Jag vill börja universitet nu till hösten och vill gärna veta vad jag behöver läsa samt hur utbildningen ser ut (steg för steg) eftersom när jag har försökt hitta liknande frågor här har jag inte kunnat hitta svaren. Jag har gått vård- och omsorgsprogrammet och har läst utöver det sam 1a1+sam1a2, historia 1a1+1a2. engelska 6+7, matematik 2a, svenska 3, naturkunskap 1a1
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32171 frågor besvarade.
Hur blir man lektor/universitetslärare?
1 Svar
Hej Hanna,
kika gärna på yrke/hogskolelarare där det under stycket utbildning finns viss info om hur man kan utbilda sig till högskolelärare. Det är i Sverige idag ingen större skillnad på högskola och Universitet; vissa utbildning finns med samma namn och med samma innehåll både på högskolor och på universitet.
För anstäIIning som Universitetslektor (Högskolelärare) krävs det vanligtvis att man har avlagt doktorsexamen samt genomgått en högskolepedagogisk utbildning. Man börjar med Grundutbildning - till exempel kandidatprogram inom det ämnesområde som man vill bli högskolelärare i sedan. Efter det - söker man utbildning på avancerad nivå: lägst magister, 1 år, men helst master, som är 2-årig heltidsutbildning. Efter det försöker man se om det finns doktorand-tjänster att söka, det är inte alltid det finns och om det finns så är det många som söker, svårt att komma in. Kika gärna på doktorand på www.framtid.se
Det finns, alltså inte någon utbildning som från början leder till att bli Universitetslektor. Utan man läser jättemycket, så mycket man kan - på högskolenivå - inom det ämnesområde som man är intresserad av och försöker bli så bra det går inom "sitt" område: så bra att man kan skriva och försvara doktorsavhandlingen. Men att man har gjort det, är ingen garanti på att kunna bli lärare på högskolenivå. Ofta finns det inga tjänster att söka och så kan det vara i många år. Och om det sedan finns ngn tjänst att söka, så är det flera sökande med jättehöga meriter, bl.a ska man helst ha publicerat vetenskapliga artiklar i många kända vetenskapstidningar (och det är rätt så svårt att komma med; även om artikeln är bra, så finns det inte plats för alla bra artiklar, så många ggr får man returnerad sin artikel som ej publiceras). Man måste både vara mycket duktig med även ha tur. För att i fall det ej finns någon ledig tjänst att söka inom just ditt ämnesområde - så kan man ju inte få jobb. Utan då får man antingen jobba med ngt annat eller söka i hela världen, inte bara i Sverige. Förresten, inom Sverige måste man vara beredd att flytta till den orten - där man får en tjänst som högskolelärare/universitets-lärare för att annars så kanske man hinner gå i pension innan en lämplig tjänst utlyses just i den staden där man bor eller dit man vill flytta.
Det är alltså Mycket svårt att bli högskole- eller universitetslärare; det är en mycket lång utbildningsväg utan några garantier på att lyckas bli lärare på högskolenivå. Man måste alltså älska sitt ämnesområde så pass att man är beredd att lära sig "allt" inom det, och detta med tanke på att det är absolut inte säkert att man kan bli lärare på högskolenivå.
Kika också på Yrke/professor och här nere ska jag kort skriva en "förteckning" över vägen till att bli högskole- eller universitetslektor.
Vägen till att försöka bli lärare på högskolenivå, i Sverige:
- grundutbildning på högskolenivå (t.ex kandidatprogrammet, 3 år på heltid)
- sedan utbildning på avancerad nivå: masterprogram, 2 år på heltid eller magisterprogram, 1 år på heltid
- söka doktorandtjänst och skriva doktorsavhandling
- försvara sin doktorsavhandling (som också kan bli underkänd, tyvärr)
- försöka publicera artiklar i vetenskapliga magasin (i hela världen, inte bara i Sverige)
bevaka om några jobb som högskolelärare/universitetslektor utlyses (helst ska man söka dem i hela världen).
Mvh
ANNA
Frågor och svar taggade med 'upplägg på gymnasiet' (8 st.)
-
Natur natur inriktning kurser?
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret -
Längd på gymnasiekurser?
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret -
Hur lång är kursen samhällskunskap 1b på gymnasiet?
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret -
Vilka kurser läser man i årskurs 2 på florist?
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret -
Varken språk eller individuellt val ingår i år 1, vad händer då?
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret -
När får man betyg i fysik 1?
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaret -
När läser man kurser?
Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Hej Adam; det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret -
gymnasie kurser?
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Hej Mansoora! De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar. Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga