Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32069 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Hej, Jag studerar på komvux mot naturvetenskap/teknik. Den kursen kräver 2400 poäng. Just nu har jag avklarat 1800 poäng. Tänker läsa 5 kurser till på 500 poäng. Totallt blir det 2300 poäng + kursen komvuxarbete mot naturvetenskap/teknik 100...
Milla : :
Hej!Komvuxarbete, 100 poäng, ingår inom komvuxexamens 2400 poäng; det är alltså 2300 poäng + 100p.komvuxarbete = 2400poäng som ingår i examensbevis från komvux, oavsett vilken sort komvux-examen det handlar om.
Hej! Väger betyget av en 100 poängs kurs i gymnasiet tyngre än betyget från en 50 poängs kurs? Jag läser engelska 7 och vill eventuellt höja upp mitt betyg till ett B då den är en 100 poängs kurs och mina lärare sa att betyget...
Milla : :
Hej,ja, det stämmer. Ett betyg i en 100poängs kurs "väger" dubbelt så mycket som i en 50poängs-kurs. Exempel:vi säger att en elev har E betygen i en 100p.kurs t.ex en... Läs hela svaret
Hej! Jag studerar nu moderna språk Steg 3 i gymnasiet. Enligt Skolverket ska jag få 100 poäng. Jag frågar, är det någon betydelse eller skillnad när jag får betyg A, B, C , D eller E på provet?
Milla : :
Hej,100poäng är det kursens "omfattning" (hur Stor kursen är). De flesta gymnasiala kurser har omfattning ("volym" på 100 gymnasiala poäng. Vilket betyg i kursen moderna språk 3... Läs hela svaret
Hej, Först och främst, tack för en otroligt bra sida. Ni gör ett fantastiskt jobb! Min situation är följande. Har ett slutbetyg från 2015. Mitt meritvärde är 21,22 (BII). Jag har under flera års tid genomfört massvis med prövningar...
Mikael: :
Som vi tolkar reglerna så borde du få en höjning på + cirka 0.21 (50 poäng fler ökar ”volymen” så höjningen blir mindre än 0.22). Svarar med reservation: reglerna eller deras... Läs hela svaret
Hej, Finns det något officiellt dokument typ skolverket på engelska där det framgår på hur det svenska gymnasiesystemet är uppbyggt kring antal timmar lästa för varje ämne? Behöver det för studier utomlands , måste redovisa hur...
Julia: :
Hej Nina,se info på skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?matematikVarje gymnasiekurs i matematik (numera, sedan reformen Gy2011/Vux2012)... Läs hela svaret
Hej! När jag läste kursen ”handel & specialisering” var den på 200 poäng. Har ett slutbetyg på 2350 poäng. Vad händer ifall jag gör en prövning i den kursen nu, då den enbart är på 100 poäng enligt det nya...
Anna: :
Hej Hanna,det är egentligen en fråga till Antagning.se som kommer att räkna ut ditt nya jämförelsetal/meritvärde, efter höjningen. Jag tror att... Läs hela svaret
Hej! Hur många poäng höjs mitt betygssnitt om jag höjer en 100-poängskurs från ett F till ett E, respektive C? Idag har jag 18.85 med full merit. Tack på förhand!
Julia: :
Hej Alexandra,om du höjer betyget i en 100p.kurs från F till E så höjs ditt Jämförelsetal med ca + 0.4 och om du höjer från E till C - i så fall med ca + 0.6... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om någon här vet hur mycket ens gymnasiala meritvärde höjs av att man höjer sitt betyg i en 100 poängskurs en enhet (dvs E->D, D->C, C->B eller B->A)? Jag har hört olika siffror angående detta och är därför...
Julia: :
Hej Lukas,att höja betyget i en 100p.kurs "ett steg" alltså t.ex från E till D eller från B till A ger höjning på cirka + 0.1.VänligenJulia SYV
Hej jag skulle ha läst kemi 2 just nu men hoppade av mitt i terminen eftersom att jag tyckte att det var för svårt och jag hade inte motivationen att lära mig då mycket hände i mitt liv. Jag funderar dock på om jag behöver Kemi 2 när jag ska...
Mikael: :
Hej Erika,om man läser kemi 2 på komvux på Heltid, tar det fem veckor.HälsningarMikael
Anna: :
Det är olika på olika skolor - vissa kör med dubbla lektioner; kursen Idrott och hälsa 1 är på 100 undervisningstimmar men de kan vara fördelade väldigt olika på... Läs hela svaret
Hej!
Jag kommer att ha 2350 poäng när jag har läst färdigt alla ämnen som krävs för högskoleförberedande programmet (humanistiska programmet) - och än så länge är alla som är färdiglästa godkända. Jag träffade en SYV för några veckor sedan för att prata om gymnasieexamen och nu känner mig...
Daniel: :
Hej Maria,anledning till varför du måste ha exakt 2400 poäng för att ta ut examen från Komvux är följande: kursernas betyg ska räknas in i ditt... Läs hela svaret
Hej! Jag går samhälle beteendevetenskap och tar studenten nu till sommaren! Jag hade planerat att åka till USA i sen september eller oktober som Au Pair men fick idag reda på att man måste ha en gymnasieexamen för det. Jag har F i Matte 1b, 2b och naturkunskap 1b. Jag vet att det är matte 1b som...
Daniel: :
Hej Klara,
du kan läsa Matematik 1a på komvux, som är lite lättare mattekurs; det går att ta ut examen från komvux med godkänt betyg i matte 1a även om examen... Läs hela svaret
Kan man läsa naturvetenskap 1 även om man läser motsvarande naturvetenskap programmet? Jag läser på komvux och jag behöver samla 2400 gymnasiet poäng. Som är inte lätt tycker jag. Har ingen gymnasiet behörighet från mitt land heller. Kan man läsa naturkunskap 1 för gymnasiet poängs skull
Peter: :
Hej!Min bedömning är att du inte kan ha Naturkunskapskurser (Nk1b eller Nk1a1 eller Nk1a2 eller Nk2) om du samtidigt har Biologi, Kemi och fysik-kurserna; i samma examensbevis får ej ingå kurser som till "stora delar"... Läs hela svaret