Jag funderar på att läsa till ämneslärare (gymnasieskolan). Men vet inte hur jag ska göra för att ha psykologi eller kriminologi som förstaämne?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32081 frågor besvarade.
Hur blir jag ämneslärare (gymnasie) med ämne psykologi?
Jag funderar på att läsa till ämneslärare (gymnasieskolan). Men vet inte hur jag ska göra för att ha psykologi eller kriminologi som förstaämne?
2 Svar
Hej Sofie,
ang. bli behörig lärare i Psykologi...
Ämneslärarprogrammet - gymnasielärare, ingång Psykologi, erbjuds i Sverige endast på Linnéuniversitetet - på studieorter Växjö och Kalmar - på de två orter finns det psykologi i kombination med andra ämnen (uppgift från januari 2018).
Ett annat alternativ är att läsa högskolekurser i psykologi - 120hp (motsvarande heltidsstudier i fyra terminer) och sedan söka till KPU (Kompletterande pedagogisk utbildning, 90hp, motsvarande heltidsstudier i tre terminer). OBS! gymnasielärare är oftast behörig i två undervisningsämnen; det kan bli svårt att komma in på KPU med endast ett undervisningsämne "i bagaget". Man bör helst läsa ännu 90 hp /tre terminer på heltid/ i ett annat undervisningsämne (biämne) och söka KPU efter det; psykologi blir med det "huvud-undervisningsämne". Har man psykologexamen, är det möligt att genom KPU bli behörig psykologilärare.
OBS! Det är viktigt att säkerställa att lärosätet (högskolan eller universitetet) har examensrättigheter för gymnasielärarexamen med det aktuella ämnet (psykologi); detta för att du vidare ska kunna ansöka om - hos Skolverket - och få ut sin lärarlegitimation.
Ang. bli gymnasielärare i Kriminologi...
Det är i så fall inom som på gymnasiet i Sverige kan undervisning i Kriminologi ingå.
Om vilken kompetens som Lärare behöver ha för att bli behörig att undervisa i det ämnet - var god se skolverket.se/regelverk
hej igen, vi fick svar från en lärare som är behörig att undervisa i kursen Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering. Läs hans svar nedan:
"Jag är behörig att undervisa i kursen Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering och det är genom denna kursen som vi bedriver vår profil. jag har blivit behörig i denna kurs genom att jag är legitimerad lärare i samhällskunskap och historia.
Utifrån den ursprungliga frågan så tänker jag att ämnet psykologi definitivt är ett relevant ämne att kombinera med kriminologi men på frågan hur man kan kombinera olika ämnesbehörigheter till en lärarexamen så skall man nog vända sig till någon av lärarhögskolorna.
Personligen tänker jag att kombinationen psykologi och samhällskunskap skulle kunna vara en väg att skaffa sig en lämplig behörighet till att undervisa i psykologi, samhällskunskap och kriminologi. Givetvis skulle kriminologi vara ett bra ämne att läsa men jag tror inte du kan bygga en lärarbehörighet med kriminologi som ett av ämnena. Kriminologi är inte en specifik kurs inom gymnasieskolan utan en profil under just ”Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering. Skulle man kunna kombinera dessa ämnen till en lärarexamen utifrån att man enbart läser psykologi och kriminologi så blir man nog tyvärr alldeles för smal för att kunna skapa en heltidstjänst.
Med vänliga hälsningar"
Hej igen,
vi fick idag svar från Lärarnas Riksförbund; var god läs nedan:
Kriminologi är inget ämne i gymnasieskolan, så det finns inga särskilda behörighetskrav för det. Inom ämnet Humanistisk och Samhällsvetenskaplig specialisering kan man läsa nästan vad som helst, det är ju en specialiseringskurs. Alla lärare som har behörighet i något humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne får behörighet i det ämnet. Men man tänker sig förstås att eleverna erbjuds att läsa specialiseringar om lärarna har kompetens för och som hänger ihop med någon programinriktning. Det är tydligen så att vissa gymnasieskolor låter eleverna specialisera sig inom kriminologi, och att man då anser att man har lärare som kan undervisa i det, kanske lärare som är behöriga i juridik, eller som har studier i kriminologi utanför sin lärarexamen.
Behörighet i Psykologi, ger behörighet i Humanistisk och Samhällsvetenskaplig specialisering så har man även kunskaper i kriminologi så kan det säkert vara möjligt att få undervisa på en gymnasieskola som ger en sådan specialisering.
Frågor och svar taggade med 'högskolenivå' (9 st.)
-
Vad är en icke-programmärkt examen och hur ser folk på en sådan?
Och vad avgör att man får en programmärkt eller icke-programmärkt examen?
Hej E,om din fråga gäller högskolestudier, då vill jag be dig kika på svaret som KTH ger på frågan:... Läs hela svaret -
Hur ser kurser på universitetet ut?
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret -
Hur bestämmer man vad man ska läsa?
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret -
Naturvetenskapligt basår?
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret -
Skillnaden på sociologi 1 & 2?
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret -
Hur fungerar det?
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret -
Hur stora språkkunskaper krävs för diplomatprogrammet?
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Hej L, diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret -
Skillnad på beteendeutbildning på grundnivå och magisterutbildning?
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Hej Elin, magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen. Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret -
Vilka behörigheter ger ekonomiprogammet?
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå? Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en? Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga