Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32009 frågor besvarade.
Genväg till gymnasiet för nyanlända?
6 Svar
Hej Emma,
det finns olika aspekter i detta... Jag tänker så här; att det kanske är det viktigaste att eleverna skaffar sig bra Grund för vidare studier. Även om de har faktiska kunskaper i t.ex kemi, matte mm., så kan de inte "det på svenska". Exempel - matteuppgift Räkna ut yten på gaveln på huset... hur ska man räkna om man inte vet vad "gavel" är? Man kanske räknar då ytan på taket eller på väggen...? och så är det i alla andra ämnen också. Det som ofta händer att man med utländska betyg får bedömning att man har "godkänt betyg i samhällskunskap, men enligt min åsikt, så är det inte samma "samhällskunskap" som man lär sig i olika länder. Därför skadar det inte alls, utan kan hjälpa mycket - om man får "repetera" allt PÅ SVENSKA.
Jag "röstar" därför för att läsa grundskolekurserna, även om man formellt sätt skulle kunna slippa...
Det är många ggr till elevernas nackdel om man skyndar på för mycket. Det kan då lätt bli så att eleven förstår DELAR av texter, men inte allt... och det blir då extremt svårt att klara gymnasiet. Vi ser också exempel på elever som fick Examnesbevis med godkända betyg - men i praktiken ej förstår tillräckligt mycket svenska; då kan inte komma in på någon eftergymnasial utbildning eller, om de kommer in på den, klarar inte av att läsa där. De kan också ha svårt att få och kunna behålla ett jobb, när arbetsgivaren efter ett tag "upptäcker" att den anställde faktiskt ej förstå instruktionerna tillräckligt bra och klarar därför inte av sitt jobb, trots de "formella meriter", t.ex Examensbevis.
Om elever har Faktiska kunskaper i ämnena, borde de kunna rätt så snabbt "gå igenom kurserna" - när de har lärt sig svenska till tillräckligt hög nivå OCH det finns även forskning som påvisar att man lär sig ett nytt språk snabbare om man studerar Ämneskunskaper PÅ DET NYA SPRÅKET, i stället för att "rabbla glosorna". :)
Jag vet att det finns elever som har mycket bråttom . De vill komma in på gymnasiet "imorgon" och bli klara med gymnasiet "nästa vecka" och med högskola "nästa månad" och sedan få jobb direkt. :) Och det finns av dem också några få som skulle kunna klara det bra - att blixtsnabbt "gå igenom systemet" men det är ett Undantag. Individuella bedömningar behöver göras. Det går inte att ta fram en tabell som gäller alla de olika ländernas utbildningar. många ggr har inte eleverna betyg med sig. Om de har betyg, så är det ändå extremt svårt att veta om det är "snällbetyg" eller om lärarna verkligen ställde krav på elevernas kunskaper. Även "riktiga betyg" kan inte "helt och fullt" med 100% säkerhet "översättas" till svenska kurser, därför att man i olika länder läser inte exakt samma "avsnitt" inom olika ämnen. Det är alltså omöjligt att skapa ett system där alla betyg från alla världens länder kan direkt översättas till "svenska betyg".
Och det är de Faktiska kunskaper som är de viktigaste.
Ännu ett alternativ kan tyvärr vara att eleven "har glömt" mycket av det som hen kunde "då" hen fick sina betyg i hemlandet; t.ex pga psykiskt trauma... att man har betyg behöver inte alltid (tyvärr) betyda att man också ha de kunskaperna och vad hjälper det att ha betyg om man ej har de faktiska kunskaperna?
Summan av kardemumman:
jag är övertygad om att det är bättre att eleverna skrivs in på alla grundskolekurser och att lärarna är uppmärksamma på de som är mycket snabba och duktiga och ger dem möjlighet att snabbt "gå igenom" och få betyg för att kunna fortsätta läsa vidare.
Hej,
Betygen från utlandet måste vara översatta till svenska, vilket bekostas av eleven själv, och antagningskansliets personal måste veta vad betygen står för, dvs om eleven blivit godkänd i hemlandet.
Om ansökan till gymnasiet i "Fri kvot"
kan bli aktuell om eleven ”kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan” (Gymnasieförordningen 7 kap §2).
Viktigt!
Man får aldrig glömma att utländska elever till stor del saknar de förkunskaper som krävs för ett nationellt program i Sverige, så även om de skulle ha svenskan blir det tufft att hänga med i övriga ämnen. Att komma in på ett nationellt program är inte alltid det bästa för eleven.
Hej!
Det finns tyvärr inget enkelt svar, eller någon tabell att utgå ifrån . Varje elev som söker bedöms individuellt.
Några faktorer man tittar på i de utländska betygen är:
· Motsvarar betygens nivå (i respektive land) ungefär de betyg som krävs för att komma in på sökt program.
· Har eleven läst och blivit godkänd i de ämnen som krävs för att bli behörig till det sökta programmet?
Andra faktorer som spelar in, när antagningskansliet eller rektor på gymnasiet gör bedömningar, är om det är ett högt söktryck till den aktuella gymnasieutbildningen.
En rekommendation från undervisande lärare är också en viktig del i bedömningen.
Med vänlig hälsning
Peter syv
Hej, vi fick nu svar från gymnasieantagningen i Halland. Var god läs deras svar nedan:
Vi har lite information på vår hemsida om detta, se länk nedan. Vi fungerar som en förmedlare av ansökningar och betyg mellan grund- och gymnasieskolor. Det är inte vi som gör bedömningarna, utan mottagande skolas huvudman. IB har lite andra urvalskriterier än de ”vanliga” nationella programmen, se länk nedan.
http://www.gymnasiehalland.se/16/ansokan/fri-kvot.html#.WeR5P01lKM8
https://www.halmstad.se/barnutbildning/gymnasieskola/sannarpsgymnasiet/utbildningarpasannarp/ibinternationalbaccalaureate.2710.html
Med Vänliga Hälsningar
Antagningshandläggare
hej igen, och här är svar från antagningskansliet i Nyköping, var god läs nedan:
Hej,
Här finns en missuppfattning. Det är inte antagningskanslierna som gör prövningen i fri kvot utan det är huvudmannen för sökt utbildning (kommunal, fristående eller landstingsägd) som gör bedömningen och fattar beslut i varje enskilt ärende.
Beslutet fattas på det underlag som eleven, ofta med hjälp av studie- och yrkesvägledare, har gett in. För att eleven ska kunna antas måste den bedömas ha kunskaper motsvarande de behörighetskrav som finns för de olika programmen.
Vänliga hälsningar
Antagningskansliet
Nyköpings Kommun
Svar /nedan/ från elevantagningen i Region Dalarna:
Vi har inga tabeller el dyligt att gå på, och vi på antagningskansliet bedömer inte elevens utländska betyg.
Mottagande kommun/skolas antagningsnämnd får försöka att bedöma om eleven uppfyller behörighetskravet till sökt program. Att man har med sig motsvarande betyg i de ämnen som krävs för behörigheten.
Betygen ska vara översatta till svenska, vilket eleven får ombesörja att det blir gjort. Viktigt att det finns med intyg/omdöme mm från skolan man går på, vilken kapacitet eleven har att klara av sökt program.
Jag brukar rekommendera mina SYV att där det är möjligt, få eleverna att tenta av ämnen för att få ett svenskt grundskolebetyg, då blir det mycket lättare för nämnden att bedöma eleven i frikvot.
Om vissa elever blir antagna eller ej, kan ju bero på hur många frikvotare som söker till resp program. Man har ju bara ett begränsat antal frikvotsplatser.
När det gäller IB, så får man kolla med de skolor som har detta program.
Med vänliga hälsningar
Elevantagningen
Region Dalarna
Hej igen, jag har nu fått svar som kanske tillför ngt. nytt och förklarar en del :) Var god läs nedan:
"Vi har haft kontakt med Skolverket i frågan och Skolvervet menar att man inte kan översätta den utländksa grundskolebehörigheten rakt av, dvs. att det skulle krävas KE, FY och BI för att vara behörig till NA exempelvis, utan det är en totalbedömning av elevens förmåga att klara sökt program som på ngt. sätt måste "komma fram" eller påvisas. Det görs en individuell bedömning för varje elev och det är respektive huvudman som gör den bedömningen.
Självklart krävs betyg i svenska för att kunna bli antagen till ett nationellt program. Ingen behörighet krävs till IB, mer än att eleven som sökt klarat testerna som görs inför antagning till IB-programmet.
Vänliga hälsningar".
Hej, vi fick nu svar från en kollega, var god läs hennes svar nedan:
Hej, jag har förstått det som så att det görs den s.k valideringen, i de flesta fall, på grundskolan alternativt på IM där eleven kan pröva sina kunskaper för att sedan få betyg för att kunna söka till gymnasiet (se behörighetskrav i bifogad länk). Vissa undantag kan göras från behörighetskraven i särskilda fall exempelvis dispens i engelska eller om huvudman gör bedömningen att eleven förväntas klara sökt utbildning utan att de formella behörighetskraven är uppfyllda i sin helhet och då skulle jag tro att man söker i Fri Kvot.
Man måste nog göra en bedömning i varje enskilt fall tänker jag. Vilket land kommer eleven ifrån och hur lång är den faktiska skolgången? Ett betyg i franska eller matematik kanske kan valideras rakt av medan ett utländskt betyg i samhällskunskap naturligtvis inte motsvarar den svenska kursen.
Här hittar du bra info:
https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/oversattning/slutfora-gymnasiestudier-i-sverige-efter-att-ha-gatt-i-skola-utomlands-1.190311
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3576.pdf%3Fk%3D3576
Mvh
Hej,
jag ställde din fråga till Skolverket och fick idag svar från Skolverkets Upplyssningstjänst som lyder:
"Det finns inga nationella regleringar för hur en validering av betyg ska gå till. Skolverket har heller ingen tabell eller liknade som visar utländska betyg i relation till svenska betyg. Det är upp till varje skola om man vill validera en elevs utländska grundskole- eller gymnasiebetygbetyg. Om man väljer att validera finns det inte några nationella regleringar för hur en validering ska gå till."
Frågor och svar taggade med 'master/magister ' (13 st.)
-
Biståndshandläggare/utredare/handläggare?
Hej! Jag har läst ett beteendevetenskapligt program på 180 hp på Högskolan i Skövde som heter ”Kognitiv Neurovetenskap - Tillämpad Positiv Psykologi”. Just nu söker jag jobb förhoppningsvis inför hösten och om jag inte får...
Hej!genom sommarkurserna på högskolor och universitet, i Sverige, får man läsa som max 22.5 högskolepoäng (på en sommar) och du får med det 180 + 22.5 hp (som max)...... Läs hela svaret -
Bygga egen master- och magisterexamen?
Hejsan! Mitt namn är ebba och jag blir klar med min kandidatexamen i psykologi till sommaren 2023. Jag funderar på att läsa vidare genom en masterexamen eller magisterexamen i psykologi. Jag har två frågor: 1. Vad är skillnaden mellan master och magister? Jag...
Hej,jag svarar på fråga nr.2 först: Du frågar "Kan man bygga ihop en egen master eller magister genom fristående kurser? Och vilka kurser ska i så fall ingå?" Svar... Läs hela svaret -
Om jag vill jobba inom Learning & Development,vad behöver jag studera?
Hej! Jag har på senare tid kommit på att jag vill jobba inom Human Resources och gärna inom Learning & Development. Jag studerar just nu sista året av min kandidatexamen och känner att jag faktiskt hittat något som intresserar mig. Jag studerar just nu mot ett BBA inom Business...
Hejsan,du ställer en mycket intressant och viktig fråga. Du skriver bland annat så här: "Jag vill helt enkelt hjälpa andra att må så bra som... Läs hela svaret -
Omvandla en specialpedagog utbildning till en master?
Hej, Jag funderar på att vidareutbilda mig till specialpedagog efter min förskollärarexamen. Min fråga är ifall jag kan lägga på 30hp på min specialpedagog utbildning och då få en master?
Det är en fråga du måste ställa till studievägledare på den institutionen där du vill ta masterexamen. -
Kan man fortsätta mot ett Masterprogram efter ett Magisterprogram?
Hej! Jag har blivit antagen till både en Master på två år samt till en Magister på ett. Jag är väldigt velig och vet inte om jag orkar plugga två år till. Om jag väljer Magisterprogrammet på ett år (60hp), kommer jag kunna läsa upp mig till ett Master om jag senare vill det, genom att...
Hej Ronaldo!din fråga kan vi på FR¨GA SYV tyvärr inte svara på. Svaret borde bero på om masterprogrammet inkluderar alla de kurser i år1 som... Läs hela svaret -
Oavslutad utbildning - ska jag kasta in handduken och "call it a day"?
Hej! Jag har oasvlutade studier från college i USA och hade ungefär en termins studier kvar till en Associate of Arts degree i mitten av 2015. Dock så tillät mig ett universitet att ändå göra en transfer men jag bestämde mig för att åka tillbaka till Sverige av ekonomiska skäl men även av...
Hej Henrik!Jag förstår att det fanns giltig anledning till varför dina studier i USA blev oavslutade.Du skriver om att du behöver snarast få jobb men du skriver... Läs hela svaret -
Är chansen större att bli Doktorand om man har en Master än Magister?
Hej. Har man större chans att få bli antagen till Doktorandtjänst om man har en Master jämfört med om man "bara" har en Magister? Eller baseras antagningen till Doktorandtjänster på den kvalité man har på sitt examensarbete på Avancerad nivå (den kan ju vara lika bra oavsett om man har en...
Hejsan, vi ställde din fråga till flera sakkunniga och fick några "lite olika" svar, t.ex:"Grundläggande behörighet för forskarutbildning i... Läs hela svaret -
Skillnad olika examen ?
Jag undrar vad det är för skillnad i kandidat och exempelvis magister examen? Jag vet att kandidat är "lättare" och magister är "svårare" (och kortare/längre), men om man exempelvis skulle gå magister, är det då redan från början på en avancerad nivå? Eller blir det successivt mer avancerat? Kan...
Det som är vanligast - att man läser tre år på ett program och tar ut kandidatexamen. Sedan kan man söka jobb och/eller söka till magisterprogram /ett åriga/ eller till masterprogram (som är två-åriga). -
Magisterexamen psykologi?
Hej! Vad kan man arbeta efter att man tagit ut en magister/masterexamen i psykologi? Som jag fattat det som kan man bara jobba som psykolog om man gått psykologprogrammet och man behöver inte gå psykologprogrammet om man vill ta ut en master utan räcker med ex beteendevetenskapliga...
Hej Elin, om man läser kandidat och sedan påbyggnadsutbildning (master eller magister) - kan man ex. söka jobb som Forskarassistent>>. Annars så siktar man oftast på forskar och/eller bli... Läs hela svaret -
Var kan man plugga embryologi för att jobba med IVF i Europa?
Hej! Jag kommer snart ta kandidatexamen i biomedicin. Jag ta magisterexamen i embryologi för att bli embryolog. Dock hittar jag inte universitet i Sverige som har programmet. De enda högskolor jag hittar som erbjuder detta program är i Storbritannien. Finns det högskolor i Sverige eller i...
Hej Hadeel, är det detta du vill jobba med - https://www.framtid.se/yrke/embryolog ? I så fall rekommenderas det, så vitt jag förstår, att man blir BMA,... Läs hela svaret -
Yrkesmöjligheter socionom?
Hej! Om man tar en socionomexamen och sedan läser vidare till master i social arbete, vilka fler jobbmöjligheter ges det då?
Hej, Linn, generellt sett, har man möjlighet att ta fler och mer avancerade arbetsuppgifter om man har mer utbildning. Som socionom kan man arbeta inom en mängd olika yrken/positioner, och ju mer utbildning en socionom... Läs hela svaret -
Vidareutbildning efter avslutad SYV-utbildning?
Hej! Vad finns det för vidareutbildnings möjligheter då jag läst färdigt SYV 3 år vid UMU? Som jag förstår det är det Magister/master kurser i pedagogik som gäller? Eller finns det möjlighet att läsa till Master inom något annat ämne/område? jag är mest intresserad av att ha en Master,...
hej Linus! Om jag förstår dig rätt, så fick du SYV-examen från Umeå Universitet, där man inte får ut Kandidatexamen på SYV-utbildningen (som men t.ex får... Läs hela svaret -
Sport Management - vad kan jag göra efter?
Hej! Jag kollar på en utbildning på GIH och Sötertörns högskola som heter Sport Management (http://www.gih.se/Utbildning/Vara-utbildningar/Program/Sport-Management/) som jag tror skulle passa mig perfekt. Jag skulle älska att få jobba med att utveckla idrott i Sverige genom jobb inom...
Hej Rebecca! Jag tycker att du bör söka den utbildningen. Om du får besked "Antagen", har du minst 2-3 veckor på dig att tacka Ja eller Nej till din utbildningsplats. Du är fortfarande... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga