A?...
Milla : :
Hej,titta i Tabell för utbyteskomplettering på uhr.se/globalassets/syv/infomaterial-faktablad/regelinfo-div/tabell-for-utbyteskomplettering-med-gy11_vux122.pdf Jag kan inte se kursen Företagsekonomi A i den... Läs hela svaret
Hej! Vill veta om gymnasiearbetet ser annorlunda ut om det görs via komvux, det vill säga om det är bara enbart skriftligt eller om man behöver redovisa och skriva. Är det nån skillnad på Komvuxarbete och gymnasiearbete eller är det bara namnet?
Peter: :
Hej Amina,en kurs som heter "komvuxarbete" ersatt - på komvux - gymnasiearbete (förändringen trädde i kraft den 1 juli 2021). Det är handledaren för komvuxarbete som kan ge detaljerade uppgifter... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar vad som krävs för att få godkänt betyg i en muntlig redovisning i gymnasiet? Måste man titta upp mycket på publiken? Kan man få godkänt även fast man inte kan sin text och läser innantill?
Julia: :
Hej Hanna,SYV sätter inte betygen, och lär sig inte om betygssättningen. Det gör lärare. Alltså måste du fråga läraren om vad som krävs för att bli godkänd.Om jag var tvungen... Läs hela svaret
Hej
Jag går nu på tredje året på gymnasiet och skriver gymnasiearbete. Först tänkte jag skriva om gråzoner inom skatteplanering, alltså aggressiv skatteplanering, men det visade sig vara svårare än vad jag trodde. Tänkte skriva om olika begrepp inom lagen som kan tolkas på olika sätt, vilket...
Mikael: :
Hej! När är deadline för att lämna in ditt gymnasiearbete? Mitt i mars brukar GA vara klara och ofta även betygsatta. Kommer du i fall du får E på GA,... Läs hela svaret
Jag vill bli företagare, men samtidigt vara attraktiv på arbetsmarknaden då jag inte kommer starta företaget för ens om 10 år. Jag är intresserad av de flesta industrier.
Exempel 1: Plugga...
Liselotte: :
Hej! Du ger i din fråga följande exempel:1. Högskoleingenjör. Det krävs 3-årig utbildning på högskolenivå. Du måste vara... Läs hela svaret
Hej!
Funderar på yh till redovisning och har några frågor.
Jag undrar om redovisningsekonom är ett provisionsyrke eller om det är en "vanlig" lön varje månad?
Jag undrar också om man måste hitta sina egna kunder eller inte?
För och nackdelar med jobbet/utbildningen?
Milla : :
Hej Linda!inom Redovisning finns det många olika yrken, t.ex Redovisningsassistent (inom just det yrket är det nästan alltid anställning med månadslön som gäller) och så andra yrken, som... Läs hela svaret
Hej!
Hur ser framtidsutsikterna ut för redovisningsekonomer?
Jag är nyfiken på en yh-utbildning på 2 år som jag hittat. Planen är att starta en egen redovisningfirma med fokus på bokföring snabbt efter utbildningen. Och kanske redan under utbildningen i mindre skala. Vad tror ni om detta?...
Milla : :
För att bli auktoriserad revisor krävs att du genomfört en teoretisk och praktisk utbildning om totalt sex år samt därefter avlagt ett prov.
Den teoretiska utbildningen görs på universitet eller... Läs hela svaret
Jag funderar på att söka yrkeshögskola till redovisningsekonom.
Jag tänkte höra om det finns andra jobb att arbeta med med denna utbildning också och inte enbart redovisning?
Tänkte även höra vad skillnaden är i att studera till redovisningsekonom på universitet vs. yrkeshögskola?
En kille(38 årig) från Jemen har högskoleutbildning(kandidatexamen) inom ekonomi linje redovisning och finansiering och skickat till UHR för validering. Han studerar SFI och nu inte kan klara svenskan men han kan god engelska. Han vill fortsätta och komplettera sin studie till magister i Sverige...
SYV-besökare: :
Hej,
alla utbildningar inom Ekonomi med undervisningsspråk Engelska på Magister- och Masternivå finner man på www.studera.nu/jamfor-utbildning>>> och jag... Läs hela svaret