Hej Ulrika!
Svar på din fråga beror på vilken utbildning till "arkitekt" som din son vill gå.

Det är viss skillnad på olika Arkitekt-yrken - "klassisk" byggnadsarkitekt har 5-årig universitetsutbildning och "yrken inom Arkitektur" kan = t.ex CAD-konstruktör med yrkeshögskoleutbildning eller teknisk ritare.

Om det är universitetsutbildning på fem år, så kommer det för särskild behörighet krävas rätt mycket av det som troligtvis inte går att läsa på gymnasiets yrkesprogram, oavsett om det man läser i lärlings-form eller inte (innehåll i utbildningen, alltså Kursinnehåll, är detsamma för lärlingar på gymnasiet och för elever som läser skolförlagd/klassisk utbildning). För särskild behörighet till universitetsutbildning till arkitekt behöver man ha godkända betyg i gymnasiala kurser:
Matematik 3b alternativt Matematik 3c, Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1+1b2, Naturkunskap 2.
Jämför: på yrkesprogrammen på gymnasiet ingår som obligatoriska kurser - matematik 1a och samhällskunskap 1a1 (på vissa yrkesprogram kan även samhällskunskap 1a2 ingå, men inte på byggprogrammet). Det är ofta möjligt att läsa både samhällskunskap 1a2 (en liten kurs) och även matematik 2a (kanske också 3b) men då återstår ändå ett rätt stort "problem" i form av kursen Naturkunskap 2 (på byggprogrammet skulle eleven i så fall behöva läsa till nk1a2 och sedan 2 - det är studier motsvarande 7.5 veckor på heltid), och så behöver hen också läsa de extrakurserna i matte och samhällskunskap /extra matte motsvarar 10 veckor på heltid och samhällskunskap  2.5 veckor/ + behöver eleven säga på skolan att han vill läsa svenska 2,3 och engelska 6, vilket han har rätt till.
Svårigheterna ligger ofta i att gymnasieskolor som erbjuder byggprogrammet har ingen möjlighet att ge undervisning i naturkunskap 1a2 och 2 och att eleven inte hinner läsa matte 3b heller.
Teoretiskt sett är det inte omöjligt, men i praktiken så finns det ett antal hinder och skolan är inte skyldig att lösa det för eleven. Det eleven har rätt till är att läsa kurser för grundläggande behörighet (alltså svenska 2,3 och engelska 6).
***
Eleven kan komplettera efter gymnasiet - på komvux, på en folkhögskola eller på annat sätt (självstudier och prövningar).
***
Det finns annars andra utbildningar inom arkitektur än på universitetet. Se några exempel på yrkeshögskoleutbildningar:
utbildning/yrgo-hogre-yrkesutbildning-goteborg/byggprojektor-bim
utbildning/nbi-handelsakademin/byggnadsingenjor-digitalt-byggande
nbi-handelsakademin/anlaggningsprojektor-ingenjor-med-bim-kompetens
utbildning/campus-i12/3d-artist-arkitektur-inredning-produkter
utbildning/yrgo-hogre-yrkesutbildning-goteborg/arkitekturvisualisering

Utbildningsutbud förändras. Nya yrkeshögskoleutbildningar beviljas i januari-februari varje år. Kika därför gärna framöver på www.yhguiden.se för att se utbud av yrkeshögskoleutbildningar.

Utbud av högskole-universitetsutbildningar finns på www.studera.nu - alla högskole-univ.utbildningar i Sverige kräver alltid grundläggande behörighet, alltså bl.a godkända betyg i svenska 2, 3 och i engelska 6.
***
Jag råder din son att läsa svenska 2,3 och eng6 på byggprogrammet vilket han har rätt till (säg bara på skolan om det) + att han försöker läsa så mycket matte som möjligt, i alla fall matte 2a (helst även 3b) och i så fall blir han (om han får godkända betyg och uppnår kraven för examensbevis) även behörig till basåren på högskolenivå.

OBS! för att komma in på universitetsutbildning (ett 5-årigt program) som leder till yrket "klassisk arkitekt"/byggarkitekt krävs mycket höga betyg eller mycket högt resultat på minst ett av proven: högskoleprovet eller arkitektprovet. Alla A-betygen i alla gymnasiala kurser brukar inte räcka, utan man måste oftast även ha några meritpoäng, som höjer nivån på meritvärde utöver 20.0 (med endast alla A-betyg i gymnasiala kurser uppnår man 20.0 i jämförelsetal/meritvärde).