Sökte info i skollagen och hittade detta: Högskoleförberedande examen 28 § Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i 1. svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, 2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och 3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.
Tar bort min frågeställning eftersom jag hittade infon och det ovan inte stämmer.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32119 frågor besvarade.
Gymnasieexamen?
2 Svar
Hej Mia, det är ju inte ofta eleven har F i matte 1 och godkänt betyg i matte 2. om en sådan situation uppstår, kan rektor sätta "rektors betyg" - godkänt i matte 1 (detta eftersom matte 2 bygger direkt på matte 1 och om man har godkända betyg i matte 2, så har man de facto godkända kunskaper i matte 1). Ett annat alternativ är Prövning i matte 1.
Om det är viktigt att få svar på Om och När ändringar i Skollagen skedde - råder jag att kontakta Skolverkets upplysningstjänst; tel.nr 08-527 332 00. Det går också att maila till Skolverkets upplysningstjänst - [email protected]
Hej Mia, vi fick idag svar från Skolverket. Var god läs Skolverkets svar - i sin helhet, nedan:
Nej, eleven kan inte får examensbevis utan att ha ett godkänt betyg i matematik 1 b eller 1 c. Vare sig på ett högskoleförberedande program på gymnasiet eller inom komvux. Rektorn kan ta beslut om att ersätta de inledande kurserna i matematik mot varandra, men det går inte att byta ut matematik 2 mot matematik 1.
Vad gäller gymnasieexamen från gymnasieskolan så är kraven för att få högskoleförberedande examen att eleven ska ha betyg som omfattar 2500 poäng, varav godkända betyg i 2250 poäng. I de godkända betygen ska följande kurser ingå:
svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1,2 och 3,
engelska kurserna 5 och 6,
matematik kursen 1 b eller 1 c. och gymnasiearbetet.
Vad gäller gymnasieexamen från komvux så är kraven för att få högskoleförberedande examen att eleven ska ha betyg som omfattar 2400 poäng, varav godkända betyg i 2250 poäng. I de godkända betygen ska följande kurser ingå:
svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1,2 och 3,
engelska kurserna 5 och 6,
matematik kursen 1 b eller 1 c. och gymnasiearbetet.
Examensbevis ska utfärdas för den som är elev i gymnasieskolan när eleven har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. Av examensbeviset ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,
4. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs,
5. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
6. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program, och
7. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.
Källor:
Gymnasieexamen: 16 kap. 28 § skollagen
Högskoleförberedande examen på komvux: 4 kap. 15 § förordning om vuxenutbildning
Examensbevis i gymnasieskolan: 8 kap. 14 § gymnasieförordningen
Examensbevis på komvux: 4 kap. 20 § förordning om vuxenutbildning
Lagar och förordningar: skolverket.se/lag.
Gymnasieskolan och motsvarande: skolverket.se/for-studie--och-yrkesvagledare/smafaq/gymnasieskola.
Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss på Skolverkets upplysningstjänst 08-527 332 00.
Med vänlig hälsning
Skolverket
Frågor och svar taggade med 'högskolenivå' (9 st.)
-
Vad är en icke-programmärkt examen och hur ser folk på en sådan?
Och vad avgör att man får en programmärkt eller icke-programmärkt examen?
Hej E,om din fråga gäller högskolestudier, då vill jag be dig kika på svaret som KTH ger på frågan:... Läs hela svaret -
Hur ser kurser på universitetet ut?
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret -
Hur bestämmer man vad man ska läsa?
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret -
Naturvetenskapligt basår?
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret -
Skillnaden på sociologi 1 & 2?
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret -
Hur fungerar det?
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret -
Hur stora språkkunskaper krävs för diplomatprogrammet?
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Hej L, diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret -
Skillnad på beteendeutbildning på grundnivå och magisterutbildning?
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Hej Elin, magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen. Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret -
Vilka behörigheter ger ekonomiprogammet?
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå? Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en? Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga