Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32030 frågor besvarade.
Genväg till gymnasiet för nyanlända?
6 Svar
Hej Emma,
det finns olika aspekter i detta... Jag tänker så här; att det kanske är det viktigaste att eleverna skaffar sig bra Grund för vidare studier. Även om de har faktiska kunskaper i t.ex kemi, matte mm., så kan de inte "det på svenska". Exempel - matteuppgift Räkna ut yten på gaveln på huset... hur ska man räkna om man inte vet vad "gavel" är? Man kanske räknar då ytan på taket eller på väggen...? och så är det i alla andra ämnen också. Det som ofta händer att man med utländska betyg får bedömning att man har "godkänt betyg i samhällskunskap, men enligt min åsikt, så är det inte samma "samhällskunskap" som man lär sig i olika länder. Därför skadar det inte alls, utan kan hjälpa mycket - om man får "repetera" allt PÅ SVENSKA.
Jag "röstar" därför för att läsa grundskolekurserna, även om man formellt sätt skulle kunna slippa...
Det är många ggr till elevernas nackdel om man skyndar på för mycket. Det kan då lätt bli så att eleven förstår DELAR av texter, men inte allt... och det blir då extremt svårt att klara gymnasiet. Vi ser också exempel på elever som fick Examnesbevis med godkända betyg - men i praktiken ej förstår tillräckligt mycket svenska; då kan inte komma in på någon eftergymnasial utbildning eller, om de kommer in på den, klarar inte av att läsa där. De kan också ha svårt att få och kunna behålla ett jobb, när arbetsgivaren efter ett tag "upptäcker" att den anställde faktiskt ej förstå instruktionerna tillräckligt bra och klarar därför inte av sitt jobb, trots de "formella meriter", t.ex Examensbevis.
Om elever har Faktiska kunskaper i ämnena, borde de kunna rätt så snabbt "gå igenom kurserna" - när de har lärt sig svenska till tillräckligt hög nivå OCH det finns även forskning som påvisar att man lär sig ett nytt språk snabbare om man studerar Ämneskunskaper PÅ DET NYA SPRÅKET, i stället för att "rabbla glosorna". :)
Jag vet att det finns elever som har mycket bråttom . De vill komma in på gymnasiet "imorgon" och bli klara med gymnasiet "nästa vecka" och med högskola "nästa månad" och sedan få jobb direkt. :) Och det finns av dem också några få som skulle kunna klara det bra - att blixtsnabbt "gå igenom systemet" men det är ett Undantag. Individuella bedömningar behöver göras. Det går inte att ta fram en tabell som gäller alla de olika ländernas utbildningar. många ggr har inte eleverna betyg med sig. Om de har betyg, så är det ändå extremt svårt att veta om det är "snällbetyg" eller om lärarna verkligen ställde krav på elevernas kunskaper. Även "riktiga betyg" kan inte "helt och fullt" med 100% säkerhet "översättas" till svenska kurser, därför att man i olika länder läser inte exakt samma "avsnitt" inom olika ämnen. Det är alltså omöjligt att skapa ett system där alla betyg från alla världens länder kan direkt översättas till "svenska betyg".
Och det är de Faktiska kunskaper som är de viktigaste.
Ännu ett alternativ kan tyvärr vara att eleven "har glömt" mycket av det som hen kunde "då" hen fick sina betyg i hemlandet; t.ex pga psykiskt trauma... att man har betyg behöver inte alltid (tyvärr) betyda att man också ha de kunskaperna och vad hjälper det att ha betyg om man ej har de faktiska kunskaperna?
Summan av kardemumman:
jag är övertygad om att det är bättre att eleverna skrivs in på alla grundskolekurser och att lärarna är uppmärksamma på de som är mycket snabba och duktiga och ger dem möjlighet att snabbt "gå igenom" och få betyg för att kunna fortsätta läsa vidare.
Hej,
Betygen från utlandet måste vara översatta till svenska, vilket bekostas av eleven själv, och antagningskansliets personal måste veta vad betygen står för, dvs om eleven blivit godkänd i hemlandet.
Om ansökan till gymnasiet i "Fri kvot"
kan bli aktuell om eleven ”kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan” (Gymnasieförordningen 7 kap §2).
Viktigt!
Man får aldrig glömma att utländska elever till stor del saknar de förkunskaper som krävs för ett nationellt program i Sverige, så även om de skulle ha svenskan blir det tufft att hänga med i övriga ämnen. Att komma in på ett nationellt program är inte alltid det bästa för eleven.
Hej!
Det finns tyvärr inget enkelt svar, eller någon tabell att utgå ifrån . Varje elev som söker bedöms individuellt.
Några faktorer man tittar på i de utländska betygen är:
· Motsvarar betygens nivå (i respektive land) ungefär de betyg som krävs för att komma in på sökt program.
· Har eleven läst och blivit godkänd i de ämnen som krävs för att bli behörig till det sökta programmet?
Andra faktorer som spelar in, när antagningskansliet eller rektor på gymnasiet gör bedömningar, är om det är ett högt söktryck till den aktuella gymnasieutbildningen.
En rekommendation från undervisande lärare är också en viktig del i bedömningen.
Med vänlig hälsning
Peter syv
Hej, vi fick nu svar från gymnasieantagningen i Halland. Var god läs deras svar nedan:
Vi har lite information på vår hemsida om detta, se länk nedan. Vi fungerar som en förmedlare av ansökningar och betyg mellan grund- och gymnasieskolor. Det är inte vi som gör bedömningarna, utan mottagande skolas huvudman. IB har lite andra urvalskriterier än de ”vanliga” nationella programmen, se länk nedan.
http://www.gymnasiehalland.se/16/ansokan/fri-kvot.html#.WeR5P01lKM8
https://www.halmstad.se/barnutbildning/gymnasieskola/sannarpsgymnasiet/utbildningarpasannarp/ibinternationalbaccalaureate.2710.html
Med Vänliga Hälsningar
Antagningshandläggare
hej igen, och här är svar från antagningskansliet i Nyköping, var god läs nedan:
Hej,
Här finns en missuppfattning. Det är inte antagningskanslierna som gör prövningen i fri kvot utan det är huvudmannen för sökt utbildning (kommunal, fristående eller landstingsägd) som gör bedömningen och fattar beslut i varje enskilt ärende.
Beslutet fattas på det underlag som eleven, ofta med hjälp av studie- och yrkesvägledare, har gett in. För att eleven ska kunna antas måste den bedömas ha kunskaper motsvarande de behörighetskrav som finns för de olika programmen.
Vänliga hälsningar
Antagningskansliet
Nyköpings Kommun
Svar /nedan/ från elevantagningen i Region Dalarna:
Vi har inga tabeller el dyligt att gå på, och vi på antagningskansliet bedömer inte elevens utländska betyg.
Mottagande kommun/skolas antagningsnämnd får försöka att bedöma om eleven uppfyller behörighetskravet till sökt program. Att man har med sig motsvarande betyg i de ämnen som krävs för behörigheten.
Betygen ska vara översatta till svenska, vilket eleven får ombesörja att det blir gjort. Viktigt att det finns med intyg/omdöme mm från skolan man går på, vilken kapacitet eleven har att klara av sökt program.
Jag brukar rekommendera mina SYV att där det är möjligt, få eleverna att tenta av ämnen för att få ett svenskt grundskolebetyg, då blir det mycket lättare för nämnden att bedöma eleven i frikvot.
Om vissa elever blir antagna eller ej, kan ju bero på hur många frikvotare som söker till resp program. Man har ju bara ett begränsat antal frikvotsplatser.
När det gäller IB, så får man kolla med de skolor som har detta program.
Med vänliga hälsningar
Elevantagningen
Region Dalarna
Hej igen, jag har nu fått svar som kanske tillför ngt. nytt och förklarar en del :) Var god läs nedan:
"Vi har haft kontakt med Skolverket i frågan och Skolvervet menar att man inte kan översätta den utländksa grundskolebehörigheten rakt av, dvs. att det skulle krävas KE, FY och BI för att vara behörig till NA exempelvis, utan det är en totalbedömning av elevens förmåga att klara sökt program som på ngt. sätt måste "komma fram" eller påvisas. Det görs en individuell bedömning för varje elev och det är respektive huvudman som gör den bedömningen.
Självklart krävs betyg i svenska för att kunna bli antagen till ett nationellt program. Ingen behörighet krävs till IB, mer än att eleven som sökt klarat testerna som görs inför antagning till IB-programmet.
Vänliga hälsningar".
Hej, vi fick nu svar från en kollega, var god läs hennes svar nedan:
Hej, jag har förstått det som så att det görs den s.k valideringen, i de flesta fall, på grundskolan alternativt på IM där eleven kan pröva sina kunskaper för att sedan få betyg för att kunna söka till gymnasiet (se behörighetskrav i bifogad länk). Vissa undantag kan göras från behörighetskraven i särskilda fall exempelvis dispens i engelska eller om huvudman gör bedömningen att eleven förväntas klara sökt utbildning utan att de formella behörighetskraven är uppfyllda i sin helhet och då skulle jag tro att man söker i Fri Kvot.
Man måste nog göra en bedömning i varje enskilt fall tänker jag. Vilket land kommer eleven ifrån och hur lång är den faktiska skolgången? Ett betyg i franska eller matematik kanske kan valideras rakt av medan ett utländskt betyg i samhällskunskap naturligtvis inte motsvarar den svenska kursen.
Här hittar du bra info:
https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/oversattning/slutfora-gymnasiestudier-i-sverige-efter-att-ha-gatt-i-skola-utomlands-1.190311
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3576.pdf%3Fk%3D3576
Mvh
Hej,
jag ställde din fråga till Skolverket och fick idag svar från Skolverkets Upplyssningstjänst som lyder:
"Det finns inga nationella regleringar för hur en validering av betyg ska gå till. Skolverket har heller ingen tabell eller liknade som visar utländska betyg i relation till svenska betyg. Det är upp till varje skola om man vill validera en elevs utländska grundskole- eller gymnasiebetygbetyg. Om man väljer att validera finns det inte några nationella regleringar för hur en validering ska gå till."
Frågor och svar taggade med 'religion' (18 st.)
-
Master eller kompletterande pedagogisk utbildning?
Hej Jag är 35 år nu och har examen från mitt hemland i biologi jag har svenska som andra språk jag har inte pluggat Universiet i Sverige någon gång nu vill jag söka till master i religon i Gävle högskola och en kpu program vid Örebro...
Hej!Vad gäller masterprogrammet i religionsvetenskap så undrar jag om du är behörig? Behörighet till det programmet beskrivs så här: "Examen på grundnivå... Läs hela svaret -
Kan religionshistoria räknas som ett humanioraämne?
Hej! Jag ska snart börja kursen humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering och jag fick reda på att den här kursen innehåller flera studieområden att välja på, bland annat historia. Jag undrade, kan inriktningen religionshistoria,...
Hej Lores,om kursen - om det är en gymnasiekurs du skriver om i din fråga - som heter Humanistisk & samhällesvet.specialisering, 100p. kan du läsa på skolverkets webbplats.... Läs hela svaret -
F i betyg pga missat NP trots godkänt på samtliga inlämningar?
Jag studerade religion och Historia och fick godkänt på samtliga moment under kursen. Inför slutliga nationella provet fick vi först information om att det skulle genomföras per distans, sedan ändrades det och vi fick ett datum på plats. Datumet...
Hej Fadi!Mycket olyckligt att det har blivit som du beskriver. Jag tänker att en elev kan missa NP t.ex på grund av sjukdom och då löser man det på skolan - genom att... Läs hela svaret -
Religion & filosofi - Finns det jobb?
Hejsan SYV! Jag är väldigt intresserad av religion & filosofi. Jag gillar även historia då den förklarar både religion och filosofi väldigt mycket. Men min fundering är vilka jobb det finns om man har en universitetsexamen inom ämnen som...
Hej.Titta på alternativet att bli gymnasielärare i filosofi, religion och/eller historia. gymnasielärare i Sverige brukar vara behöriga i 2 ämnen, men kanske kan du bli lärare i 3 ämnen.... Läs hela svaret -
Kan jag bli en lärare? Är chanserna stora för mig? Tacksam för hjälp??
Hej! Jag går humanistiska programmet och Jag är intresserad att bli gymnasie lärare inom religion och Engelska på malmöhögskola. Jag går just nu årskurs 2 och har merit på 14.83. Är chanserna stora för mig att komma in på just den linjen. Kan man ändå söka ifall man inte har merit nog, bara för...
Hej Ali!Antagningsstatistik för Ämneslärarutbildning - Gymnasieskolan, förstaämne Engelska, 300 högskolepoäng = fem år på heltid... Läs hela svaret -
Vad ingår i läkarutbildningen?
Hej! Om jag har förstått det rätt så finns det för tillfället ingen samvetsfrihet i Sverige inom vården. Barnmorskor, gynekologer och läkare har inte rätt att vägra en abort. Min religion tillåter inte mig att genomföra abort men...
Hejsan,vi på FRåGA SYV är "allmänna vägledare" som inte är experter just på läkarutbildningen och kan därför inte så här på "raka arm" svara på din... Läs hela svaret -
Kan man stryka bort religion 1b?
Hej Jag går på naturvetenskaps programmet och har utökat program som jag skulle vilja byta med religion 1b (där jag har lägst betyg). Får jag göra det? [[Skolans SYV sa att ifall religion 1b blir utökat program och stryks, så kan jag inte ta examenbevis? Är detta sant?]]
Religionskunskap 1 är en kurs som måste ingå i examensbevis som en vanlig kurs, ej utökad och det kan du bl.a se i NA/programplan/Programplan_NA.pdf Alla kurser som finn under Gymnasiegemensamma... Läs hela svaret -
Måste man läsa religion 1 för att få högskolebehörighet?
Jag har en yrkesexamen i vård och omsorg från gymnasiet, jag vill nu läsa till en grundläggande behörighet och undrar om man måste läsa religion 1 för att få behörigheten?
Hej L! Om du har examensbevis från Vård-& omsorgsprogrammet, då har du betyg (F är också ett betyg) i Religion 1. Du kan i VO/programplan/Programplan_VO.pdf se att... Läs hela svaret -
Går det hoppa över en kurs men ändå bli behörig för högskola?
Hej Jag går i tvåan på gymnasiet och läser teknik med inriktning på information och medieteknik. Det jag undrar över är om man kan hoppa över en kurs i trean utan att det påverkar möjligheten att studera på högskola. Vad jag har förstått behöver jag läsa 2500 poäng varav några måste vara...
Hej Albin, Religion1 är en Obligatorisk kurs, därför att den ingår inom "gymnasiegemensamma ämnen" och läses på alla nationella svenska gymnasieprogram;... Läs hela svaret -
Vad krävs för att bli gymnasielärare?
Hej, jag vill plugga till lärare i Historia, Samhälle och Religion. Jag undrar vad som krävs! Behövs matte 2b? Vilka ämnen behövs Jag läser samhällskunskap så jag har läst samhälle 1,2 och läser just nu samhälle 3. Jag har...
Hej Besarta, gymnasielärare brukar vara behörig att undervisa i 2 ämnen. Att bli behörig i 3 ämnen tar mycket lång tid. Om man läser mot gymnasielärrare i 2 ämnen tar... Läs hela svaret -
Har jag behörighet till teknikprogrammet med ett F i religion?
Hej, jag är lite orolig över att jag kanske inte kommer in på det program som jag har sökt till på grund av att jag kanske kommer att få ett F i religion. Programmet jag har sökt till är spelutveckling (teknik programmet) på LBS, jag har bra merit poäng och stor chans att komma in på...
Hej Maximus, det var ett "miss" att din skola inte fanns med - när du skaffade inloggning på sidan här, vi ber om ursäkt för det! Men du löste det snyggt, genom... Läs hela svaret -
Ämnen som är obligatoriska för teknisk fysik?
Hej! Jag har läst ett år teknik och 3 år på det naturvetenskapliga programmet. Jag valde att inte läsa religionskursen då jag hade kontakt med min syv på min skola som sa att jag inte behöver ha den kursen för att kunna plugga teknisk fysik. Jag har 2250 poäng men fick höra av några kompisar...
Du måste ha bevis på att du har GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET. Precis som Brendan skriver i sin kommentar, har du grundläggnade behörighet om du har Examensbevis från ett... Läs hela svaret -
gymnasiearbete?
Jag går samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhäll, nu ska vi börja skriva gymnasiearbetet och jag har ingen aning om vad jag vill ha för ämne. Något inom religion kanske? får ingen hjälp av mina lärare så vänder mig hit
Hej Fanny, kika gärna på den här sidan>> till att börja med. Om du vill gör Gymnasiearbete inom Religion, så finns det många saker att undersöka - t.ex går det att räkna upp hur... Läs hela svaret -
Journalist eller lärare?
Hej SYV! Jag är en tjej på 14 år och fyller 15 i år, jag kan inte bestämma mig om jag vill bli antingen journalist eller engelska/svenska/so lärare. Jag undrar, för att plugga t.ex till lärare vad väljer man för linje då? För att plugga till journalist, vad väljer man då? Finns det en...
Det finns inte det absoluta kravet att ha läst på eftergymnasial nivå för att kunna jobba som Journalist men konkurrensen är inom den branschen stor och om du vill plugga journalistik på... Läs hela svaret -
Sommarkurser Komvux 10 veckor?
Hej igen! :D Har funderat på att ta en sommarkurs på Kumvux för att lätta på trycket sedan på läsåret. Finns det ett minimum för hur många ämnen man ska ta eller är det fritt att välja? Jag tänkte ta Religion som är enbart 50 poäng, och undrar om det är då realistiskt att ta ett till ämne?...
Hej Julia! Enligt Vuxenutbildningsförordningen är det tidigast från 1 juli det kalenderåret som man fyller 20 år, som man får läsa på Komvux. Undantag görs vanligtvis för ungdomar som redan har en fullständig... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga