Hej! Om en elev som går ut åk 1 på Ekonomiprogrammet får F i moderna språk steg 3, kan den på något sätt "kompensera för" de 0 poäng som detta F:et kommer ge? Eleven kommer inte att kunna komplettera eller göra prövning i språket för att klara ett E, så betyget är F och meritpoängen är också borta. Finns det annat sätt att få upp meritvärdet? Jag känner till kurser som ger extra meritpoäng. Tänkte mer på om det ev. går att läsa ett nybörjarspråk steg 1 utöver övriga kurser och räkna med detta betyget i meritvärdet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Hur göra för att höja meritvärde?
1 Svar
Hej,
teoretiskt sett, så kan det "fixas" på så sätt att skolans rektor kan fatta beslut om att låta eleven läsa utökat program med utökning på 100p. där moderna språk 3 sätta i Individuellt studierupplägg som U-kurs (utökat program) och som en kurs i moderna språk som är obligatorisk för EK sätter man i så fall moderna språk 1 (nybörjarkurs i ett annat språk) eller - om eleven har ett annat modersmål än svenska - så kan en av kurserna i ämnet Modersmål ersätta den obligatoriska kursen i ämnet moderna språk. Men det är inte elevens rättighet.
Rektorn kan säga Nej. Det är dyrt att ge mer undervisning än vad skolan är skyldig att ge. Det är också påfrestande för eleven att läsa en extra-kurs, alltså läsa på mer än heltid; och det är även en "rättvisefråga" på det sättet att alla elever på den skolan som fick F i någon kurs borde i så fall ha rätt att läsa en annan kurs och sätta F-kursen som U-kurs i sitt examensbevis för att slippa sänkning av sitt snittbetyg. Det kan snabbt bli väldigt dyrt för skolan.
Eftersom F i en kurs i ämnet moderna språk får ingå i examensbevis och skolans uppgift är att ge plats på kurserna så att eleven får läsa kurser som krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, så är inte det skolans skyldighet att fixa så att eleven ska slippa sänkning av sitt meritvärde.
Jag tänker också på följande: finns det en realistisk prognos på att eleven kommer uppfylla alla krav och få ut examensbevis i slutet av "trean"? Om inte, då får eleven ett Studiebevis (som inte ger grundläggande behörighet) som hen kan - på komvux - komplettera upp till examensbevis; på komvux behöver inga kurser i ämnet moderna språk ingå i examensbevis.
Ett annat sätt kan vara att efter gymnasiet söka till folkhögskolornas allmänna kurser där eleven kan läsa mot ett studieomdöme om grundläggande behörighet, där det är frivilligt att läsa moderna språk (precis som på komvux). Med studieomdöme från en folkhögskola prövas eleven i BF-urvalet om hen söker till en svensk högskoleutbildning.
Till allmänna kurser på folkhögskolorna får eleven bli antagen tidigast till den terminen under vilken hen fyller 18 år. Eleven kan söka till folkhögskolorna och se om hen kommer in (det går alltid tacka nej till erbjuden studieplats) och den ansökan behöver inte påverka elevens nuvarande studier på gymnasiet.
Tips! eleven kan påbörja läsa år2 på gymnasiet "som vanligt" och se hur studierna går. Om studierna går bra och det verkar som att hen kommer kunna uppfylla kraven för examensbevis och direkt efter gymnasiet ha grundläggande behörighet, då kanske det är läge att ansöka (hos rektorn) om att under år3 läsa utökat program för att kunna sätta Mod.språk3 som U-kurs i examensbeviset (så att det betyget ej räknas in). Jag tänker här på att det kanske är "onödigt" att ta upp frågan om utökat program för tidigt. Rektorn blir mer benägen att bevilja läsa utökat program om elevens studier går bra och hen har många godkända (och helst även Höga) betyg.
Ännu något att tänka på:
titta gärna på ES-programmet där moderna språk ej ingår som obligatoriskt ämne; jag tänker nu främst på ES/inriktning Estetik och media som inte behöver (kursmässigt) skilja sig speciellt mycket från EK. Läser man matte 2b och 3b som valfria kurser på ES får man i princip samma högskolebehörighet som om man läst EK/ekonomi. I ES ingår inte moderna språk som obligatorisk ämne - det är det jag tänker på.
Det är möjligt att söka till år 1 på gymnasiet t o m det året som eleven fyller 19 år. Mitt råd är att söka inom omvalsperioden, via gymnasieantagningen. Man kan alltid tacka Nej till erbjuden studieplats. Ansökan behöver inte alls påverka nuvarande studier. Om eleven kommer in på t.ex ES/inriktning Estetik och media i år1 till hösten men kan uppvisa många godkända betyg från år1 på EK, borde hen bli uppflyttad till år2 och behöver inte spendera ett extraår inom gymnasiet. Viktigt att inte missa söka inom omvalsperioden - datumen är olika i olika delar av landet. Exempel: sista dag kan t.ex vara 2 maj eller 12 maj; man måste veta i vilken kommun eleven är folkbokförd för att kunna säga när sista dag att söka är. Kolla med gymnasieantagningen (där eleven sökte till gymnasiet förut). Som sagt, finns inga nackdelar i att lägga in en ansökan - både till år1 på ett nytt program på gymansiet och (om eleven är gammal nog redan nu) även till folkhögskolorna. Det är absolut OK att söka till andra utbildningar när man läser en utbildning. Får man en ny plats, kan man i så fall bestämma sig: stanna på sin nuvarande utbildning eller byta till en ny.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'akademiker' (10 st.)
-
Tacksam om ni kan ge svar på frågan?
Hej, jag fick en fråga som lyder: "Hej! Jag har två akademisk examen, Kandidatexamen i medical Imaging och Masterexamen i environmental Studies. Kan få jag som akademisk lärare." Och känner att jag behöver hjälp i att besvara den frågan. Tacksam för alla tips ni kan ge som kan hjälpa att...
Hej!Jag tolkar frågan du fått som att personen/frågeställaren undrar om hen med sin utbildningsbakgrund kan få jobb som lärare på högskola eller universitet, alltså... Läs hela svaret -
Akademisk examen?
Vad innebär egentligen en akademisk examen eller akademiska studier? Jag har trott att det är att man har en utbildning från universitetet eller högskola, men på flera hemsidor står det att även YH tex räknas? Vad är det egentligen som...
Hej!Akademiska studier eller en akademisk examen innebär vanligtvis att en individ har genomgått formell utbildning vid en institution för högre utbildning, såsom universitet eller högskola. Allt som... Läs hela svaret -
vad kan man jobba med efter bygglovshandläggare?
Jag ska börja studera till bygglovshandläggare/byggnadsinspektör och undrar vad man kan bli efter man jobbat som det i några år? Kan man bli nån sorts av chef på avdelningar inom den kommunen man jobbar på eller krävs ytterligare utbildning...
Hej!Chefer har mycket varierande utbildningsbakgrunder, men de flesta har någon form av eftergymnasial utbildning, eller akademisk utbildning, de är alltså ofta akademiker.Det är... Läs hela svaret -
Kan jag studerar något helt annat än mina tidigare studier på sfx?
Jag är europeisk medborgare, inte svesk och kommer snart att sluta kurs d i comvux. Jag vill fråga om jag kude fortsätta mina studier i sfx i ett yrke som är helt annorlunda än de studier jag hade i mitt hemland. Tack på förhand.
Hej,SFX - är ett samlingsnamn för olika yrkesinriktade språkutbildningar där SFI och svenska som andraspråk (SVA) kan ingå och där x:et... Läs hela svaret -
Kan man få jobb om man pluggar sociologi?
Hej! Jag går nu på gymnasiet och försöker komma på vad jag vill läsa vidare. Just sociologi eller liknande har fångat mitt intresse, och det verkar som något jag hade tyckt om. Jag har sökt runt lite, och saken är den att det verkar som...
Hej Klara;läs gärna info på framtid.se/yrke/sociolog, yrke/sociologilärare och "yrke humanist". Det finns också ett antal yrken som man kan bli anställd inom med "vilken som helst... Läs hela svaret -
hur många hp motsvarar vilka titlar?
Hej! Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar?...
Hej Linnea, man kan inte säga att "ett antal högskolepoäng motsvarar en viss titel". Man börjar läsa på Grundnivå - till kandidatexamen som tar 3 år på heltid (180... Läs hela svaret -
intensivsvenska för forskare?
Hej! Det finns en elev som studerar nu SFI 3C och är forskare/professor i botten. Har studerat i Italien och jobbar på heltid på Karolinska med stamceller och så vidare på råttor. Men nu vill han arbeta med människor. Det som hindrar honom att få det jobbet är då svenska. Det finns stöd...
Hej Amina, det är bra att eleven som läser SFI och som i grunden är forskare, har stora ambitioner. Dock är det så att alla har inte fler än 24 timmar om dygnet och det är viktigt att ha tid... Läs hela svaret -
Kan jag bli forskare?
Hej! Jag ska börja Malmö högskola till hösten och ska plugga till grundskolslärare F-3. Är det möjligt för mig att plugga vidare sen och bli forskare? I så fall hur borde jag gå tillväga?
Hej Meltem, i alla ämnen/kunskapsområden kan man läsa vidare med mål att bli en forskare> inom sitt område. Kanske en skolforskare> i så fall? :) Mitt råd är att du börjar... Läs hela svaret -
Plugga till läkare eller Jurist, vilka linjer och hur länge?
Hej, jag ska välja gymnasielinje nu i höst. Har 282,5 meritpoäng ifrån vt16, då har jag C i alla NO-ämnen. Jag funderar på att läsa Naturvetenskap med samhällsinriktning eller att läsa Ekonomi med juridikinriktningen. Gillar båda, tror jag skulle ha det lite lättare på Ekonomi men man kan...
Vilken stad bor du i? Vad säger din lärare i matte, var rekommenderar hen att du läser på gymnasiet ? Kurser som du behöver till läkare, finns på NA, natur och... Läs hela svaret -
Hur lång tid tar det att läsa SAS grund och SVA 1-3?
Hej, jag undrar - hur lång tid tar det (om man läser på heltid) att läsa in följande kurser: sas grund & sva 1-3? Kan man klara av det på 12 månader totalt?
Hejsan! Svenska som andraspråk på gymnasienivå, dvs SVA 1 - 3 är tre kurser som är á 100 gymnasiala poäng/styck. Om man endast läser de kurserna på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga