Emma
    Hej, jag undrar om det finns någon genväg till gymnasiebehörighet för nyanlända elever som redan gått hela grundskolan i hemlandet? Måste de läsa upp alla (ex 8 eller 12) ämnen eller finns det någon kortare väg för dem?

    • : Svar från ett litet gymnasieantagningskansli, i en liten kommun: "Vi brukar ta upp ärendet i Antagningsnämnden och SYV brukar lägga fram den information de har fått, bl a från översatt betyg och ev kunskaper från tidigare skola. Det är nämnden som beslutar om eleven skall bli antagen eller inte. Vänliga hälsningar" D. :)
    • SYV-besökare : Man kan läsa mer om hur gymnasieantagningskansliet generellt hanterar utländska betyg här: http://www.gymnasiestudera.se/foer-elever/information/utlaendska-betyg/ och här: http://www.gymnasiestudera.se/foer-elever/information/fri-kvot/. Viktigt att veta är att det inte görs någon konvertering eller validering av en elevs utländska grundskolebetyg. Vi bedömer endast om eleven kan anses behörig eller inte till gymnasieskolan. Har eleven inte godkända betyg i t.ex. matematik och NO-ämnen kan den inte anses behörig till svensk gymnasieskola. Samma behörighetskrav gäller alltså oavsett vilket land betyget är från.
    • : Hos oss är det alltid rektor för den aktuella utbildningen som gör denna bedömning och meddelar Antagningskansliet om sökanden ska tas in på fri kvot eller inte.
    • Anna : Jag fick svar från en kollega som jobbar med liknande problematik: "Det beror på från vilket land betyget kommer ifrån. Vissa betyg är väldigt tydliga att tolka medans vissa är helt omöjliga att tolka ..." - dvs hen menar att det är Individuella bedömningar... Min tolkning är att det kan ibland bli rätt så godtyckligt. :)
    • SYV-besökare : Det finns inga nationella riktlinjer på hur huvudmannen ska göra sin bedömning. Det är därför upp till varje huvudman att avgöra hur de hanterar denna fråga.
    • Julia : Ett av antagningskanslierna (gymnasieantagningen) svarar så här: "Hos oss får avlämnande skola fylla i en behörighetsrekommendation som vi följer när vi sätter behörigheten i vårt antagningssystem. I de fall elev inte bedömts vara behörig har avlämnande skola inte kunnat se att eleven har kunskaper som motsvarar deras utländska betyg."
    Läs alla kommentarer

    6 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Emma,

    det finns olika aspekter i detta... Jag tänker så här; att det kanske är det viktigaste att eleverna skaffar sig bra Grund för vidare studier. Även om de har faktiska kunskaper i t.ex kemi, matte mm., så kan de inte "det på svenska". Exempel - matteuppgift Räkna ut yten på gaveln på huset... hur ska man räkna om man inte vet vad "gavel" är? Man kanske räknar då ytan på taket eller på väggen...?  och så är det i alla andra ämnen också. Det som ofta händer att man med utländska betyg får bedömning att man har "godkänt betyg i samhällskunskap, men enligt min åsikt, så är det inte samma "samhällskunskap" som man lär sig i olika länder. Därför skadar det inte alls, utan kan hjälpa mycket - om man får "repetera" allt PÅ SVENSKA.
    Jag "röstar" därför för att läsa grundskolekurserna, även om man formellt sätt skulle kunna slippa...

    Liselotte

    Det är många ggr till elevernas nackdel om man skyndar på för mycket. Det kan då lätt bli så att eleven förstår DELAR av texter, men inte allt... och det blir då extremt svårt att klara gymnasiet. Vi ser också exempel på elever som fick Examnesbevis med godkända betyg - men i praktiken ej förstår tillräckligt mycket svenska; då kan inte komma in på någon eftergymnasial utbildning eller, om de kommer in på den, klarar inte av att läsa där. De kan också ha svårt att få och kunna behålla ett jobb, när arbetsgivaren efter ett tag "upptäcker" att den anställde faktiskt ej förstå instruktionerna tillräckligt bra och klarar därför inte av sitt jobb, trots de "formella meriter", t.ex Examensbevis.

    Om elever har Faktiska kunskaper i ämnena, borde de kunna rätt så snabbt "gå igenom kurserna" - när de har lärt sig svenska till tillräckligt hög nivå OCH det finns även forskning som påvisar att man lär sig ett nytt språk snabbare om man studerar Ämneskunskaper PÅ DET NYA SPRÅKET, i stället för att "rabbla glosorna". :)

    Jag vet att det finns elever som har mycket bråttom . De vill komma in på gymnasiet "imorgon" och bli klara med gymnasiet "nästa vecka" och med högskola "nästa månad" och sedan få jobb direkt. :) Och det finns av dem också några få som skulle kunna klara det bra - att blixtsnabbt "gå igenom systemet" men det är ett Undantag. Individuella bedömningar behöver göras. Det går inte att ta fram en tabell som gäller alla de olika ländernas utbildningar. många ggr har inte eleverna betyg med sig. Om de har betyg, så är det ändå extremt svårt att veta om det är "snällbetyg" eller om lärarna verkligen ställde krav på elevernas kunskaper. Även "riktiga betyg" kan inte "helt och fullt" med 100% säkerhet "översättas" till svenska kurser, därför att man i olika länder läser inte exakt samma "avsnitt" inom olika ämnen. Det är alltså omöjligt att skapa ett system där alla betyg från alla världens länder kan direkt översättas till "svenska betyg".
    Och det är de Faktiska kunskaper som är de viktigaste.
    Ännu ett alternativ kan tyvärr vara att eleven "har glömt" mycket av det som hen kunde "då" hen fick sina betyg i hemlandet; t.ex pga psykiskt trauma... att man har betyg behöver inte alltid (tyvärr) betyda att man också ha de kunskaperna och vad hjälper det att ha betyg om man ej har de faktiska kunskaperna?
    Summan av kardemumman:
    jag är övertygad om att det är bättre att eleverna skrivs in på alla grundskolekurser och att lärarna är uppmärksamma på de som är mycket snabba och duktiga och ger dem möjlighet att snabbt "gå igenom" och få betyg för att kunna fortsätta läsa vidare.

    • Emma : Hej igen, och tack för utförligt svar! Jag är helt enig i att det bästa för elevernas kunskaper och framtida studier etc är att gå samtliga ämnen i den svenska skolan. Jag är den första att skriva under på precis allt du tagit upp ovan. Däremot har jag lärare som frågar mig om det formellt sett finns en genväg. Du skriver att du ""röstar" därför för att läsa grundskolekurserna, även om man formellt sätt skulle kunna slippa..." så jag är nyfiken på hur dessa formella regler ser ut gällande saken?
    • Liselotte : Den "formella regeln" är att Antagningskanslierna (gymnasieantagningskanslierna) gör bedömning att eleven är BEHÖRIG till gymnasiets olika program; då krävs det bara komplettering med betyget i svenska eller svenska som andraspråk. Exempelvis - en elev som kommer från ett annat land ansöker till gymnasiet och det är Gymnasieantagningskansliet som har "sina metoder" för att göra bedömningar. Exakt hur de gör bedömningar, vet jag tyvärr inte. Kravet är att Eleven har betygen med sig /och inte bara kunskaper/. Mitt råd är att du vänder dig till gymnasieantagningskanslierna, men de kan svara (min gissning) att "skicka betygen och så får vi se" eller att "eleven får söka till gymnasiet, så får vi se". detta är vår tidigare erfarenhet... så jag menar att en elev med utländska betyg OCH MED BETYG I SVENSKA eller om hen vill läsa IB /krävs inte svenska i så fall, då undervisning på IB är på engelska/ - kan ev bli bedömd Behörig till gymnasiet och komma in på gymnasiets nationellt program /samma elev som idag läser grundskolekurser "i onödan" - då hen ev skulle kunna bli bedömd vara behörig till gymnasiet av gymnasieantagningskansliet/. testa hör med gymnasieantagningskansliet! är mitt råd.
    • Liselotte : Och till lärare i olika ämnen skulle jag svarar att de får Testa elevernas kunskaper - t.ex genom att ge dem "slutprovet" i ämnet och klarar dem provet med godkänt resultat, då har de kunskaperna i kursen; då kan man göra bedömning att eleven Har kunskaper och kan få betyg. Så tänker jag! Det är ju ändå Kunskaperna som är viktigare än "papprena". Vad hjälper det att man har "papper" på ngt. som man ev kunde förut, men som man inte kan idag? :)
    • SYV-besökare : Hos oss i Sundsvall så är det rektor för resp program som beslutar om sökande ska tas in på ett nationellt program via den fria kvoten eller inte, annars så är det IM, Språkintroduktion som gäller om betygen inte räcker till. Med vänlig hälsning S.
    • Emma : Tack för alla svar!
    • SYV-besökare : Vi på Antagningen tar inte beslut om detta och tyvärr finns det inget enkelt svar på frågan. Eleverna får söka i Fri kvot och sen är det upp till mottagande huvudman att fatta beslut om eleven anses behörig eller inte. Jag är nästan helt säker på att ingen huvudman har ex tabeller eller liknande utan det är en bedömning från elev till elev samt beroende på vilket program eleven söker.
    Läs alla kommentarer
    SYV-besökare SYV

    Hej,

    Betygen från utlandet måste vara översatta till svenska, vilket bekostas av eleven själv, och antagningskansliets personal måste veta vad betygen står för, dvs om eleven blivit godkänd i hemlandet.
    Om ansökan till gymnasiet i "Fri kvot"
    kan bli aktuell om eleven ”kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan” (Gymnasieförordningen 7 kap §2).
     
    Viktigt!
    Man får aldrig glömma att utländska elever till stor del saknar de förkunskaper som krävs för ett nationellt program i Sverige, så även om de skulle ha svenskan blir det tufft att hänga med i övriga ämnen. Att komma in på ett nationellt program är inte alltid det bästa för eleven.
     

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej!
    Det finns tyvärr inget enkelt svar, eller någon tabell att utgå ifrån . Varje elev som söker bedöms individuellt.
     
    Några faktorer man tittar på i de utländska betygen är:
    ·        Motsvarar betygens nivå (i respektive land) ungefär de betyg som krävs för att komma in på sökt program.
    ·        Har eleven läst och blivit godkänd i de ämnen som krävs för att bli behörig till det sökta programmet?
     
    Andra faktorer som spelar in, när antagningskansliet eller rektor på gymnasiet gör bedömningar, är om det är ett högt söktryck till den aktuella  gymnasieutbildningen.
    En rekommendation från undervisande lärare är också en viktig del i bedömningen.
     
     
    Med vänlig hälsning
     Peter syv

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, vi fick nu svar från gymnasieantagningen i Halland. Var god läs deras svar nedan:

    Vi har lite information på vår hemsida om detta, se länk nedan. Vi fungerar som en förmedlare av ansökningar och betyg mellan grund- och gymnasieskolor. Det är inte vi som gör bedömningarna, utan mottagande skolas huvudman. IB har lite andra urvalskriterier än de ”vanliga” nationella programmen, se länk nedan.
     
    http://www.gymnasiehalland.se/16/ansokan/fri-kvot.html#.WeR5P01lKM8
     
    https://www.halmstad.se/barnutbildning/gymnasieskola/sannarpsgymnasiet/utbildningarpasannarp/ibinternationalbaccalaureate.2710.html
     
     
    Med Vänliga Hälsningar
    Antagningshandläggare

    hej igen, och här är svar från antagningskansliet i Nyköping, var god läs nedan:

    Hej,
     
    Här finns en missuppfattning. Det är inte antagningskanslierna som gör prövningen i fri kvot utan det är huvudmannen för sökt utbildning (kommunal, fristående eller landstingsägd) som gör bedömningen och fattar beslut i varje enskilt ärende.
     
    Beslutet fattas på det underlag som eleven, ofta med hjälp av studie- och yrkesvägledare, har gett in. För att eleven ska kunna antas måste den bedömas ha kunskaper motsvarande de behörighetskrav som finns för de olika programmen.
     
    Vänliga hälsningar
     
    Antagningskansliet
    Nyköpings Kommun

    Svar /nedan/ från elevantagningen i Region Dalarna:

    Vi har inga tabeller el dyligt att gå på, och vi på antagningskansliet bedömer inte elevens utländska betyg.
    Mottagande kommun/skolas antagningsnämnd får försöka att bedöma om eleven uppfyller behörighetskravet till sökt program. Att man har med sig motsvarande betyg i de ämnen som krävs för behörigheten.
    Betygen ska vara översatta till svenska, vilket eleven får ombesörja att det blir gjort. Viktigt att det finns med intyg/omdöme mm från skolan man går på, vilken kapacitet eleven har att klara av sökt program.
    Jag brukar rekommendera mina SYV att där det är möjligt, få eleverna att tenta av ämnen för att få ett svenskt grundskolebetyg, då blir det mycket lättare för nämnden att bedöma eleven i frikvot.
     
    Om vissa elever blir antagna eller ej, kan ju bero på hur många frikvotare som söker till resp program. Man har ju bara ett begränsat antal frikvotsplatser.
     
    När det gäller IB, så får man kolla med de skolor som har detta program. 
    Med vänliga hälsningar
    Elevantagningen
    Region Dalarna

    Hej igen, jag har nu fått svar som kanske tillför ngt. nytt och förklarar en del :) Var god läs nedan:

     "Vi har haft kontakt med Skolverket i frågan och Skolvervet menar att man inte kan översätta den utländksa grundskolebehörigheten rakt av, dvs. att det skulle krävas KE, FY och BI för att vara behörig till NA exempelvis, utan det är en totalbedömning av elevens förmåga att klara sökt program som på ngt. sätt måste "komma fram" eller påvisas. Det görs en individuell bedömning för varje elev och det är respektive huvudman som gör den bedömningen

    Självklart krävs betyg i svenska för att kunna bli antagen till ett nationellt program. Ingen behörighet krävs till IB, mer än att eleven som sökt klarat testerna som görs inför antagning till IB-programmet.
     
    Vänliga hälsningar".

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej, vi fick nu svar från en kollega, var god läs hennes svar nedan:

     Hej, jag har förstått det som så att det görs den s.k valideringen, i de flesta fall, på grundskolan alternativt på IM där eleven kan pröva sina kunskaper för att sedan få betyg för att kunna söka till gymnasiet (se behörighetskrav i bifogad länk). Vissa undantag kan göras från behörighetskraven i särskilda fall exempelvis dispens i engelska eller om huvudman gör bedömningen att eleven förväntas klara sökt utbildning utan att de formella behörighetskraven är uppfyllda i sin helhet och då skulle jag tro att man söker i Fri Kvot.
    Man måste nog göra en bedömning i varje enskilt fall tänker jag. Vilket land kommer eleven ifrån och hur lång är den faktiska skolgången? Ett betyg i franska eller matematik kanske kan valideras rakt av medan ett utländskt betyg i samhällskunskap naturligtvis inte motsvarar den svenska kursen.

    Här hittar du bra info:
    https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/oversattning/slutfora-gymnasiestudier-i-sverige-efter-att-ha-gatt-i-skola-utomlands-1.190311

    https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3576.pdf%3Fk%3D3576

    Mvh

    Saga SYV

    Hej,

    jag ställde din fråga till Skolverket och fick idag svar från Skolverkets Upplyssningstjänst som lyder:

              "Det finns inga nationella regleringar för hur en validering av betyg ska gå till. Skolverket har heller ingen tabell eller liknade som visar utländska betyg i relation till svenska betyg. Det är upp till varje skola om man vill validera en elevs utländska grundskole- eller gymnasiebetygbetyg. Om man väljer att validera finns det inte några nationella regleringar för hur en validering ska gå till."

    Frågor och svar taggade med '#universitet' (21 st.)

    • IvyMaria

      Hur blir man finansmäklare?

      Hej! Maria här. Jag undrar hur man kan ta tillväga att bli finansmäklare och ifall det är möjligt att jobba som finansmäklare utomlands. Jag har läst ekonomiprogrammet på gymnasiet och tänkte även läsa det på universitetet, men...

      Milla : : Hej!Det som gäller i Sverige: Mäklare inom finans har traditionellt en examen som civilekonom eller civilingenjör med inriktning industriell ekonomi. För att arbeta som... Läs hela svaret
    • Hannah

      Fråga gällande ämnet "Spanska" både på gymnasie- & universitetsnivå?

      Har läst spanska både när jag gick på grundskolan från årskurs 4-6 till årskurs 7-9 och på gymnasiet där jag läste spanska 3 samt spanska 4. Nu till min fråga. Hur många steg finns det på gymnasie nivå? Dvs, spanska 5, 6, etc.? Om jag har läst spanska 3 och spanska 4 på gymnasienivå och...

      Milla : : Hej,inom den svenska gymnasieskolan finns (i alla fall teoretiskt sett) Spanska 1 - 7, alltså sju kurser men i praktiken är det väldigt svårt (kanske t o m omöjligt)... Läs hela svaret
    • Elev

      Påverkar min linje i gymnasiet vilka kurser som jag kan ta i komvux?

      Hej! Jag går just nu i 3an på teknikprogrammet med inriktining informations och medieteknik. I 2an insåg jag att teknik var inget för mig men det var för sent att byta och nu i 3an har jag mycket problem med teknik kurserna då de inte intresserar mig alls. Jag har fått F i matte2c, matte3c...

      Milla : : Hej,sedan 1 juli 2021 finns på komvux följande typer av examina att läsa mot: examen inom Natur-Teknik; inom Samhälle-Humaniora och olika yrkesexamina.Utifrån... Läs hela svaret
    • Linn Daum

      Räknas betyg från meritkurser på komvux in i ens gymnasiala slutbetyg?

      Hej! Jag har gått ut med en gymnasieexamen med 2,0 i extra meritpoäng (matte 2b, engelska 7 och utökad kurs för moderna språk 3) och vill gärna försöka fixa så att jag kan få 2,5 i extra meriter genom att ta moderna språk 4 på...

      Milla : : Hej,ditt meritvärde kan inte gå ner på grund av att du får fler meritpoäng. Även om du får endast E i en kurs som ger dig meritpoäng, så... Läs hela svaret
    • Liker

      Läkarprogrammet antagning med en lite lägre merit?

      Hej! Jag kommer att avsluta gymnasiet med ungefär 18.8+2,5 (21.3) merit (naturvetenskapsorgrammet). Men för antagning på läkarprogrammet brukar det ligga runt 21.7 i exempelvis göteborg. Jag undrar ifall jag kommer att ha en chans att ta mig in med 21.3, även...

      Milla : : Hej Aziz,försök höja ditt meritvärde och gör högskoleprovet. Hur högt antagningsgränsen hamnar i framtiden är det ingen som vet. Från reserv kommer man om... Läs hela svaret
    • Hej

      Civilingenjör eller civilekonom?

      Hej. Jag tog studenten i år. Jag gick natur. Jag har länge varit osäker på vad jag vill studera vidare på universitetet, men tror nu att jag kanske är på spåret. Läkare vill jag bli, eftersom forskningen och människokroppen inspirerade...

      Milla : : Hej Alva,jag vill "slänga in" ännu ett par alternativ "i mixen": eftersom forskningen och människokroppen inspirerar dig, så kan du fundera över att bli Sjuksköterska,... Läs hela svaret
    • Stina

      Kan jag fortsätta utbildning i Sverige, påbörjad i annat EU-land?

      Hej, Jag en svensk medborgare, som nu har pluggat två av fyra år på en lärarutbildning i Bulgarien. Jag funderar nu på att flytta tillbaka till Sverige och undrar om det skulle vara möjligt för mig att fortsätta mina studier till lärare...

      Anna: : Hej Stina!mitt förslag är att du söker till det lärarprogrammet som du vill senare ta examen ifrån och om du kommer in - ansöker du om Tillgodoräknande av... Läs hela svaret
    • Skn

      Kan man läsa polis och en akademisk utbildningen samtidigt?

      Hej. Jag vill gärna läsa två utbildningar samtidigt och undrar om det är möjligt. Jag vet att man endast på högskolan kan läsa 45 hp per termin. Hur ser det dock ut när man läser ex sjuksköterska 180hp heltid och polis på distans men samtidigt? Polisens utbildning söker man inte via antagningen...

      Anna: : Hej Skn,att läsa en heltidsutbildning tar 40 timmar per vecka, även om man läser på distans. Distansstudier tar inte mindre tid. Genom att läsa på distans sparar man... Läs hela svaret
    • Elev

      Hur fungerar reservantagningen?

      Hej! Det är så att jag har ansökt till läkarporgrammet i förstahand och biomedicinporgrammet i andra hand. Jag kommer troligen komma in på biomedicinprogrammet, men jag undrar om jag kan ställa mig som reserv på läkarprogrammet då? Det stod på antagning.se att man kan vara reserv till högst...

      Milla : : Hej Sara!Det finns många svenska högskole-Universitetsprogram som är mer omfattande än 180hp. Många kommer "hamna" i reserv till t.ex läkarprogrammet som är numera 6-årigt... Läs hela svaret
    • Jasmine

      Ansöka till universitetet?

      Antangning.se öppnar idag för att kunna skicka in anmälan. Jag skickade in en antagning i våras men valde att då inte börja plugga. Nu till våren vill jag börja plugga och vill därför söka läkarprogrammet. De problem jag har...

      Anna: : Hej Jasmine, kontakta Antagning.seDu kan t.ex ringa på vardagar mellan kl. 9-16 tel.nummer 0771-550720FRåGA SYV jobbar inte med administration kring antagningen. Du måste få svar direkt från... Läs hela svaret
    • Hilda

      Dubbel kandidatexamen?

      Hej! Jag undrar vad som gäller för att ta dubbla kandidatexamen. Jag vet att för bara en krävs 180 hå varav 90 i ”huvudområdet”. Jag läser 2 året på en kandidat i historia och för oss är termin 5 valfri och jag har tänkt läsa textilvetenskap A denna termin. Jag undrar då om, när jag efter 6...

      Daniel: : Hej Hilda,du måste söka svar hos studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen i textilvetenskap. Generellt gäller: du måste även läsa och få godkänt... Läs hela svaret
    • Elias

      Hur fungerar det?

      Om det finns ett antal platser på ett Universitet, kommer alla sökande in om antalet som söker är mindre än antalet platser som finns tillgängliga eller kan skolan neka folk som söker fastän det finns plats för dem?

      Mikael: : Hej Elias,högskola/universitet kan (i det fallet du beskriver) neka endast om sökande är OBEHÖRIG. Även om det står tomma platser, kan inte högskoleutbildning ta in en obehörig. Sådana... Läs hela svaret
    • Urtė

      Hur ligger det till när man ska söka till univeritet/högskola?

      Hej , när man ska söka till universitet eller högskola, spelar ordningen som man väljer skolor på, när man söker någon roll? Och får man söka till hur många skolor som helst?

      Milla : : Hej, läs gärna information på antagning.se/sv/anmal-dig-och-hall-koll/anmal-dig-sa-har/prioritera---tank-pa-ordningen - där förklaras det att ordningen spelar mycket... Läs hela svaret
    • Waseem

      bastermin (ett universitet) och ett program på universitet samtidigt?

      Hej, Jag undrar om man får läsa en bastermin (på universitetet och inte på komvux) och läsa ett program på universitet samtidigt. Eller måste man bara läsa en av de även om basterminen inte ger högskolepoäng?
      Tack på...

      Julia: : Hej Wassem,oavsett hur poängen räknas, så förstår jag inte hur man ska läsa 2 st.heltidsutbildningar samtidigt, det skulle innebära... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga