En person som har läst en högskoleutbildning i annat land till lärare (har blivit bedömd av UHR och skulle behöva kompletteras en hel del för att få en lärarlegitimation i Sverige). Den här personen vill nu läsa till tolk, och grundkravet är tre- årig gymnasiekompetens. Självklart behöver personen mycket goda kunskaper i Svenska för att kunna tolka mellan Svenska och det andra språket. Därför tänker jag att det är en bra idé att läsa Svenska 1,2 och 3. Komvux i kommunen menar att de inte har möjlighet att validera en utländsk gymnasieutbildning. Så vad är alternativet för att personen ska uppnå behörighet till tolkutbildningen, läsa alla kurser på komvux som krävs för grundläggande behörighet? Prövningar blir väldigt dyrt att göra i alla ämnen.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32009 frågor besvarade.
Högskoleutbildning i annat land?
En person som har läst en högskoleutbildning i annat land till lärare (har blivit bedömd av UHR och skulle behöva kompletteras en hel del för att få en lärarlegitimation i Sverige). Den här personen vill nu läsa till tolk, och grundkravet är tre- årig gymnasiekompetens. Självklart behöver personen mycket goda kunskaper i Svenska för att kunna tolka mellan Svenska och det andra språket. Därför tänker jag att det är en bra idé att läsa Svenska 1,2 och 3. Komvux i kommunen menar att de inte har möjlighet att validera en utländsk gymnasieutbildning. Så vad är alternativet för att personen ska uppnå behörighet till tolkutbildningen, läsa alla kurser på komvux som krävs för grundläggande behörighet? Prövningar blir väldigt dyrt att göra i alla ämnen.
2 Svar
Man kan skicka utländska gymnasiebetyg till UHR och få svar om man har grundläggande behörighet och även särskild beh i vissa kurser. Relevant information finns bland annat på www.antagning.se - och man behöver inte läsa om kurser om man har kunskaper i dem sedan innan.
... men innan man börjar läsa till tolk är det mycket bra att få klart för sig att det är i princip omöjligt att få månadslön som tolk i Sverige idag, man jobbar vid behov och det kan gå flera månader mellan uppdragen. Under vissa perioder kan man givetvis ha uppdrag till heltid och till och med mer... men det finns inga garantier för framtiden.
Den tolkkategori som kan få månadslön är EU-tolk>> men om man börjar lära sig svenska i vuxen ålder kan man inte bli EU-tolk för Sverige. Detta för att man måste kunna svenska på "modersmålsnivå" och det går inte uppnå den nivån om man böjrar läsa ett nytt språk som vuxen.
Det blir inte bra om personen läser till tolk, lägger flera år och mycket energi och även pengar /t.ex lånar hos CSN/ och sedan upptäcker att det inte går att försörja sig på det yrket. Man kan eventuellt försörja sig men då måste man vara mycket flexibel, ställa upp och tolka även på obekväma arbetstider (sen kväll, natt och helger) samt vara beredd på att åka långt för korta uppdrag. Men även om man är beredd på sådana arbetsvillkor, kan man ändå inte få någon garanti på att få tillräckligt med uppdrag för att kunna försörja sig.
De flesta som jobbar som tolkar i Sverige idag har sin huvudsakliga sysselsättning på annat sätt - t.ex jobbar de som språklärare, cirkelledare eller kombinerar kombinerar tolkning, guidning och översättning och kämpar för att få ihop pengar till hyra och mat.
Som auktoriserad tolk (vilket kan ta många år att bli) kan man bli t.ex "domstolstolk" och då har man ganska högt timarvode och kan kanske t o m försörja sig i fall man jobbar halvtid (i genomsnitt, alltså, för att man får ju inte anställning med månadslön) - men återigen, även här är man beroende av de uppdrag som dyker upp (eller inte dyker upp).
Jag blir väldigt glad om någon kan överbevisa mig - påvisa att jag har fel, komma med exempel på tolkar som har månadslön, som inte är EU-tolkar.
Jag vill inte avråda från att utbilda sig till tolk. Jag vill bara förklara villka villkor som gäller så att personer som väljer att satsa på det yrke vet vad hen kan förvänta sig.
Om man vill ha trygghet i att ha månadslön - då råder jag att satsa på ngt. annat språkyrke i första hand och det finns ett antal att välja på: se här>>
I första hand skulle jar rekommendera att "personen i fråga" funderar över alternativet att få svensk lärarlegitimation (i vilka ämnen som helst, snabbast går det att få i de ämnen som man är behörig lärare i sitt hemland) och sedan utöka sin behörighet med att kunna undervisa i "sitt språk" som Modersmål och även som Moderna språk. Med det att Moderna språk 3 och 4 (gymnasiala kurser) ger numera meritpoäng, vilket ger stora fördelar i konkurrensen om utbildningsplats på högskoleutbildningar, vill många ungdomar läsa eller göra prövningar i "sina språk" som Moderna språk - exempelvis kurser Arabiska 3 och 4 - eller Polska 3 och 4 - eller Somaliska 3 och 4. Det är nivå 3 och 4 som är tillsammans max i merit inom moderna språk, därför är efterfrågan på lärare som kan undervisa och sätta betyg i de kurser stor. Kan man undervisa och sätta betyg i Modersmål, Moderna språk och ännu ett ämne, t.ex matematik eller engelska - är man "guld värd" på skolorna. (På grundskolor ger betyg i moderna språk, som läses som Språkval, från vårterminen i åk9 - extrafördel i konkurrensen om plats på gymnasiet, därför vill många elever på grundskolan läsa eller göra prövningar i moderna språk, t.ex i modernt språk (arabiska) eller modernt språk (ungerska) eller ngt. annat språk, som egentligen är elevernas modersmål.
Andra yrken inom skola, förutom Lärare, som personen "i fråga" kan kika på är bland annat Studiehandledare>>, Skolvärd/värdinna och Studie- och yrkesvägledare.
Tips: kika på en yrkeshögskoleutbildning "Studiehandledare på Modersmål">>
Hälsningar
Mikael SYV
Hej Camilla,
på den här sidan>> kan man ansöka om att vaIidera sin utIändska gymnasieutbildning.
Till tolk kan man Iäsa på olika sätt och på olika ställen. Det är dock viktigt att tänka på att det är svårt att försörja sig som tolk. De som jobbar som tolkar har det oftast som extrajobb, t.ex om en annan person i familjen har en stabil inkomst - då kan man extrajobba som tolk. Men om man har huvudansvar för familjens ekonomi och måste se till att hyran betalas i tid - är det svårt att göra på de osäkra tolkarvoden.
Att läsa mer svenska är alltid bra, oavsett vad man vill läsa eller vad man önskar jobba med.
Har man ett annat modersmål är det Svenska som Andraspråk (SAS) som rekommenderas i första hand. Gymnasiala kurser heter, alltså SAS 1, 2 och 3. Det finns även flera gymnasiala kurser i "svenska" som t.ex Retorik och Litteratur. Om man kan och vill, är det givetvis bra om man läser även dem - då blir man ännu bättre på svenska.
Vänligen
Julia SYV
Frågor och svar taggade med 'naturvetenskapligt' (89 st.)
-
naturvetenskapligt basår?
Hej jag undrar för att läsa naturvetenskapligt basår måste man ha Matte 1 och 2 eller ingår det i naturvetenskapliga basåret. och så undrar jag om jag läser Matte 1 , 2 ,3 och 4 i folkhögskolan och får omdöme kan man ansöka...
Hej,naturvetenskapliga basår på de svenska universitet/högskolor kräver för särskild behörighet att man har godkänt betyg eller godkänt omdöme i gymnasial kurs matematik 2... Läs hela svaret -
Vad är urvalsprocessen på vuxengymnasium (naturvetenskapligt basår)?
Jag går just nu andra året på el-och energiprogrammet och börjar tredje året efter sommaren. Det kanske inte var rätt val men ser inga möjligheter att byta såhär pass sent så jag går klart tänkte jag. Men eftersom att jag...
Hej,förutom de alternativ som du nämner i din fråga finns även möjlighet att söka till basåret på folkhögskolorna. Till varje folkhögskola... Läs hela svaret -
Hur pluggar jag till veterinär?
Hej, jag är 16 år gammal och går i nian. Efter sommarlovet ska jag börja gymnasiet och gå naturbrukslinjen på Öknaskolan i Nyköping. Jag vill bli veterinär efter gymnasiet. Jag kommer då läsa lantbruk, men istället för att...
Hej,du skriver om att du ska läsa gymnasial utbildning på Öknaskolan, som bl.a erbjuder inriktning Djurvård och jag skulle rekommendera att du kanske i första hand försöker läsa den... Läs hela svaret -
Kan man bli immunolog efter biomedicinska analytikerprogrammet?
Hej, jag är mycket intresserad av biologi och kemi samt kroppens anatomi. Just nu läser jag på naturvetenskapsprogrammet och funderar på vad man ska eller kan studera på universitet. Läkare har och är fortfarande drömutbildningen men det är oerhört svårt att komma in då man behöver riktigt höga...
Hejsan,du ställer frågor som kräver expertkunskap, alltså måste du ställa de frågorna till de som är verksamma inom de aktuella områden eller som... Läs hela svaret -
Jag kommer att få 14 till 14,5 i merit och undrar vad kan jag bli?
Hejsan! Jag jag tvåan på naturvetenskap och beräknar att jag kommer att ta studenten med ungefär 14.0-14,5 i merit. Vad ligger snittet i landet på (naturvetenskap)? FInns det några utbildningar som tar emot en med 14.0-14.5 i merit? Är orolig att jag...
Hej,antagningsgränserna till svenska högskole-och-universitetsutbildningar uppstår i konkurrensen om utbildningsplatserna; de bestäms inte på förhand. Hur... Läs hela svaret -
Krångel med fysik, hur blir det med universitet?
Hej allihopa, jag är inte säker på vad jag ska göra åt min situation och skulle verkligen uppskatta råd. (ber om ursäkt om det blir ett långt inlägg) Nu går jag andra året på naturvetenskapliga programmet med inriktning natur-natur. Och vill söka till apotekarprogrammet. I början av andra...
Hej Julia!fysik2 ingår i särskild behörighet till apotekarprogrammet och därför kommer betyget i fysik2 räknas in i ditt jämförelsetal om du söker till... Läs hela svaret -
Vad ska jag välja?
Hej, Jag ska börja andra terminen i 9:an och därför kommer jag välja gymnasielinje snart. Jag har längre funderat och funderat men varje gång jag tror att jag har bestämt mig så börjar jag ifrågasätta mitt beslut och därför börja tänka om och om igen. Just nu står det mellan Naturvetenskap...
Hej! Du har ännu mycket gott om tid: det går bra att ändra sitt val t o m sista dagen i omvalsperioden. Titta gärna på Inriktning Samhälle på NAOm du kommer på den utb., se länk... Läs hela svaret -
Byta linje efter första terminen?
Jag går första terminen på hum kultur men jag ångrar att jag inte valt natur. Jag planerar dock att gå ett naturvetenskapligt basår. Men jag undrar bara, om jag skulle byta gymnasielinje nu, i slutet av första terminen, skulle jag behöva gå...
Hej Emma,du fick rätt svar från Anna SYV, redan. Jag vill råda dig fortsätta läsa på din nuvarande utbildning (HU) och göra ditt bästa i varje kurs du läser. Lägg in... Läs hela svaret -
Gå basår två gånger?
Hej! Jag frågar åt min 18-åriga dotter som just nu läser naturvetenskapligt basår på Komvux, med målet att senare läsa biologi på universitetet. Utbildningen är svår och hon är orolig att inte klara alla kurserna eller att...
Hej Kristina!Att göra högskoleprovet är en mycket bra idé, men högskoleprovet befriar inte från kraven på både grundläggande och särskild behörighet. Grundläggande... Läs hela svaret -
Vilken matte krävs för receptarieprogrammet på Uppsala universitet?
Hej , Jag läste att det krävs matte D för att komma in på receptarieprogrammet , jag har läst matte 1c , är det okej att läsa de andra 3 med matte b eller måste det vara c nivå ? En annan fråga har jag , räcker det att vara godkänt i 150 poäng kursen Fysik 1a eller måste jag läsa Fysik 2 också...
Hej!enligt våra uppgifter är särskild behörighet till receptarieprogrammet på Uppsala universitet är godkända betyg i gymnasiala kurser Biologi 2, Fysik... Läs hela svaret -
Läser in naturvetenskaplig kompetens på komvux, hur påverkas betyget?
Hej, Jag läste samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet 2003-2006, och gick ut med 1950 poäng med betyget MVG och 550 poäng med betyget VG (varav 100 p var idrott och hälsa). Nu läser jag upp Naturvetenskaplig kompetens på komvux (750 p sammanlagt i...
Hej Karl!Betygen i kurserna Fysik2, Kemi2, Biologi2 och Matematik 4 kommer räknas in i ditt jämförelsetal (därför att de kurserna krävs för särskild... Läs hela svaret -
Göra ett gymnasiearbete/projekt utan skolan?
Hej! Jag och en kompis vill göra ett naturvetenskapligt projekt men ingen av oss har möjlighet att göra det genom skolan, i form av gymnasiearbete, detta året på grund av typen av linje samt ålder. Kan man få information någonstans eller skulle...
Hej Lex!Vad är syftet med projektet som ni vill genomföra? Utan att veta det - är det svårt att ge några råd. Men kontakta också "Unga forskare":... Läs hela svaret -
Kan jag läsa upp Naturkurser efter gymnasiet?
Hej! Jag valde SamBet och blev precis klar med mitt första år. Jag tycker att det är allt för sent att byta program till Natur men jag skulle gärna vilja jobba med djur, djurforskning, djurvårdare eller inom biologi generellt. Kommer jag fortfarande kunna läsa upp behörigheter senare på till...
Hej Gustaf,det är stor skillnad på vilken utbildning som krävs, beroende på vilket yrke du siktar på:kika gärna på yrkesbeskrivningar - djurvardare-djurskotare, forskare och... Läs hela svaret -
Läsa naturvetenskapligt basår-bli läkare?
Hej, jag har gått estet på gymnasiet och nu vill jag (ta den tjorviga vägen i livet) och bli läkare. Om man läser naturvetenskapligt basår så blir man behörig att söka till läkarutbildningen, men i vilken urvalsgrupp hamnar man då...
Hej Ann,du har rätt: meritvärde kommer inte påverkas, men du kommer prövas i BII, kompletteringsgruppen (eftersom du utan komplettering är obehörig).Angående betygen på... Läs hela svaret -
Naturvetenskapligtbasår?
Jag har tänkt att läsa ett naturvetenskapligt basår på universitet för att få behörighet inom vissa naturutbildningar.inför mitt prgramfördjupningsval finns naturkunskap 2 som alternativ. Nk är en kurs med kemi1, biologi1 och fysik 1 samman bakat i naturkunskap 2. Hur blir det sen när man ska...
Hej,Nk2 är en lika stor kurs som Biologi 1 eller som Kemi1. varje kurs är á 100 gymnasiala poäng. Fysik1a är en större kurs, á 150 poäng. Alltså tar det längre tid att läsa... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga