Hej! Om en elev som går ut åk 1 på Ekonomiprogrammet får F i moderna språk steg 3, kan den på något sätt "kompensera för" de 0 poäng som detta F:et kommer ge? Eleven kommer inte att kunna komplettera eller göra prövning i språket för att klara ett E, så betyget är F och meritpoängen är också borta. Finns det annat sätt att få upp meritvärdet? Jag känner till kurser som ger extra meritpoäng. Tänkte mer på om det ev. går att läsa ett nybörjarspråk steg 1 utöver övriga kurser och räkna med detta betyget i meritvärdet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32197 frågor besvarade.
Hur göra för att höja meritvärde?
1 Svar
Hej,
teoretiskt sett, så kan det "fixas" på så sätt att skolans rektor kan fatta beslut om att låta eleven läsa utökat program med utökning på 100p. där moderna språk 3 sätta i Individuellt studierupplägg som U-kurs (utökat program) och som en kurs i moderna språk som är obligatorisk för EK sätter man i så fall moderna språk 1 (nybörjarkurs i ett annat språk) eller - om eleven har ett annat modersmål än svenska - så kan en av kurserna i ämnet Modersmål ersätta den obligatoriska kursen i ämnet moderna språk. Men det är inte elevens rättighet.
Rektorn kan säga Nej. Det är dyrt att ge mer undervisning än vad skolan är skyldig att ge. Det är också påfrestande för eleven att läsa en extra-kurs, alltså läsa på mer än heltid; och det är även en "rättvisefråga" på det sättet att alla elever på den skolan som fick F i någon kurs borde i så fall ha rätt att läsa en annan kurs och sätta F-kursen som U-kurs i sitt examensbevis för att slippa sänkning av sitt snittbetyg. Det kan snabbt bli väldigt dyrt för skolan.
Eftersom F i en kurs i ämnet moderna språk får ingå i examensbevis och skolans uppgift är att ge plats på kurserna så att eleven får läsa kurser som krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, så är inte det skolans skyldighet att fixa så att eleven ska slippa sänkning av sitt meritvärde.
Jag tänker också på följande: finns det en realistisk prognos på att eleven kommer uppfylla alla krav och få ut examensbevis i slutet av "trean"? Om inte, då får eleven ett Studiebevis (som inte ger grundläggande behörighet) som hen kan - på komvux - komplettera upp till examensbevis; på komvux behöver inga kurser i ämnet moderna språk ingå i examensbevis.
Ett annat sätt kan vara att efter gymnasiet söka till folkhögskolornas allmänna kurser där eleven kan läsa mot ett studieomdöme om grundläggande behörighet, där det är frivilligt att läsa moderna språk (precis som på komvux). Med studieomdöme från en folkhögskola prövas eleven i BF-urvalet om hen söker till en svensk högskoleutbildning.
Till allmänna kurser på folkhögskolorna får eleven bli antagen tidigast till den terminen under vilken hen fyller 18 år. Eleven kan söka till folkhögskolorna och se om hen kommer in (det går alltid tacka nej till erbjuden studieplats) och den ansökan behöver inte påverka elevens nuvarande studier på gymnasiet.
Tips! eleven kan påbörja läsa år2 på gymnasiet "som vanligt" och se hur studierna går. Om studierna går bra och det verkar som att hen kommer kunna uppfylla kraven för examensbevis och direkt efter gymnasiet ha grundläggande behörighet, då kanske det är läge att ansöka (hos rektorn) om att under år3 läsa utökat program för att kunna sätta Mod.språk3 som U-kurs i examensbeviset (så att det betyget ej räknas in). Jag tänker här på att det kanske är "onödigt" att ta upp frågan om utökat program för tidigt. Rektorn blir mer benägen att bevilja läsa utökat program om elevens studier går bra och hen har många godkända (och helst även Höga) betyg.
Ännu något att tänka på:
titta gärna på ES-programmet där moderna språk ej ingår som obligatoriskt ämne; jag tänker nu främst på ES/inriktning Estetik och media som inte behöver (kursmässigt) skilja sig speciellt mycket från EK. Läser man matte 2b och 3b som valfria kurser på ES får man i princip samma högskolebehörighet som om man läst EK/ekonomi. I ES ingår inte moderna språk som obligatorisk ämne - det är det jag tänker på.
Det är möjligt att söka till år 1 på gymnasiet t o m det året som eleven fyller 19 år. Mitt råd är att söka inom omvalsperioden, via gymnasieantagningen. Man kan alltid tacka Nej till erbjuden studieplats. Ansökan behöver inte alls påverka nuvarande studier. Om eleven kommer in på t.ex ES/inriktning Estetik och media i år1 till hösten men kan uppvisa många godkända betyg från år1 på EK, borde hen bli uppflyttad till år2 och behöver inte spendera ett extraår inom gymnasiet. Viktigt att inte missa söka inom omvalsperioden - datumen är olika i olika delar av landet. Exempel: sista dag kan t.ex vara 2 maj eller 12 maj; man måste veta i vilken kommun eleven är folkbokförd för att kunna säga när sista dag att söka är. Kolla med gymnasieantagningen (där eleven sökte till gymnasiet förut). Som sagt, finns inga nackdelar i att lägga in en ansökan - både till år1 på ett nytt program på gymansiet och (om eleven är gammal nog redan nu) även till folkhögskolorna. Det är absolut OK att söka till andra utbildningar när man läser en utbildning. Får man en ny plats, kan man i så fall bestämma sig: stanna på sin nuvarande utbildning eller byta till en ny.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'bli lärare' (7 st.)
-
Kan en gymnasielärare i bild & fri konstnär undervisa på folkhögskola?
Hej, Om man skaffar sig en ämneslärarexamen för gymnasiet i bild, genom att läsa först en kandidatexamen i fri konst, konsthistoria, eventuellt en masterutbildning i fri konst och sedan kompletterande pedagogisk utbildning; kan man även bli anställd som...
Hej Vallmo!Kika gärna på annonserna om jobbet som lärare på folkhögskolorna. T.ex kan man i en aktuell annons om ett ledigt jobb läsa följande:... Läs hela svaret -
Hur lång utbildning har idrottslärare?
Hej , jag undrar om vanlig lärare i ämne och idrottslärare läser samma sak , alltså menar att om jag vill bli idrottslärare måste jag plugga 4-5 år för att bli de Som en vanlig lärare eller hur lång brukar idrottslärare utbildningen vara ?
Hej isse,det beror lite på...Vill man bli BEHÖRIG LÄRARE - måste man få ut sin lärarlegitimation och det kan man inte göra utan lärarexamen. att uppnå lärarexamen... Läs hela svaret -
Bli gymnasielärare?
Hej, hur gör man för att få behörighet att vara gymnasielärare om man har en ekonomutbildning från Lunds Universitet (Civilekonom, när jag gick i skolan....). Jag förstår att man måste läsa pedagogiken men hur mycket och hur lång tid?
Hej Bjarne, i brist på lärare kan du säkert få jobb nu till hösten, även utan lärarexamen /tyvärr - skulle jag säga... för att det är beklagligt att många obehöriga... Läs hela svaret -
Kan jag bli behörig?
Jag ska plugga Grundlärare med intriktning fritidshem: Idrott och hälsa. Där kommer jag läsa 15HP Svenska och Matematik mot fritidshem. Innebär detta att jag Kan bli behörig att undervisa i SV/MA i grundskolan också för det är 15hp, eller hur funkar det?
hej Daniel, behörighet för lärare är rätt så kompliserad/krånglit "historia". Och nu utreds det också om utbildning för lärare på grundskolan ska göras om -... Läs hela svaret -
Jag jobbar som musiklärare, hur kan jag enklast bli behörig lärare?
Hej! Jag har jobbat som musiklärare i grundskolan i två år, jag skulle nu vilja bli behörig lärare. Helst mellanstadiet och högstadiet. Eftersom jag jobbar som musiklärare just nu och inte vill lämna jobbet så skulle jag vilja plugga på distans. Jag är utbildad musikalartist och har därför...
Alla de ordinarie högskoleutbildningar hittas via www.studera.nu men för dig som är verksam lärare kan ngt projekt passa bättre t.ex Lärarlyftet eller VAL, som... Läs hela svaret -
Kan jag dela upp lärarutbildningen och läsa ämnet först?
Hej, jag har länge varit sugen på att skola om mig och bli ämneslärare (gymnasiet/högstadiet) i svenska (och något mer ämne). Jag är idag utbildad kommunikatör och arbetar heltid som det. Det är förstås ett stort steg att börja studera igen, på en 5-årig utbildning dessutom, och jag undrar vad...
Hej Tina! Det finns två olika sätt att bli behörig lärare på. 1. söka till lärarprogrammet eller 2. läsa tillräcklig antal högskolepoäng i alla de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i... Läs hela svaret -
Kan man tillgodoräkna sig fristående kurser i en lärarexamen?
Hej! Jag pluggar nu till just SYV och har gått ungefär halva utbildningen. Jag har dock funderingar på att byta till ämneslärare. Problemet är dock att lärarprogrammet enbart startar på höstterminen och jag kommer att vilja byta program redan till våren. Kan man på något sätt läsa fristående...
Hej Erik! Det finns olika vägar till Lärarlegitimationen. En av dem är att läsa lärarprogrammet och en annan att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i varje ämne och söka KPU (Kompletterande... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga