Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31989 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Jag håller just nu på att avsluta år 2 av 3 på Ekonomiprogrammet, och mina betyg från år 2 har ännu inte spikats men de går inte att förändra längre. Efter år 1 gick jag ut med 3st A:n, 3st B:n och 3st C:n. Varav ett av betygen är Spanska 3.
Under år 2 har jag hoppat spanska 4 som...
Milla : :
Hej,jag råder dig göra högskoleprovet så många gånger du hinner och orkar! Att alla behöriga sökande blir antagna till UJIK (i alla fall som det är nu) stämmer. Hur länge UJIK... Läs hela svaret
Hej! Jag vill fråga om svårt är det att plugga (ekonomi) juridik på gymnasiet med svenska som ett andra språk? Jag kommer från USA och har varit i Sverige i två år. Just nu jag är nästan flytande i svenska, men jag har fortfarande svårt att tala eller förstå ibland. Jag har 277,5 i merit just nu...
Daniel: :
Hej Anna!Duktigt gjort av dig att du efter ganska kort tid i Sverige redan är flytande (eller nästan i alla fall) på svenska! Bra jobbat!Vad gäller språk och... Läs hela svaret
Hej, jag har funderat på detta länge och tagit beslutet om att vilja byta gymnasieskola men är osäker på om jag kan göra det, vilket är det jag undrar över. Jag läser ekonomi och har valt inriktning juridik inför tvåan, eftersom det...
Peter: :
Hej Hazal! Mitt råd är att du lägger in ansökan via gymnasieantagningen (senast sista dagen i omvalsperioden) och söker "som vanligt" till år1 på... Läs hela svaret
Hej , Jag är 26 års gammal och är en svensk medborgare, när jag var liten jag flyttade till Marocko med mina föräldrar och har bott där för nästan 18 år och har studerat där tills jag har fått masterexamen i Juridik och...
Anna: :
Hej Salim,när du är klar med SFI, förväntas du ha kunskaper i svenska som motsvarar ungefär årskurs 6 på grundskolan. Efter SFI läser man SAS grund och sedan 3 kurser... Läs hela svaret
Jag undrar hur lätt/svårt det är att komma in på välkända universitet i världen med svenska betyg. Är det helt omöjligt utan en IB examen (eller likande kvalifikationer) att konkurrera om platser till toppuniversitet i t ex England som...
Anna: :
Hej,det är inte omöjligt att med gymnasieexamen från ett nationellt program komma på ett Universitet utomlands (det finns ganska många som lyckas med det). Bra att ha så höga betyg... Läs hela svaret
Jag undrar vad deras arbetsuppgifter är och vad skillnaden mellan dem är
Anna: :
Det kan gå att få jobb som domstolshandläggare med endast gymnasial utbildning - var god läs info på Domstol.se/domstolshandläggare och paralegal -se... Läs hela svaret
Hej! Jag vill plugga vidare i höst som gymnasielärare, men om man vill bli gymnasielärare i juridik/ekonomi hur gör man då när man ska ansöka till universitetet? Jag har för övrigt läst Ekonomiprogrammet med inriktning juridik på...
Anna: :
Hur blir man behörig gymnasielärare i juridiska kurser?Det finns tre gymnasiaIa kurser inom ämnet "juridik"; Privat juridik, Affärsjuridik och... Läs hela svaret
Hej! jag undrar om det är lättare att få en plats på juristprogrammet om det är många som hoppar av och man gått en juridisk introduktionskurs?
Julia: :
Hej Hanna, tanken med juridisk introduktionskurs, om du menar Utvidgad introkurs på distans från Lunds universitet - att de som bäst klarar den kursen /ca 20 personer/ får platsgaranti på... Läs hela svaret
Hej jag står precis inför valet av gymnasie skola och linje och skulle gärna vill läsa juridik efter gymnasiet. Jag undrar om mina förutsättningar att läsa juridik efter gymnasiet skiljer sig beroende på om jag läser sammhällskunskap-beteende eller ekonomi-juridik? Och isåfall hur? Och hur stor...
Anna: :
Hej Evelina!
Juristprogrammet är mycket eftertraktad utbildning i Sverige och det brukar vara mycket svårt att komma in. Det är lätt att bli behörig, men för att kunna komma in /få... Läs hela svaret
Förkunskapskraven inom juristprogrammet är grundläggande behörighet och historia 1b samt samhällskunskap 1b. Jag har läst dessa två kurser och även matte 2b som ingår i förkunskapskravet på flesta utbildningar. Eftersom Juristprogrammet inte kräver någon särskild behörighet i matte, så undrar...
Mikael: :
Hej A!
Om meritpoäng kan du läsa här
http://www.gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng-meritkurser-omradeskurser
om du får Examensbevis - dvs tar gymnasieexamen år 2014 eller senare - då är det exakt... Läs hela svaret
Hej! Vill bli advokat och jag undrar vilken linje och inriktning som passar bäst?
Jag är intresserad av samhällsfrågor, ekonomi, psykologi, juridik, politik.
Men gillar dock inte så mycket att skriva uppsatser....
Och mattematik är inte min bästa sida, har D i matte
HJÄLP! :(
Lena: :
Hejsan, dina intresseområden pekar en hel del åt Samhällsvetenskapliga alternativt Ekonomiprogrammet - men du har ju också funderat på Hotel och Turism som jag vet utifrån din förra fråga jag svarade på. Hur... Läs hela svaret