Elev

    Hej,


    Hade fråga om följande Stämmer:


     


    1. Gymnasieexamen = Yrkesexamen/Högskoleförberedandeexamen


    2. Högskolebehörighet = Högskoleexamen eller Yrkesbehörighet INK Godkänt: 2250 GP + SV2-3 + Eng5-6 + Matte1


    3. Meritvärde = högst 2.5MP (moderna språk 3-5= 1.5MP, Engelska7= 1MP, Matte 3-5= 1.5 om ej mattekurs omfatta särskildbehörighetskrav)


    4. Jämförelsetalsberäkning = Kursbetyg X kursens gymnasiepoäng. Betygskala A=20 E=10. Samtliga kurser räknas separat för sedan adderas ihop och slutligen divideras med Samtliga gymnasiepoäng. Högsta jämförelse tal kan endast bli 20 men kan adderas med meritvärde till 22.5


    ÖVRIGA FRÅGOR


    5. Är det ENBART GYMNASIEEXAMENS samtliga kurser (Undantag Gymnasiearbete) som räknas i jämförelsetal (<20) eller är det även andra lästa kurser exempelvis på komvux som även kommer att räknas i jämförelsetalet?


    6. Om Elev exempelvis av gymnasieexmamens jämförelsetal nått 20 poäng och sedan på komvux läser Engelska 7 där eleven får Betygskala E. Innebär det att betygsmeritvärde blir 21 poäng? eller att det blir MINUS 21 poäng eftesom Engelska 7 även kommer att räknas i jämförelsetalet?

    1 Svar

    Vägledare SYV

    Hejsan!
    "Högskoleexamen" får man genom studier på högskolenivå.
    Om du menar "högskoleförberedande" så är det en annan sak än "högskoleexamen". :)
    ***
    Examensbevis från ett yrkesprogram behöver inte inkludera godkända betyg i svenska 2,3 och eng 6, men kan göra det.
    Examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram behöver inkludera godkända betyg i svenska 2,3 och eng 6; utan de betygen kan inte examen utfärdas och eleven får ett Studiebevis, och inte ett Examensbevis. Studiebevis ger inte behörighet till högskolestudier.
    ***
    Du får gärna kika på Kraven för gymnasieexamen på gymnasieGuiden.se - här beskrivs vad eleven måste ha för att ta ut examensbevis från gymnasiet.

    Skillnaden mot exam.bevis från komvux är den att kursen Idrott och hälsa 1 får ej ingå i exam.bevis från komvux, men det krävs också 100p mindre (2400 mot gymnasieskolans krav på 2500 p). Antal godkända poäng i exam.bevisen från gymnasiet & från komvux är exakt samma, 2250p.
    ***
    Meritvärde är summan av Jämförelsetalet + Meritpoängen. Har man inga meritpoäng, blir jämförelsetalet = meritvärde.
    Jämförelsetal = betygssnittet av de betygen som räknas in.
    Max antal meritpoäng är 2.5 - läs gärna på gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng

    Max meritvärde som är möjligt att uppnå är 22.5. Det får man om man har högsta jämförelsetal (20.0) och max antal meritpoäng (2.5). Summan blir då 22.5.

    Om eleven har examensbevis från gymnasiet och har alla A-betygen (förutom gymnasiearbete, men som inte räknas in) har hen jämförelsetal på 20.0. Om den eleven läser sedan eng 7 på komvux och får betyget E, då blir det så här: betyget i eng 7 räknas in i elevens jämförelsetal och det nya jmf-talet blir 19.6 och sedan plussar man på meritpoängen, så blir det nya meritvärde 20.6 och med det kommer eleven prövas i BII, kompletteringsgruppen (samtidigt som eleven prövas i BI, direktgruppen med det lägre meritvärde som hen hade innan kompletteringen).

    Vilka kursernas betyg räknas in i jämförelsetalet?
    - alla betyg från examensbeviset, förutom E i GA, gymnasiearbete
    + av de U-markerade betygen (om det finns några sådana i exam.beviset) endast betyg i kurser som krävs för särskild behörighet eller om den kursen ger meritpoäng.
    Om eleven kompletterar, läser på komvux, då kommer betyg i nya kurser (som inte ingår i examensbeviset från gymnasiet) räknas in endast i 2 fall: om den kursen krävs för särskild  behörighet eller om den ger meritpoäng.
    Alltså samma regler på vilka betyg som räknas in vad gäller U-markerade kurser i examensbeviset eller nya kurser på komvux. Och detsamma gäller prövningar: man kan pröva i vilka kurser som helst, men om kursen ej ingår i examensbevis och inte ger meritpoäng samt inte krävs för särskild behörighet, så kommer inte det betyget räknas in.

    Den sökande behöver inte själv räkna fram sitt meritvärde. Det gör Antagning.se om personen gör ansökan till en svensk högskoleutbildning och bedöms som behörig. Vad ngn annan räknar fram kommer ändå inte spela ngn roll. Det är vad antagning.se räknar fram som kommer spela roll. Jag har ännu inte varit med om (efter 20 år som SYV) att antagning.se skulle räkna fel. :)

    Frågor och svar taggade med 'särskola' (6 st.)

    • Tove

      Övergångar mellan särskoleformer?

      Jag har fått frågor om att byta mellan skolformer, och jag kan inte hitta någonting. Det går att byta från "vanlig" skola till särskola/gymnasiesärskola, men funkar det åt andra hållet? Kan man byta från gymnasiesärskola till gymnasieskola, och kan man söka gymnasieskola om man gått...

      Daniel: : Hej Tove,gymnasieskolans nationella program kan inte, enligt vad jag vet, anta elever som läste på grundsärskola. Anledningen är att de är obehöriga. För behörighet till ett... Läs hela svaret
    • Isak

      Kan jag byta klass till en vanlig klass?

      Hej, jag går i en särklass på bollerup men jag trivs inte alls i den klassen och känner att jag kommer strunta i att gå i skolan pågrund av detta, jag vill gå i en vanlig klass med fler folk och folk jag känner på bollerup, jag valde denna...

      Julia: : Hej Isak,när du skriver "Särklass" menar du gymnasiesärskoleutbildning som på Bollerup heter "Skog-, Mark och Djur"? Om det är den utbildning du menar, då är det... Läs hela svaret
    • Jessica

      validering inom särskolan?

      Var hittar jag hur jag kan validera bort olika ämnen inom specialpedagog/pedagog/särskolelärare? Jag har ingen möjlighet att läsa in ämnen som saknas för att bli behörig till lärarutbildning men har gedigen kunskap/erfarenhet och betyg i...

      Anna: : Hej,om man utan fullständig gymnasial utbildning vill komma in på högskola, så finns det idag möjlighet att söka på "reell kompetens": 3 års arbetslivserfarenhet + ett antal godkända... Läs hela svaret
    • Robin

      Vad behöver jag göra för att undervisa i särskolan?

      Hej! Jag studerar till ämneslärare med examen mot gymnasieskolan och har påbörjat min andra termin. När jag är klar med mina studier vill jag allra helst jobba i gymnasiesärskolan eller lärvux. Min fråga är därför vilka vägar jag kan ta för att komma dit. Om jag har förstått det hela...

      Milla : : Hej Robin,det vi kom fram gäller för att bli behörig att undervisa på en särskola är följande info:för att SkoIverket ska kunna utfärda... Läs hela svaret
    • Daniela

      Målgruppstillhörighet för särskola?

      Hej, jag fick en synpunkt från en kollega, en annan SYV, att det inte bör (eller får, eller ska...) användas begrepp "utvecklingsstörning" när man pratar om elever i särskola (grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux). Kollegan använder "utvecklingsvariation" i stället och tycker alla bör...

      Milla : : Hej Daniela!Vi har på senare tid allt mer märkt av oenigheten kring begreppet Utvecklingsstörning. Det är inte helt enkelt eller självklart vilka begrepp man kan, bör, får eller ska... Läs hela svaret
    • Camilla

      Elev som läst särskolan?

      Hej! Vilka alternativ ser ni för en person (18 år gammal) som läst grundsärskola när det gäller fortsatta studier? Personen i fråga vill absolut inte gå gymnasiesärskolan. Hoppas ni kan hjälpa mig med lite idéer :)

      Anna: : Hej Camilla, jag råder dig/er att kika på folkhögskolorna, ex. Ädelfors folkhögskola>>, Sjöviks folkhögskola>> och i Vara folkhögskola>>. På Sjöviks... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga