Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32081 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'mattekurser på gymnasiet' (9 st.)
Kan man hopppa över matte 4 och gå direkt till matte 5?
Anna: :
Hej Carl!mattekurserna i Sverige bygger direkt på varandra.Matematik 5 och kurser i matematik Specialisering (kan finnas flera med olika innehåll) bygger på innehåll i kursen Matematik 4. Man måste... Läs hela svaret
Hej, Finns det något officiellt dokument typ skolverket på engelska där det framgår på hur det svenska gymnasiesystemet är uppbyggt kring antal timmar lästa för varje ämne? Behöver det för studier utomlands , måste redovisa hur...
Julia: :
Hej Nina,se info på skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?matematikVarje gymnasiekurs i matematik (numera, sedan reformen Gy2011/Vux2012)... Läs hela svaret
Hej! Jag går andra året på naturprogrammet, och om ungefär två månader kommer inriktningarna natur-natur och natur-samhälle att börja gälla. Jag har valt inriktningen natur-samhälle och får då välja om jag vill läsa...
Milla : :
Matte 4 är en normalstor kurs som på heltid läses på fem veckor. Hur din skola förlägger lektioner (under hur lång tid) är upp till skolan att bestämma; på inriktningen Sam på NA behöver du inte läsa matte 4 alls.
Hej! Jag undrar vad det är för skillnad på ekonomi juridik programmet och samhälle beteende. Flera av mina vänner säger att man läser väldigt mycket matte på ekonomi programmet, jag har själv ganska svårt för matte just nu (ska börja 9:an) men jag är rätt så intresserad av juridik och jag gillar...
Julia: :
Hej!Jämför gärna Programplaner för Ekonomiprogrammet >> och för >> Samhällsvet.programmet. På inriktningen Juridik läser man lika mycket... Läs hela svaret
Hej! jag vill studera på IHM - Business School till hösten. Jag har godkänt i matematik A men kraven på den utbildningen jag vill läsa är matematik 2a,2b och 2c. Vad exakt är det jag behöver läsa? ingår något av dessa i matematik A?
Tack på förhand!
Liselotte: :
Hej Adam,om du har godkänt betyg i Matematik A, som är en kurs motsvarande den nuvarande kursen matematik 1 - behöver du läsa matematik 2. Det går bra att läsa matte 2a eller 2b eller 2c. Det... Läs hela svaret
Hej,
Jag har ett fullständigt gymnasiebetyg utfärdat våren 2013. Jag har betyget VG i kursen Matematik A. Jag önskar göra ett försök att utbyteskomplettera det betyget i hopp om att kunna prestera ett A, för att på så vis höja mitt meritvärde.
Då gymnasiereformen trädde i kraft efter...
Mikael: :
Välj matte 1a. Det är lättare att få högre betyg i matte 1a än i 1c
eller 1b.
Hej jag har 270 poäng, går i 9an och ska söka till ekonomi juridik men jag är orolig för matten. Jag fick D i höstas (C, geommetri, D i procent). Kommer jag klara matten där? Frågade min matte lärare och han svarade "de ska du väl göra" men svaret lät inte helt som de var han, ungefär som att...
Anna: :
Hej Charbel!
Man födds inte med mattekunskaper, man lär sig matte. Visst har vi olika förutsättningar: vissa personer har lättare för vissa ämnen (t.ex för matte) och andra har... Läs hela svaret
Hej!
Jag läste Samhällsvetenskap med inriktning beteende och i min kursplan ingick Matte 1b och Matte 2b. Jag har nu bestämt mig för att läsa Matte 3b på komvux för att jag såg att det ger en merit poäng men jag undrar om jag kan läsa Matte 3a istället för Matte 3b och om det fortfarande...
Anna: :
Hej Hawre!
Du måste läsa Matte 3b för att det finns ingen kurs som heter Matte 3a.
På nivå 3 finns det 3b och 3c där "c-spår" är det avancerade spåret.
Om du vill läsa "den lättare varianten", då är det 3b.
För Matte 3 (b eller... Läs hela svaret
Jag vill plugga upp mina betyg. Måste jag börja om då från början, eller kan jag räkna med mina gamla betyg från gymnasiet innan 2011? (Gick ut med yrkesutbildning 2012) och saknar en del för att kunna studera på universitet. Har A samma betydelse som 1...osv
Anna: :
Hej Erica!
En "gammal" kurs matematik A motsvarar den nya kursen Matematik 1.
Om du har godkänt betyg i Matematik A, är du behörig att läsa matematik 2 på Komvux.
Matematik 2b är... Läs hela svaret