1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Hanna,
    det är inte alltid som sommarskola finns för gymnasieungdomar. Om sommarskola finns brukar rektor eller lärare anmäla elever som fick F i en obligatorisk kurs (oftast finns bara svenska, engelska och matematik att läsa på en sommarskola). Historia och samhällskunskap brukar inte erbjudas på sommarskolorna. Men första fråga är - om sommarskola kommer erbjudas där du bor eller går i skolan. Det är inte obligatoriskt att öppna sommarskola.

    ***

    "Slutprov' skriver du i din fråga - är det NP, nationella provet du menar, eller Särskild prövning?
    Elevens rättighet är att få göra prövning i en gymnasiekurs som hen fick F i, men tidpunkt för prövningen är det skola som bestämmer, inte eleven. Prövningstid bör erbjudas innan eleven går ut årskurs 3.
    ***
    Påvisar kunskaper som man har gör eleven genom att delta i alla kursmoment, göra alla de prov som finns under kursens gång och sedan sätter läraren betyget på kursen. Betyg på kursen behöver inte vara detsamma som betyget på NP.
     Om man gör Prövning, då blir betyg i kursen = det betyget eleven fick på prövningen.

    • Elev : Okej tack så mycket för svar! Sommarskola finns där jag bor, kan jag då läsa matte, svenska, samhällskunskap och historia? Ja precis! Jag menade prövning, jag får ta och kolla med min rektorn gällande prövning. Han har inte nämnt något om detta... Men då vet jag!
    • Elev : Måste bara tillägga att jag går på en privatskola, vad är det för skillnad på en privatskola och en kommunalskola? När rektorn i början av terminen sa till mig att jag kunde gå om och byta till ekonomi, kan han hålla detta då eftersom att jag går på en privatskola? Har privatskolor sina egna regler?
    • Anna :

      Vad eleven har för rättigheter är desamma på kommunala och privata/fristående gymnasieskolor. Att komma in på en gymnasieskola har eleven rätt genom konkurrens via gymnasieantagningen (eleven ska vara behörig och konkurrera med sina grundskolebetyg). Att komma in på andra sätt (då rektor direkt tar in, och gymnasieantagningen är inte "inblandad") blir enligt rektorns beslut, alltså vad rektor tycker - gäller (och det är på både kommunala och fristående gymnasieskolor). Reglerna säger att så länge det står elever i reservkön (eleven som sökte via gymnasiantagningen) så måste skola ta från reservkön in. Sedan får skola (rektorn) fatta beslut om att t.ex från 15 september sluta ta in nya elever. Men om det finns ledig plats (alla behöriga som sökte i tid kom in) men så kan skola ta in någon mer, då får rektorn ta in vem hen vill (så länge eleven är behörig).

      Varför kan eleven uppleva att hen blev "lovad" ngt som sedan inte blir av?
      Det kan t.ex vara så att rektorn trodde skolan skulle öppna många fler platser på t.ex Ekonomi/juridik till nästa år, men så blev det kanske inte (t.ex pga lärarbrist) och så ser rektorn att det är många som sökte och alla platser kommer bli upptagna och sedan lång reservkö, då gör hen bedömning att det inte rimligt att lova dig att du ska få börja, för att det kanske inte blir så. Säkrast för dig är att söka via gymnasieantagningen och konkurrera om plats. kommer du in - är platsen din och du slipper bero på massa olika "om och men". Sök därför via gymnasieantagningen, är mitt råd!

    • Elev : Förstår! Tack så jätte mycket för svar!
    • Mikael : vi på fråga SYV är glada om våra svar blir till hjälp!
    • Elev : Ja svaren är verkligen till hjälp! Tack så jätte mycket!
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'grundnivå' (10 st.)

    • Student

      Vart finns examinationsrätt?

      Jag läser fristående kurser och planerar att kunna ta ut en kandidat inom byggteknik. Vilka lärosäten har examinationsrätt i det ämnet? Försökt leta men hittar ingen bra info angående det…

      Milla : : Hej!att ett lärosäte i grunden har examinationsrätt inom ett visst kunskapsområde betyder inte att det lärosäte också alltid använder sig av den rätten. Hos UKÄ bör du... Läs hela svaret
    • 19 år

      Kan man ta två kandidatexamen inom 180 hp?

      Hej! Jag funderar på att läsa 90 hp i svenska och 90 hp i engelska och därmed få ut en kandidatexamen i båda ämnen, och undrar om det går? Om jag väljer att läsa svenska under utbildningens första 90 hp, kan jag ta en kandidatexamen i ämnet då eller måste jag vänta tills jag har läst 90 hp i...

      Anna: : Hej,inom kandidatexamen måste även en kandidatkurs ingå. Totalt måste man ha 180 högskolepoäng (av dem 90 hp inom sitt huvudämne) för att kunna ta ut kandidatexamen men... Läs hela svaret
    • F

      Skillnad mellan kandidatprogram i företagsekonomi?

      Hej. Jag undrar om det finns någon skillnad mellan kandidatprogrammet i företagsekonomi som ges i Stockholm och det som ges via Uppsala? Det står nämligen på Stockholms universitet att utbildningen leder till Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomi som...

      Julia: : Hej Frida, om en utbildning heter Kandidatprogrammet, då ger den utbildningen kandidatexamen. Annars så behöver inte en 3-årg utbildning (ett program) på högskolenivå... Läs hela svaret
    • Filippa

      Skillnaden på nivå och successiv fördjupning?

      Hej, Jag bifogar med här en kursplan som jag undrar över vad "Nivå" och "Successiv fördjupning" innebär? Är det någon skillnad mellan dem? Klicka in på "kursplan" i länken:...

      Julia: : Hej!råder dig vända dig till de ansvariga för utbildningen på det lärosäte där utbildningen ges. Känner inte till några "generella" svar på din... Läs hela svaret
    • Yesenia

      Studera på grundnivå med CSN efter 40 veckor?

      Hej! Jag undrar vad som gäller för studenter med utländsk gymnasieutbildning som vill komplettera i Sverige för att bli behörig för universitetsstudier här i Sverige? Jag har studerat 40 veckor svenska på grundnivå och sedan svenska som andraspråk 1-3. Men nu när jag ska komplettera min...

      Anna: : Hej!Det är en fråga du måste ta med CSN. och CSN agerar utifrån de fastställda regler. Be om att CSN gör ett undantag, förklara som du gör här och nu.En... Läs hela svaret
    • Ali

      enstaka kurser på högskola?

      Hej! Om man läser enstaka kurser på högskolan kan det underlätta eller öka chansen till att bli antagen till ett specifikt program på högskolan?

      Mikael: : Om du menar till utbildningar på grundnivå, som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, socionom mm så är svar Nej.Master- och magisterprogram, som är högskoleprogram... Läs hela svaret
    • Anderas

      Finans utbildning?

      Hejsan! Jag har jätte svårt att hitta en högskoleutbildning för mig. Jag är väldigt intresserad av ekonomi och finans; och skulle vilja gå någon utbildning inom finans men den utbildning vill att jag ska ha gått någon annan utbildning...

      Anna: : hejsan, länk du skickade till är till Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå = år 4 och 5 på högskolenivå.Innan man kan komma in på år4 ska man ha läst... Läs hela svaret
    • Emina

      Hur bör man lägga ihop program och kurser?

      Låt oss säga att jag hittar ett program på 1 år som ger 60 hp, sedan ett annat på 1 år o sen kanske en kurs. Min fråga är hur lönsamt eller smart är det att lägga ihop utbildningarna på detta vis? Är det bättre att...

      Liselotte: : Hej Emina, På grundnivå finns nog inga program som är på 1 år. Det vanligaste är att program på grundnivå är på 3 år (2åriga program på... Läs hela svaret
    • a.

      behöver jag välja något utav dem eller inte?

      Hej! Jag har tänkt söka till receptarieprogrammet på hemsidan antagning.se men jag undrar ifall man behöver välja grundnivå? Eller jag undrar ifall man behöver välja avancerad nivå? Eller ingen utav dem? d.v.s varken välja avancerad eller grundnivå,så kanske det är?. Tänkte ni på...

      Milla : : Om du är 18 år, så tror jag inte du redan har kandidatexamen från högskola/universitet och Avancerad nivå är magister och masterprogram som kräver att man sedan innan... Läs hela svaret
    • a.

      avancerad /grundnivå?

      Hej jag ska söka till universitetet snart men jag undrar en sak jag märkte på hemsidan när man söker. jag undrar ska jag välja avancerad eller grundnivå eller (ingenting) utav dem? Jag som person tror att man inte ska välja avancerad nivå eller grundnivå.Utan man söker bara till programmet...

      Julia: : Hej A, avancerad nivå på högskolor/universitet i Sverige är magister eller masterprogram som för behörighet kräver att man har kandidatexamen, som motsvarar minst 3 års studier på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga