Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31955 frågor besvarade.
Hjälper det att ta moderna språk på teknikprogrammet?
2Poäng
Albin
Hej!
Just nu går jag i åk. 9 och de absolut värsta lektionerna är franskan, under mina år i högstadiet så har jag heller knappt lärt mig någon franska men ändå lyckats nå ett B då jag har en förmåga att lägga en massa information på korttidsminnet haha.
Så när jag såg att teknikprogrammet (som jag planerar att gå i gymnasiet) inte kräver en att gå moderna språk så blev man överlycklig, men jag har även läst någonstans att det kan ge extra poäng i gymnasiet. Därför tänker jag att man kanske skulle läsa franska 1 i gymnasiet (om det är möjligt med tanke på att jag redan haft det på högstadiet) bara för att få meritpoängen. Men jag vill heller inte alls läsa mer franska oavsett nivån - men jag har höga förhoppningar på min utbildning efter gymnasiet och där tänker jag att det kan hjälpa till.
Borde jag gå moderna språk för att få de extra meritpoängen (om man får det) och hade det lönat sig i framtiden? Eller finns det kanske andra kurser man kan läsa för att få extra meritpoäng som inte har med språk att göra?
Hej Albin, läs gärna information på gymnasieguiden.se - om meritpoäng.
De kurser som inom ämnet Moderna språk ger meritpoäng är mod.språk 3 och 4. Mod.språk 2 ger meritpoäng endast i undantagsfall - läs information om meritpoäng för att veta i vilket fall mod.språk2 ger meritpoäng. Moderna språk 1 ger aldrig meritpoäng. Dessutom kommer du inte bli antagen till Franska 1 på gymnasiet, utan om du önskar läsa Franska, då är det Franska 3 du kan bli antagen till. Det går att uppnå maximalt antal meritpoängäven utan moderna språk; kursen engelska 7 ger 1.0 meritpoäng och ännu 1.5 kan man få genom högre kurser i matematik. Vilka som är "högre kurser" i matematik, beror på vad som krävs (för särskild behörighet) inför den universitetsutbildning, i Sverige, som du söker till. Exempel: om du söker till juristprogrammet där matematik ej krävs för särskild behörighet, då ger matematik 2, 3 och 4 var sina + 0.5 meritpoäng och på så sätt uppnår man max meritpoäng inom matte. Söker du till arbetsterapeutprogrammet som kräver matte2, för särskild behörighet, då ger matematik 3, 4 och 5 var sina + 0.5 meritpoäng. Söker du till fastighetsmäklarprogrammet som kräver matte3, då måste du ha godkända betyg i Högre mattekurser än matte 3 (för att matte 3 krävs och utan godkänt betyg i den är man obehörig), för att få meritpoäng inom ämnet matematik. OBS! eftersom moderna språk inte ingår i TE som obligatoriskt ämne, kan det bli så att din gymnasieskola inte har möjlighet att erbjuda läsa moderna språk, över huvudet taget. Moderna språk får läsas på TE som programfördjupning och/eller inom Individuellt val, men endast om gymnasieskolan har möjlighet att erbjuda det. På de gymnasieskolor där programmen som obligatoriskt innehåller moderna språk ej ingår i utbildningsutbudet, är det mycket möjligt att lärare som kan undervisa i moderna språk, saknas. Gymnasieskola kan i så fall fixa/köpa undervisning på andra skolor, men är inte skyldig att göra det. Hur stor fördel ger meritpoängen? Jo, ganska stor. Exempel: om du får alla A-betyg på gymnasiet under alla 3 år, får du snittbetyget på 20.0 och konkurrerar om just den siffran om plats på svenska universitetsutbildningar (detta om du har noll meritpoäng). Men om du har 2.5 meritpoäng (som är max), då kan ditt meritvärde uppgå till 20.0 + 2.5 = 22.5 Får du alla B-betyg på gymnasiet, får du snittbetyget på 17.5. Har du samtidigt 2.5 meritpoäng, blir ditt meritvärde 20.0. Alltså en elev som har alla A-betyg i sitt examensbevis men som saknar meritpoäng och en elev som har alla B-betyg men har 2,5 meritpoäng - konkurrerar med samma "siffra" (meritvärde) om plats på en svensk universitetsutbildning. Med andra ord, om man har max antal meritpoäng (2.5) "har man råd" att ha "ett snäpp" lägre betyg: B-betygen i stället för A, eller C-betygen i stället för B, eller D-betygen i stället för C, eller alla E-betygen i stället för D. Nu är det sällan så att en elev har alla C-betygen men det är detsamma som att ha hälften D och hälften B. :)
Sammanfattning Det är inte obligatoriskt att ha meritpoäng, men de ger fördel i konkurrensen om plats på svenska universitetsutbildningar. Om du på grundskolan läst franska som moderna språk (ej som modersmål), kan du inte på gymnasiet läsa franska 1 eller 2, utan inom ämnet Moderna språk (franska) kan du läsa från Franska 3 och högre kurser som t.ex Franska 4 och 5. Du kan annars börja med t.ex Tyska 1 eller Spanska 1 och om du hinner läsa t o m moderna språk 3, och får godkänt betyg i mod.språk3 får du + 0.5 meritpoäng.
Frågor och svar taggade med 'upplägg på gymnasiet' (8 st.)
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Milla : :
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Julia: :
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Milla : :
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Julia: :
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Mikael: :
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Julia: :
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaret
Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Julia: :
Hej Adam;
det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Anna: :
Hej Mansoora!
De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar.
Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret