Hej! Om en elev som går ut åk 1 på Ekonomiprogrammet får F i moderna språk steg 3, kan den på något sätt "kompensera för" de 0 poäng som detta F:et kommer ge? Eleven kommer inte att kunna komplettera eller göra prövning i språket för att klara ett E, så betyget är F och meritpoängen är också borta. Finns det annat sätt att få upp meritvärdet? Jag känner till kurser som ger extra meritpoäng. Tänkte mer på om det ev. går att läsa ett nybörjarspråk steg 1 utöver övriga kurser och räkna med detta betyget i meritvärdet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31930 frågor besvarade.
Hur göra för att höja meritvärde?
1 Svar
Hej,
teoretiskt sett, så kan det "fixas" på så sätt att skolans rektor kan fatta beslut om att låta eleven läsa utökat program med utökning på 100p. där moderna språk 3 sätta i Individuellt studierupplägg som U-kurs (utökat program) och som en kurs i moderna språk som är obligatorisk för EK sätter man i så fall moderna språk 1 (nybörjarkurs i ett annat språk) eller - om eleven har ett annat modersmål än svenska - så kan en av kurserna i ämnet Modersmål ersätta den obligatoriska kursen i ämnet moderna språk. Men det är inte elevens rättighet.
Rektorn kan säga Nej. Det är dyrt att ge mer undervisning än vad skolan är skyldig att ge. Det är också påfrestande för eleven att läsa en extra-kurs, alltså läsa på mer än heltid; och det är även en "rättvisefråga" på det sättet att alla elever på den skolan som fick F i någon kurs borde i så fall ha rätt att läsa en annan kurs och sätta F-kursen som U-kurs i sitt examensbevis för att slippa sänkning av sitt snittbetyg. Det kan snabbt bli väldigt dyrt för skolan.
Eftersom F i en kurs i ämnet moderna språk får ingå i examensbevis och skolans uppgift är att ge plats på kurserna så att eleven får läsa kurser som krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, så är inte det skolans skyldighet att fixa så att eleven ska slippa sänkning av sitt meritvärde.
Jag tänker också på följande: finns det en realistisk prognos på att eleven kommer uppfylla alla krav och få ut examensbevis i slutet av "trean"? Om inte, då får eleven ett Studiebevis (som inte ger grundläggande behörighet) som hen kan - på komvux - komplettera upp till examensbevis; på komvux behöver inga kurser i ämnet moderna språk ingå i examensbevis.
Ett annat sätt kan vara att efter gymnasiet söka till folkhögskolornas allmänna kurser där eleven kan läsa mot ett studieomdöme om grundläggande behörighet, där det är frivilligt att läsa moderna språk (precis som på komvux). Med studieomdöme från en folkhögskola prövas eleven i BF-urvalet om hen söker till en svensk högskoleutbildning.
Till allmänna kurser på folkhögskolorna får eleven bli antagen tidigast till den terminen under vilken hen fyller 18 år. Eleven kan söka till folkhögskolorna och se om hen kommer in (det går alltid tacka nej till erbjuden studieplats) och den ansökan behöver inte påverka elevens nuvarande studier på gymnasiet.
Tips! eleven kan påbörja läsa år2 på gymnasiet "som vanligt" och se hur studierna går. Om studierna går bra och det verkar som att hen kommer kunna uppfylla kraven för examensbevis och direkt efter gymnasiet ha grundläggande behörighet, då kanske det är läge att ansöka (hos rektorn) om att under år3 läsa utökat program för att kunna sätta Mod.språk3 som U-kurs i examensbeviset (så att det betyget ej räknas in). Jag tänker här på att det kanske är "onödigt" att ta upp frågan om utökat program för tidigt. Rektorn blir mer benägen att bevilja läsa utökat program om elevens studier går bra och hen har många godkända (och helst även Höga) betyg.
Ännu något att tänka på:
titta gärna på ES-programmet där moderna språk ej ingår som obligatoriskt ämne; jag tänker nu främst på ES/inriktning Estetik och media som inte behöver (kursmässigt) skilja sig speciellt mycket från EK. Läser man matte 2b och 3b som valfria kurser på ES får man i princip samma högskolebehörighet som om man läst EK/ekonomi. I ES ingår inte moderna språk som obligatorisk ämne - det är det jag tänker på.
Det är möjligt att söka till år 1 på gymnasiet t o m det året som eleven fyller 19 år. Mitt råd är att söka inom omvalsperioden, via gymnasieantagningen. Man kan alltid tacka Nej till erbjuden studieplats. Ansökan behöver inte alls påverka nuvarande studier. Om eleven kommer in på t.ex ES/inriktning Estetik och media i år1 till hösten men kan uppvisa många godkända betyg från år1 på EK, borde hen bli uppflyttad till år2 och behöver inte spendera ett extraår inom gymnasiet. Viktigt att inte missa söka inom omvalsperioden - datumen är olika i olika delar av landet. Exempel: sista dag kan t.ex vara 2 maj eller 12 maj; man måste veta i vilken kommun eleven är folkbokförd för att kunna säga när sista dag att söka är. Kolla med gymnasieantagningen (där eleven sökte till gymnasiet förut). Som sagt, finns inga nackdelar i att lägga in en ansökan - både till år1 på ett nytt program på gymansiet och (om eleven är gammal nog redan nu) även till folkhögskolorna. Det är absolut OK att söka till andra utbildningar när man läser en utbildning. Får man en ny plats, kan man i så fall bestämma sig: stanna på sin nuvarande utbildning eller byta till en ny.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'urvalsgrupper' (104 st.)
-
Prövning, BII urvalsgrupp?
Hej SYV! Om jag gör prövning i ett ämne jag inte har något betyg i, till exempel svenska 3, och ansöker till universitet, är jag då med i urvalsgrupp BII? Med tanke på att det är prövning även mitt betyg baseras på och inte en...
Hej,min uppfattning är att om du får betyg, även Prövningsbetyg, som är daterat (datum för utfärdandet) innan datum för IB-diploma, då är det inte en komplettering, utan du... Läs hela svaret -
Underkänd på tisus, BII?
Hej SYV!
I mitt IB program har inte jag valt svenska som ämne alls, vilket innebär att för att vara behörig till svenska universitet kommer jag att behöva göra tisus prov. Jag tar diplom våren 2024. Jag har gjort tisus provet två...
Hej!Det du skriver i slutet av din fråga, nämligen "jag har fått höra från någon källa att om man ansöker universitet och inte har behörigheten för ett visst program man... Läs hela svaret -
Läsa upp gymnasiekurser och hamna i fler urvalsgrupper än nu (BF,HP)?
Jag har ett samlat betygsdokument från gymnasiet (från 2008) och läste sen på Folkhögskola (2008/2009) och fick då behörighet till högre studier. Gjort högskoleprovet 2ggr och undersöker nu möjlighet till längre provtid på grund av att jag läser extremt sakta. Från folkhögskolan fick jag omdöme...
Hej,jag ställde i kommentaren till din fråga följande frågor till dig: Vilken utbildning vill du komma in på - på eftergymnasial nivå? vilket... Läs hela svaret -
Prövning gymnasiet?
Vilken antagningskvot räknas man in i om man höjer sina betyg genom betald prövning under gymnasietiden? Alltså att skolan har erbjudit prövning för att höja ett betyg man är godkänd i i utbyte mot en kostnad innan man tar studenten, räknas...
Hej,i det fallet du beskriver prövas du i BI, direktgruppen. De högre betygen kommer ju ingå i ditt examensbevis från gymnasiet; du kommer alltså inte komplettera efter gymnasiet, det blir med det inte en komplettering. -
Vilken urvalsgrupp kommer jag hamna i?
Hej, Jag vill plugga sport management- programmet i höst och har lite frågor om i vilken urvalsgrupp jag kommer hamna i. Jag läser just nu på matte 3b på komvux eftersom jag fick F i den kursen på gymnasiet och godkänt matte 3b är ett krävs...
Hej,eftersom du har examensbevis från gymnasiet, då är kurserna "låsta" för dig och du måste få högre betyg i samma kurser som redan finns i ditt examensbevis... Läs hela svaret -
Försvinner jag från bi?
Försvinner jag från bi om jag gör prövningar och pluggar upp mina betyg eller söker jag då in i både bi och bii?
Hej,om du innan du gör kompletteringar redan är Behörig, då prövas du även fortsättningsvis i BI (med det meritvärde som du hade innan du höjde dina betyg genom en komplettering). Och du... Läs hela svaret -
Kan gymnasieprogram påverka chansen du kommer in på vidare studier?
Hej! Jag vet att denna fråga in är inte relaterad till antagningspoäng, kurser eller betyg. Men, jag undrar om sannolikheten att du kommer in på det programmet som du har valt i Högskolan/universiteten beroende på vad studerade på gymnasiet. Om en person...
Hej,svar på din fråga är både Nej och också (ibland) ja, konstigt nog. Det är komplicerat.Jag ska försöka förklara:till svenska högskole-... Läs hela svaret -
Meritpoäng från komvux?
Hej! Efter gymnasieexamen hade jag bara 1,5 i merit. Jag valde därför att läsa spanska 4 på Komvux för att uppnå 2,0. Hur räknas detta in i mitt gymnasiebetyg? Och hur fungerar det när jag söker in till universitet?
Hej,godkänt betyg i moderna språk 4 ger + 1.0 meritpoäng (till de utbildningar som accepterar meritpoängen och det är nästan alla svenska universitetsutbildningar). Du får gärna läsa en... Läs hela svaret -
Extra kurser på Komvux påverkar B1?
Hej, Jag läser extra kurser på komvux (jag har en avslutad gymnasieutbildning). Jag har kunnat söka in till t.ex Matematik på SU i B1. Kommer betygen jag får på extra kurserna på komvux att påverka B1 om jag söker in till t.ex matematiken...
Hej,om du var behörig innan du läser "extra-kurser" så kommer du även fortsättningsvis prövas i BI (direktgruppen) med det meritvärde som du hade på dina betyg som finns i... Läs hela svaret -
vem räknas som BII ?
Hej! Jag tog examen från gymnasiet, nu tänker jag ta modersmål steg 3&4. De kurserna har jag inte läst i gymnasiet. Frågan är om jag tar de räknas jag sen som BII när jag söker till UNI ? Eller är det bara de som höjer kurser som...
Hej,kurserna i ämnet modersmål krävs (som regel) inte till någon svensk högskole-universitetsutbildning och de kurserna ger inte heller några meritpoäng, därför kommer inte de betygen... Läs hela svaret -
Vilket urval hamnar jag i om jag gör prövningar?
Hej! Jag har allmän behörighet och är behörig till det program jag söker. Om jag gör prövningar i kurser som jag redan har godkänt i för att höja betygen, hamnar jag då i både U1 och U2 gruppen, varav i första U1 jag...
Hejsan,om du redan innan komplettering eller höjning av ditt meritvärde är behörig, då kommer du även fortsättningsvis prövas i urvalsgruppen BI (som kallas... Läs hela svaret -
Prövning --> BII?
Om man gör en prövning i ett ämne man inte läst på gymnasiet, exempelvis entrpenörskap när man läst samhällskunskap, hamnar man i kategori BII när man söker till universitetet då?
Nej, det gör man inte. Betyget i kurserna som inte ingår i examensbevis från gymnasiet och som inte krävs för särskild behörighet och som inte heller ger meritpoäng påverkar inte ditt... Läs hela svaret -
BI eller BII, Och hur funkar det om jag står i båda?
Hej! Jag har tagit examen i år, pluggade natur/natur. Jag tänkte komplettera vissa betyg jag har och då vet jag att jag kommer stå i båda BI och BII. Det jag inte fattat vad är syftet att man står fortfarande i BI med sina gamla betyg, om jag från...
Hej,antagningsgränserna åker upp och ner. De bestäms inte på förhand. Hur högt antagningsgränsen "hamnar" beror på hur höga meriter de sökande... Läs hela svaret -
folkhögskola/vuxenutbildning?
Hej! Jag undrar om man kan läsa in ämnen som ger särskild behörighet på vuxenutbildningen när man har fått ett studieomdöme på folkhögskola som ger grundläggande behörighet? Om detta går, vilken kvot hamnar man i när...
Hej,det är Antagning.se som placerar i urvalsgrupperna (när man gör anmälan på www.antagning.se) och det är deras tolkning av reglerna som gäller. Jag jobbar inte på antagning.se men min... Läs hela svaret -
Vad är antagningsgränsen till läkarprogrammet?
Hej! Jag undrar om vad antagningsgränsen för läkarprogrammet på Örebro samt Umeå universitet låg på(Vt/Ht-23)? Hur många B har man råd med för att kunna komma in? Tack så oerhört mycket för all hjälp!
Hej,det finns fler olika urvalsgrupper: betygsgrupperna BI och BII; folkhögskolegruppen BF; högskoleprovsurval HP och du skriver inte inom vilken eller vilka urvalsgrupper som du vill veta var... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga