Hej! Om en elev som går ut åk 1 på Ekonomiprogrammet får F i moderna språk steg 3, kan den på något sätt "kompensera för" de 0 poäng som detta F:et kommer ge? Eleven kommer inte att kunna komplettera eller göra prövning i språket för att klara ett E, så betyget är F och meritpoängen är också borta. Finns det annat sätt att få upp meritvärdet? Jag känner till kurser som ger extra meritpoäng. Tänkte mer på om det ev. går att läsa ett nybörjarspråk steg 1 utöver övriga kurser och räkna med detta betyget i meritvärdet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31984 frågor besvarade.
Hur göra för att höja meritvärde?
1 Svar
Hej,
teoretiskt sett, så kan det "fixas" på så sätt att skolans rektor kan fatta beslut om att låta eleven läsa utökat program med utökning på 100p. där moderna språk 3 sätta i Individuellt studierupplägg som U-kurs (utökat program) och som en kurs i moderna språk som är obligatorisk för EK sätter man i så fall moderna språk 1 (nybörjarkurs i ett annat språk) eller - om eleven har ett annat modersmål än svenska - så kan en av kurserna i ämnet Modersmål ersätta den obligatoriska kursen i ämnet moderna språk. Men det är inte elevens rättighet.
Rektorn kan säga Nej. Det är dyrt att ge mer undervisning än vad skolan är skyldig att ge. Det är också påfrestande för eleven att läsa en extra-kurs, alltså läsa på mer än heltid; och det är även en "rättvisefråga" på det sättet att alla elever på den skolan som fick F i någon kurs borde i så fall ha rätt att läsa en annan kurs och sätta F-kursen som U-kurs i sitt examensbevis för att slippa sänkning av sitt snittbetyg. Det kan snabbt bli väldigt dyrt för skolan.
Eftersom F i en kurs i ämnet moderna språk får ingå i examensbevis och skolans uppgift är att ge plats på kurserna så att eleven får läsa kurser som krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, så är inte det skolans skyldighet att fixa så att eleven ska slippa sänkning av sitt meritvärde.
Jag tänker också på följande: finns det en realistisk prognos på att eleven kommer uppfylla alla krav och få ut examensbevis i slutet av "trean"? Om inte, då får eleven ett Studiebevis (som inte ger grundläggande behörighet) som hen kan - på komvux - komplettera upp till examensbevis; på komvux behöver inga kurser i ämnet moderna språk ingå i examensbevis.
Ett annat sätt kan vara att efter gymnasiet söka till folkhögskolornas allmänna kurser där eleven kan läsa mot ett studieomdöme om grundläggande behörighet, där det är frivilligt att läsa moderna språk (precis som på komvux). Med studieomdöme från en folkhögskola prövas eleven i BF-urvalet om hen söker till en svensk högskoleutbildning.
Till allmänna kurser på folkhögskolorna får eleven bli antagen tidigast till den terminen under vilken hen fyller 18 år. Eleven kan söka till folkhögskolorna och se om hen kommer in (det går alltid tacka nej till erbjuden studieplats) och den ansökan behöver inte påverka elevens nuvarande studier på gymnasiet.
Tips! eleven kan påbörja läsa år2 på gymnasiet "som vanligt" och se hur studierna går. Om studierna går bra och det verkar som att hen kommer kunna uppfylla kraven för examensbevis och direkt efter gymnasiet ha grundläggande behörighet, då kanske det är läge att ansöka (hos rektorn) om att under år3 läsa utökat program för att kunna sätta Mod.språk3 som U-kurs i examensbeviset (så att det betyget ej räknas in). Jag tänker här på att det kanske är "onödigt" att ta upp frågan om utökat program för tidigt. Rektorn blir mer benägen att bevilja läsa utökat program om elevens studier går bra och hen har många godkända (och helst även Höga) betyg.
Ännu något att tänka på:
titta gärna på ES-programmet där moderna språk ej ingår som obligatoriskt ämne; jag tänker nu främst på ES/inriktning Estetik och media som inte behöver (kursmässigt) skilja sig speciellt mycket från EK. Läser man matte 2b och 3b som valfria kurser på ES får man i princip samma högskolebehörighet som om man läst EK/ekonomi. I ES ingår inte moderna språk som obligatorisk ämne - det är det jag tänker på.
Det är möjligt att söka till år 1 på gymnasiet t o m det året som eleven fyller 19 år. Mitt råd är att söka inom omvalsperioden, via gymnasieantagningen. Man kan alltid tacka Nej till erbjuden studieplats. Ansökan behöver inte alls påverka nuvarande studier. Om eleven kommer in på t.ex ES/inriktning Estetik och media i år1 till hösten men kan uppvisa många godkända betyg från år1 på EK, borde hen bli uppflyttad till år2 och behöver inte spendera ett extraår inom gymnasiet. Viktigt att inte missa söka inom omvalsperioden - datumen är olika i olika delar av landet. Exempel: sista dag kan t.ex vara 2 maj eller 12 maj; man måste veta i vilken kommun eleven är folkbokförd för att kunna säga när sista dag att söka är. Kolla med gymnasieantagningen (där eleven sökte till gymnasiet förut). Som sagt, finns inga nackdelar i att lägga in en ansökan - både till år1 på ett nytt program på gymansiet och (om eleven är gammal nog redan nu) även till folkhögskolorna. Det är absolut OK att söka till andra utbildningar när man läser en utbildning. Får man en ny plats, kan man i så fall bestämma sig: stanna på sin nuvarande utbildning eller byta till en ny.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'forskare' (57 st.)
-
Finns det yrken där man jobbar med att analysera mänskligt beteende?
Hej! Jag ska ta studenten i år och har läst samhällsprogrammet med beteendeinriktning. Nu när jag funderar på universitetsstudier och vad jag vill bli i framtiden har jag kommit fram till att jag vill göra något med psykologi (eller beteendevetande I...
Hej!Det låter som att du är intresserad av att arbeta inom ett område där du kan tillämpa dina kunskaper inom psykologi eller beteendevetenskap för att... Läs hela svaret -
Ämneslärare i Religionsvetenskap och Historia, hur brett är det?
Hej, Om jag läser till ämneslärare i religionskunskap och historia till gymnasiet vilka dörrar öppnas då? Kan jag bli historiker, jobba på museum eller forskare med det? Måste jag lägga till nån utbildning för det?
Hej, du ställer en aktuell och intressant fråga men som också är svår att ge svar på. Så här är det: yrken, i Sverige, som historiker och... Läs hela svaret -
Jobba med något människovårdande yrke - vilka utbildningar?
Vilka yrken finns det där man jobbar med terapi eller människovårdande yrken och där man ständigt kan utveckla sin kunska? Jag vill läsa på universitet för att inte stänga dörr för avancerade studier. Det jag vill är att kunna...
Hej,människovårdande yrken där universitetsutbildning krävs är t.expsykologläkaresocionomsjuksköterskaarbetsterapeutForska kan man (i alla fall teoretiskt sett) med... Läs hela svaret -
Vilken linje ska jag välja för att forska inom hur hjärnan fungerar?
Hej! Jag är så osäker på vilken linje eller vad det ens heter som jag vill göra/jobba med. Det som intresserar mig är hur hjärnan fungerar kring människor med olika diagnoser samt deras beteenden. Jag har pratat med en studievägledare men fick...
Hej,vi på FRåGA SYV är allmänna studievägledare (inte experter på just utbildningar som kan leda till möjlighet att forska i hur hjärnan... Läs hela svaret -
Är det svårt att få anställning som forkare inom socialt arbete?
Hej, är det svårt att få en anställning som forskare om man är socionom?
Hejsan,det är en mycket lång och ganska osäker väg som kan (om man är envis, begåvad och även har tur med sig) leda till att man kan bli Forskare. Det... Läs hela svaret -
Olika karriärmöjligheter?
Hej! Jag har läst en rad olika kurser och undrar vilka olika karriärsval jag kan göra med hjälp av dessa. Har läst: organisation och ledarskap A (7,5 hp), organisation och ledarskap B(7,5 hp), Juridisk introduktionskurs (15hp), Religionspsykologi A (15hp), Psykologi A...
Hej!Med den blandningen av kurser du har läst finns det flera karriärvägar du kan överväga. Här är några exempel:1. **HR och Personalarbete**: Kunskap inom områden organisation,... Läs hela svaret -
Hur blir jag forskare hos polisen?
Jag vill i framtiden jobba inom laboratoriet som forskare hos polisen i framtiden. Går sista året på det naturvetenskapliga programmet och vet inte vilken utbildning jag ska söka in på sedan. Har försökt googla själv men förstår inte var...
Hej,kika gärna på framtid.se/yrke/forensiker och framtid.se/yrke/it-forensikerVilken högskole- eller universitetsutbildning man behöver skaffa sig beror på vilket forensiskt område... Läs hela svaret -
Hur blir man forskare?
Hej! Jag vill bli en forskare och uppfinna mediciner och upptäcka sjukdomar. Som jag läst, det är Biomedicinska programmet som gäller på universitetet, och sen man läser till master. Men grejen är att det krävs höga meritvärde till detta...
Hej, om du har lägre meritvärde än vad som kan ge dig plats på önskad universitetsutbildning, gör högskoleprovet, är mitt råd.Vad gäller vägen till drömjobbet där... Läs hela svaret -
Liknande program?
Hej Jag är intresserad av att läsa någon utbildning som gör det möjligt för mig att jobba inom medicin-uppfinning. Jag gillar att undersöka sjukdomar, och skapa och uppfinna mediciner, jag vill alltså bli en forskare i detta område. Vilka...
Hej,vägen till att bli forskare är mycket lång och många gånger även "krokig" och osäker. Det går på förhand inte att garantera vem som kan nå målet och blir... Läs hela svaret -
jobba med at tillverka hudvårdsprodukter?
hej, jag tar snart examen i offentlig förvaltning men hittar inte riktigt någonting som jag vill jobba med, jag funderar på att läsa vidare, det som jag är intresserad av är att tillverka hudvårdsprodukter, min utbildning har inget med det att göra...
Hej, man kan jobba med att Tillverka hudvårdsprodukter på olika sätt, t.ex i forska fram nya produkter eller jobba i produktionen med "handgripligen" tillverkning (på fabriken,... Läs hela svaret -
Hur blir man filosof?
Hej, är det möjligt att bli en sådan filosof som man tänker sig Sokrates och Platon vara? Alltså att efter universitetsstudierna kan man sätta sig och försöka tolka samt lösa olika dilemman eller "case" utifrån olika teorier....
Hejsan, givetvis kan man filosofera hur mycket man vill, men frågan är om man vill ha betalt (få lön) eller om man filosoferar på sin fritid? Man kan ha filosofi som Hobby (utöva på fritiden).... Läs hela svaret -
Kan man plugga på en skola för att sedan forska på en annan?
Hej! Jag har som dröm att jobba inom forskning och som professor inom psykologi. För att börja så har en Syv rekommenderat beteendevetarprogrammet, vilket lämnar mig med två val: Uppsala Universitet eller Lunds Universitet. Fick jag välja så skulle jag av personliga skäl föredra Uppsala, men...
Hej,vägen till att bli forskare och/eller professor är väldigt lång. Efter kandidatprogrammet kommer du behöva läsa utbildning på avancerad nivå... Läs hela svaret -
Förskollärare- vidareutbildning?
Hej! Jag är snart färdig förskollärare. Under min utbildning har jag insett att jag brinner för utvecklingsarbete inom verksamheten. Jag tycker det akademiska är väldigt givande och roligt. Jag undrar därmed vilka möjligheter jag har i framtiden att läsa vidare. Det kan exempelvis vara...
Hej!Med utbildning till förskollärare i grunden (förskollärarexamen och förskollärarlegitimation) kan du bl.a sikta på att bli Förskolechef,... Läs hela svaret -
Spelar det någon roll om man får G eller VG?
Hej jag förskollärare programmet och funderar över om det spelar någon roll om jag får G eller VG?
Hej Lia,i de flesta fall spelar det ingen roll om man får högre än godkänt i en högskolekurs. Det viktigaste är att få godkänt och ej U, underkänt. Men om man efter... Läs hela svaret -
Från Audionom till Audiolog?
Hej på denna hemsida https://www.framtid.se/yrke/audiolog står det att om man vill bli Audiolog man kan ta en akademisk examen från Audionom programmet + magister + forskning eller läsa till läkare och sen speciallisera sig inom hörseln. Jag har frågat...
Hej, är du i första hand intresserad av att ha en ”titel” eller av att jobba med vissa saker, ha vissa specifika arbetsuppgifter och i så fall vilka? Det är flera olika yrkeskategorier som på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga