Camilla
    Hej,
    En person som har läst en högskoleutbildning i annat land till lärare (har blivit bedömd av UHR och skulle behöva kompletteras en hel del för att få en lärarlegitimation i Sverige). Den här personen vill nu läsa till tolk, och grundkravet är tre- årig gymnasiekompetens. Självklart behöver personen mycket goda kunskaper i Svenska för att kunna tolka mellan Svenska och det andra språket. Därför tänker jag att det är en bra idé att läsa Svenska 1,2 och 3. Komvux i kommunen menar att de inte har möjlighet att validera en utländsk gymnasieutbildning. Så vad är alternativet för att personen ska uppnå behörighet till tolkutbildningen, läsa alla kurser på komvux som krävs för grundläggande behörighet? Prövningar blir väldigt dyrt att göra i alla ämnen.

    2 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Man kan skicka utländska gymnasiebetyg till UHR och få svar om man har grundläggande behörighet och även särskild beh i vissa kurser. Relevant information finns bland annat på www.antagning.se - och man behöver inte läsa om kurser om man har kunskaper i dem sedan innan.

    ... men innan man börjar läsa till tolk är det mycket bra att få klart för sig att det är i princip omöjligt att få månadslön som tolk i Sverige idag, man jobbar vid behov och det kan gå flera månader mellan uppdragen. Under vissa perioder kan man givetvis ha uppdrag till heltid och till och med mer... men det finns inga garantier för framtiden.

    Den tolkkategori som kan få månadslön är EU-tolk>> men om man börjar lära sig svenska i vuxen ålder kan man inte bli EU-tolk för Sverige. Detta för att man måste kunna svenska på "modersmålsnivå" och det går inte uppnå den nivån om man böjrar läsa ett nytt språk som vuxen.

    Det blir inte bra om personen läser till tolk, lägger flera år och mycket energi och även pengar /t.ex lånar hos CSN/ och sedan upptäcker att det inte går att försörja sig på det yrket. Man kan eventuellt försörja sig men då måste man vara mycket flexibel, ställa upp och tolka även på obekväma arbetstider (sen kväll, natt och helger) samt vara beredd på att åka långt för korta uppdrag. Men även om man är beredd på sådana arbetsvillkor, kan man ändå inte få någon garanti på att få tillräckligt med uppdrag för att kunna försörja sig.

    De flesta som jobbar som tolkar i Sverige idag har sin huvudsakliga sysselsättning på annat sätt - t.ex jobbar de som språklärare, cirkelledare eller kombinerar kombinerar tolkning, guidning och översättning och kämpar för att få ihop pengar till hyra och mat.

    Som auktoriserad tolk (vilket kan ta många år att bli) kan man bli t.ex "domstolstolk" och då har man ganska högt timarvode och kan kanske t o m försörja sig i fall man jobbar halvtid (i genomsnitt, alltså, för att man får ju inte anställning med månadslön) - men återigen, även här är man beroende av de uppdrag som dyker upp (eller inte dyker upp).

    Jag blir väldigt glad om någon kan överbevisa mig - påvisa att jag har fel, komma med exempel på tolkar som har månadslön, som inte är EU-tolkar.

    Jag vill inte avråda från att utbilda sig till tolk. Jag vill bara förklara villka villkor som gäller så att personer som väljer att satsa på det yrke vet vad hen kan förvänta sig.

    Om man vill ha trygghet i att ha månadslön - då råder jag att satsa på ngt. annat språkyrke i första hand och det finns ett antal att välja på: se här>>

     I första hand skulle jar rekommendera att "personen i fråga" funderar över alternativet att få svensk lärarlegitimation (i vilka ämnen som helst, snabbast går det att få i de ämnen som man är behörig lärare i sitt hemland) och sedan utöka sin behörighet med att kunna undervisa i "sitt språk" som Modersmål och även som Moderna språk. Med det att Moderna språk 3 och 4 (gymnasiala kurser) ger numera meritpoäng, vilket ger stora fördelar i konkurrensen om utbildningsplats på högskoleutbildningar, vill många ungdomar läsa eller göra prövningar i "sina språk" som Moderna språk - exempelvis kurser Arabiska 3 och 4 - eller Polska 3 och 4 - eller Somaliska 3 och 4. Det är nivå 3 och 4 som är tillsammans max i merit inom moderna språk, därför är efterfrågan på lärare som kan undervisa och sätta betyg i de kurser stor. Kan man undervisa och sätta betyg i Modersmål, Moderna språk och ännu ett ämne, t.ex matematik eller engelska - är man "guld värd" på skolorna. (På grundskolor ger betyg i moderna språk, som läses som Språkval, från vårterminen i åk9 - extrafördel i konkurrensen om plats på gymnasiet, därför vill många elever på grundskolan läsa eller göra prövningar i moderna språk, t.ex i modernt språk (arabiska) eller modernt språk (ungerska) eller ngt. annat språk, som egentligen är elevernas modersmål.

    Andra yrken inom skola, förutom Lärare, som personen "i fråga" kan kika på är bland annat Studiehandledare>>, Skolvärd/värdinna och Studie- och yrkesvägledare.

    Tips: kika på en yrkeshögskoleutbildning "Studiehandledare på Modersmål">>

    Hälsningar

    Mikael SYV

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Camilla,

    den här sidan>> kan man ansöka om att vaIidera sin utIändska gymnasieutbildning.

    Till tolk kan man Iäsa på olika sätt och på olika ställen. Det är dock viktigt att tänka på att det är svårt att försörja sig som tolk. De som jobbar som tolkar har det oftast som extrajobb, t.ex om en annan person i familjen har en stabil inkomst - då kan man extrajobba som tolk. Men om man har huvudansvar för familjens ekonomi och måste se till att hyran betalas i tid - är det svårt att göra på de osäkra tolkarvoden.

    Att läsa mer svenska är alltid bra, oavsett vad man vill läsa eller vad man önskar jobba med.

    Har man ett annat modersmål är det Svenska som Andraspråk (SAS) som rekommenderas i första hand. Gymnasiala kurser heter, alltså SAS 1, 2 och 3. Det finns även flera gymnasiala kurser i "svenska" som t.ex Retorik och Litteratur. Om man kan och vill, är det givetvis bra om man läser även dem - då blir man ännu bättre på svenska.

    Vänligen

    Julia SYV

    Frågor och svar taggade med 'civilingejör' (7 st.)

    • liteförvirrad

      Byta universitet?

      Hej! Undrar om man kan byta från Luleå till Lund när man läser civilingenjör utan att behöva göra om vissa kurser eller börja om. Hur stor sannolikhet är det att man får bytt? Om man går andra terminen i Luleå. Inga betyg...

      Milla : : Hej!för att kunna "hoppa in" i "senare del av programmet" måste någon ledig plats finnas (på det programmet dit du vill hoppa in) - fråga studievägledare på den institutionen... Läs hela svaret
    • Melissa

      Skillnad mellan högskoleingejör och civilingenjör?

      Hej! Jag har bestämt mig för att plugga vidare och har spanat in program till högskoleingejör och civilingejör, dessa är byggingejörsprogrammet (180hp) och samhällsbyggnad (300hp). Min fråga är om det finns fler skillnader på programmet...

      Anna: : Hej Melissa,då det finns så otroligt många olika ingenjörs-utbildningar - bl a inom yrkeshögskolan, dvs inte endast inom högskola/universitet - blir det mycket svårt... Läs hela svaret
    • Jakob

      Godkänd i fysik 2 men inte fysik 1, är jag behörig?

      Jag läser på tekniskt basår och är godkänd i fysik 2 men inte i fysik 1. Kan jag fortfarande komma in på civilingenjörsprogram med endast fysik 2 eller behöver jag båda godkända?

      Liselotte: : Eftersom det är fysik 2 som finns inom behörighetskraven - till civilingenjörsprogrammen, då tycker i alla fall jag att du bör anses som behörig. Men - om du vill utnytta... Läs hela svaret
    • Nadi

      Tenta av matte 4?

      Hej! Just nu läser jag tekniskt/naturvetenskapligt basår. Jag är orolig att jag kommer få underkänt i Matte 4, så hur ska jag lösa det om jag inte klarar omtentorna? Kan jag tenta av matte 4? Hur går man tillväga då? Jag vill söka in till Civ.ing till hösten och behöver därför godkänt innan...

      Milla : : Hej Nadi,sista dag för komplettering är 21 juni 2018 - när man söker högskoleutbildningar med start hösten 2018 i Sverige. Det borde vara det datumet som är sista dagen för dig att kunna bekräfta... Läs hela svaret
    • Rebecca

      Vad är skillnaden mellan olika civilingenjörs inriktningar?

      Hej! Jag har funderat mycket på att läsa både civilingenjör inom datorteknik och civilingenjör inom spel och programvaruutveckling men är orolig att den senare inte tas lika seriöst när jag ska söka jobb. Jag har jämfört många kurser men förstår inte riktigt hur de fungerar då många skolor...

      Peter: : Hej Rebecca! Databranschen är under ständig och snabb utveckIing. De programmeringsspråk som du ska använda om 5 år kanske ännu idag inte finns... Det går... Läs hela svaret
    • Adam

      Att söka tll KTH och Chalmers för vårterminen?

      Hej! Jag vill plugga vidare till civilingenjör inom maskinteknik på antingen Chalmers eller KTH. Som det ser ut nu så blir jag klar med mina studier tills oktober 2017(genom prövningr.) och jag vill därefter söka direkt till vårterminen. Men jag har nämligen hört att dem lärosäten inte...

      Julia: : Hej Adam! I dagsläge (det som är känt idag) så startar de programmen på höstterminen. Inga kända planer på att starta dem från våren 2018 (och det är... Läs hela svaret
    • Oliver

      Hur är vägen till att bli en VD?

      Hej Jag undrar hur man blir en VD och då undrar hur och vilka steg man måste ta? Vad måste man ha pluggat och vilken examen? Måste man vara Civilekonom eller Civilingenjör?

      Anna: : Hej John! Se om information på www.framtid.se om yrket VD>> blir till hjälp. Det står en del där om vilka utbildningar som "rekommenderas". Det finns inga garantier att man kan bli VD, oavsett... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga