Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31882 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'elevens individuella studieplan' (10 st.)
Hej! Jag har läst några utökade kurser i gymnasiet som t.ex Moderna språk 2 spanska, Moderna språk 3 - Arabiska och Modersmål 1 Arabiska och Moderna språk 4 - Arabiska och går nu i tredje året på naturvetenskapsprogrammet och har 2800...
Milla : :
Hej,du måste prata med SYV på din skola och undersöka om det går att göra en ändring i din studieplan. Examensbeviset utfärdas i slutet av "trean" enligt vad som på... Läs hela svaret
Hej! Jag kommer inte kunna få godkänt i en av mina utökade kurser. Jag skulle vilja ta bort den helt, går det? Om det inte går: vad händer om jag får F eller streck i den kursen? Samt senare vill söka utbildning där den krävs? (jag skulle...
Milla : :
Hej,prata med SYV på din gymnasieskola. Reglerna säger att alla gymnasiala kurser i vilka eleven fick BETYG (och F är också ett betyg) bör finnas med i elevens examensbevis. Men eftersom det handlar om... Läs hela svaret
Jag undrar om jag kan göra en prövning i Mod.språk Danska 3 i min hemkommun och sen byta ut det betyget till Mod.språk Tyska 3 som läser på SA men det blir säkert F i kursen. Jag går alltså i en gymnasieskola i annan kommun än den jag...
Milla : :
Hej,gymnasieelever får göra prövningar endast på sin egen gymnasieskola. De har rätt att göra prövningar i två fall: om de fick F i en kurs eller om undervisning i en kurs... Läs hela svaret
Jag har läst 2650 poäng på gymnasiet och kommer mest troligen få F i Matte 2. Kan man ¨ Välja bort ¨ Matte2 så att jag endast ansöker med 2550 poäng till högskolor?
Milla : :
Hej;för att svara på din fråga behöver jag veta:Vilket program läser du på gymnasiet? Vad står det i beslutet om U-kurser för dig (rektors beslut)?... Läs hela svaret
Hej, Jag har läst Ma4 som uttökad kurs då jag går Natur med samhälles inriktning. Jag har totalt läst 2600 poäng. Jag fick A i Ma4 men inte i Biologi 2, biologi 2 är inte ett programgemensamt ämne för natur så jag undrar ifall jag...
Milla : :
Hej,om du söker till en utbildning som inte kräver biologi 2 (för särskild behörighet) då skulle du vinna på att ha det lägre betyget som U-kurs i ditt examensbevis. U-kursen (betyget i den)... Läs hela svaret
Hej! Jag går i ettan på naturprogrammet. Jag vill läsa matte 5 och engelska 7 men räknas de som individuella vall eller programfördjupningar? Jag måste välja en kurs på att läsa som individuell val och jag tänker på spanska 4, men...
Anna: :
Hej, jag gissar på att du med "naturprogrammet" menar NA. Om jag har rätt, så kan du se i programplanen för NA att matte 5 och engelska 7 får på NA läsas inom... Läs hela svaret
Jag undrar räknas modersmålet som de andra ämnen i gymnasiet eller inte? Om jag har ett bra betyg i modersmål och ett dåligt i ett av de individuella val som man väljer i trean så går det att ersätta modersmåls betyget istället...
Vägledare: :
Hejsan,inom ämnet Modersmål finns på gymnasienivå - i Sverige - 3 kurser: Modersmål1,2 och Aktiv tvåspråkighet. En eller flera kurser kurser inom ämnet Modersmål... Läs hela svaret
Hej! Jag kommer till studenten läst utökat antal kurser och kommer därmed behöva välja vilka kurser som ska finnas med på examen. Jag vill söka en universitetetskurs som kräver naturkunskap 2, behöver natur 1 finnas med i examen då? Eller...
Julia: :
Hej Nora!på flera av högskoleförberedande gymnasieprogram är kursen Naturkunskap 1b obligatorisk och måste finnas med i examensbeviset (kan, dock, finnas med betyget F);... Läs hela svaret
Hej!
jag går 2an på gymnasiet och vill läsa arabiska 3 som moderna språk, men mina skola erbjuder inte det, och det finna två behöriga lärare till denna kursen. undrar om dt går att göra prövning i min skola i och med att det finns behöriga lärare? ??
Julia: :
Hej Ahmed,som gymnasieelev får man göra Prövningar på sin egen gymnasieskola; rätt att göra prövning har du i 2 fall - om du läste en kurs och fick F betyg ELLER om kursen är inskriven i... Läs hela svaret
Jag går på Natur trean och har inte fullt med meritpoäng. Jag läste Tyska bara till steg 2, eftersom jag fick börja läsa moderna språk när jag började gymnasiet. Däremot läser jag matte 5, vilket ger maximalt 1...
Anna: :
Hej Ola,
jag förstår att du tycker det är orättvist och mycket tråkigt; men reglerna säger att elever under sin gymnasietid får endast göra prövning... Läs hela svaret