Jag har tänkt söka Samhällsplanerarprogrammet på Stockholms universitet till hösten och har några frågor. Finns det någon prognos för hur arbetsmarknaden kommer att se ut om ca tre år? Vad vet du om läget i dessa skakiga tider? Är det stora pensionsavgångar framöver? Om jag kommer in i höst och allt rullar på som det ska, så kommer jag vara 44 år när jag är klar med kandidaten, vilket bekymrar mig lite. Hur ser arbetsgivare på att anställa samhällsplanerare som är lite äldre? Går det att säga något om det? Vilka andra vägar finns att bli samhällsplanerare än att gå på SU?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32231 frågor besvarade.
Framtidsutsikter för samhällsplanerare?
1 Svar
Hej Maria,
du ställer en viktigt och intressant fråga men som också är mycket svår att svara på.
För det första så är yrket "Samhällsplanerare" ett av de många icke-reglerade yrken. Att ett yrke är icke-reglerat, betyder att inga strikta generella/centrala bestämmelser finns, utan varje arbetsgivare får fritt bestämma vilken utbildning hen tycker passar.
Jämför t.ex med Sjuksköterska eller Bussförare... inom de yrken kan man inte anställa "vem som helst". Bussförare måste ha buss-körkort och sjuksköterska måste ha legitimation från Socialstyrelsen. Men "samhällsplanerare" kan man anställa med vilken utbildning man själv vill - finns ju inga "körkort" eller legitimationer för Samhällsplanerare. Och olika arbetsgivare kan tänka väldigt olika. T.ex kan en arbetsgivare föredra anställa någon med mycket lång utbildning - kanske masterprogrammet eller ännu längre (forskar-)utbildning, men en annan kanske tänker att livserfarenhet och personliga egenskaper är viktigare och att hen även kan erbjuda lite lägre lön om personen endast har 3-årig utbildning (kandidatexamen) och inte ngn utbildning på avancerad nivå.
Ang. ålder i samband med anställning
Å ena sidan är det sagt att vi ska jobba längre och pensionsåldern ska snart närma sig 70 år... verkar det som.
Å andra sidan finns det forskning och statistik som påvisar att arbetssökande efter 40 år har svårare att få jobb (de förklaringar som finns är att de "äldre" är svårare att "forma" och "lära om" - för att anpassa till just den arbetsplatsens speciella behov - det är i alla fall sådana svar man får från arbetsgivare när man ställer frågan om varför de vill anställa ngn som är yngre).
Så länge det ej finns jobbgaranti - kan inte vi eller ngn annan lova att du får jobb. Det beror också på om du har tur och det råkar finnas ledigt jobb just där du vill jobba och arbetsgiveren tycker att du passar bra! alternativt ska man vara mycket flexibel: vara beredd att flytta, ta deltidsjobb, korta projekt och vikariat, gå med på lägre lön mm och m.fl för att "få in foten". Även sådana "faktorer" som att ha eller inte ha körkort eller kunna ngt "extra-språk" kan bli avgörande (beror på de specifika behoven som just "den arbetsgivaen" har).
Jag vill också tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar.
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Nu finns det inte ngn yrkeshögskoleutbildning som heter "samhällsplanerare" ... men kika gärna på några alternativ som kanske blir av intresse för dig:
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
Yrgo-hogre-yrkesutbildning-goteborg/bank-och-forsakringsradgivare
Teknikhogskolan/agil-projektledare-teknikhogskolan-karlstad-distans
Vänligen
ANNA
Frågor och svar taggade med 'högskolenivå' (9 st.)
-
Vad är en icke-programmärkt examen och hur ser folk på en sådan?
Och vad avgör att man får en programmärkt eller icke-programmärkt examen?
Hej E,om din fråga gäller högskolestudier, då vill jag be dig kika på svaret som KTH ger på frågan:... Läs hela svaret -
Hur ser kurser på universitetet ut?
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret -
Hur bestämmer man vad man ska läsa?
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret -
Naturvetenskapligt basår?
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret -
Skillnaden på sociologi 1 & 2?
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret -
Hur fungerar det?
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret -
Hur stora språkkunskaper krävs för diplomatprogrammet?
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Hej L, diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret -
Skillnad på beteendeutbildning på grundnivå och magisterutbildning?
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Hej Elin, magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen. Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret -
Vilka behörigheter ger ekonomiprogammet?
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå? Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en? Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga