Hej! Om en elev som går ut åk 1 på Ekonomiprogrammet får F i moderna språk steg 3, kan den på något sätt "kompensera för" de 0 poäng som detta F:et kommer ge? Eleven kommer inte att kunna komplettera eller göra prövning i språket för att klara ett E, så betyget är F och meritpoängen är också borta. Finns det annat sätt att få upp meritvärdet? Jag känner till kurser som ger extra meritpoäng. Tänkte mer på om det ev. går att läsa ett nybörjarspråk steg 1 utöver övriga kurser och räkna med detta betyget i meritvärdet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32150 frågor besvarade.
Hur göra för att höja meritvärde?
1 Svar
Hej,
teoretiskt sett, så kan det "fixas" på så sätt att skolans rektor kan fatta beslut om att låta eleven läsa utökat program med utökning på 100p. där moderna språk 3 sätta i Individuellt studierupplägg som U-kurs (utökat program) och som en kurs i moderna språk som är obligatorisk för EK sätter man i så fall moderna språk 1 (nybörjarkurs i ett annat språk) eller - om eleven har ett annat modersmål än svenska - så kan en av kurserna i ämnet Modersmål ersätta den obligatoriska kursen i ämnet moderna språk. Men det är inte elevens rättighet.
Rektorn kan säga Nej. Det är dyrt att ge mer undervisning än vad skolan är skyldig att ge. Det är också påfrestande för eleven att läsa en extra-kurs, alltså läsa på mer än heltid; och det är även en "rättvisefråga" på det sättet att alla elever på den skolan som fick F i någon kurs borde i så fall ha rätt att läsa en annan kurs och sätta F-kursen som U-kurs i sitt examensbevis för att slippa sänkning av sitt snittbetyg. Det kan snabbt bli väldigt dyrt för skolan.
Eftersom F i en kurs i ämnet moderna språk får ingå i examensbevis och skolans uppgift är att ge plats på kurserna så att eleven får läsa kurser som krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, så är inte det skolans skyldighet att fixa så att eleven ska slippa sänkning av sitt meritvärde.
Jag tänker också på följande: finns det en realistisk prognos på att eleven kommer uppfylla alla krav och få ut examensbevis i slutet av "trean"? Om inte, då får eleven ett Studiebevis (som inte ger grundläggande behörighet) som hen kan - på komvux - komplettera upp till examensbevis; på komvux behöver inga kurser i ämnet moderna språk ingå i examensbevis.
Ett annat sätt kan vara att efter gymnasiet söka till folkhögskolornas allmänna kurser där eleven kan läsa mot ett studieomdöme om grundläggande behörighet, där det är frivilligt att läsa moderna språk (precis som på komvux). Med studieomdöme från en folkhögskola prövas eleven i BF-urvalet om hen söker till en svensk högskoleutbildning.
Till allmänna kurser på folkhögskolorna får eleven bli antagen tidigast till den terminen under vilken hen fyller 18 år. Eleven kan söka till folkhögskolorna och se om hen kommer in (det går alltid tacka nej till erbjuden studieplats) och den ansökan behöver inte påverka elevens nuvarande studier på gymnasiet.
Tips! eleven kan påbörja läsa år2 på gymnasiet "som vanligt" och se hur studierna går. Om studierna går bra och det verkar som att hen kommer kunna uppfylla kraven för examensbevis och direkt efter gymnasiet ha grundläggande behörighet, då kanske det är läge att ansöka (hos rektorn) om att under år3 läsa utökat program för att kunna sätta Mod.språk3 som U-kurs i examensbeviset (så att det betyget ej räknas in). Jag tänker här på att det kanske är "onödigt" att ta upp frågan om utökat program för tidigt. Rektorn blir mer benägen att bevilja läsa utökat program om elevens studier går bra och hen har många godkända (och helst även Höga) betyg.
Ännu något att tänka på:
titta gärna på ES-programmet där moderna språk ej ingår som obligatoriskt ämne; jag tänker nu främst på ES/inriktning Estetik och media som inte behöver (kursmässigt) skilja sig speciellt mycket från EK. Läser man matte 2b och 3b som valfria kurser på ES får man i princip samma högskolebehörighet som om man läst EK/ekonomi. I ES ingår inte moderna språk som obligatorisk ämne - det är det jag tänker på.
Det är möjligt att söka till år 1 på gymnasiet t o m det året som eleven fyller 19 år. Mitt råd är att söka inom omvalsperioden, via gymnasieantagningen. Man kan alltid tacka Nej till erbjuden studieplats. Ansökan behöver inte alls påverka nuvarande studier. Om eleven kommer in på t.ex ES/inriktning Estetik och media i år1 till hösten men kan uppvisa många godkända betyg från år1 på EK, borde hen bli uppflyttad till år2 och behöver inte spendera ett extraår inom gymnasiet. Viktigt att inte missa söka inom omvalsperioden - datumen är olika i olika delar av landet. Exempel: sista dag kan t.ex vara 2 maj eller 12 maj; man måste veta i vilken kommun eleven är folkbokförd för att kunna säga när sista dag att söka är. Kolla med gymnasieantagningen (där eleven sökte till gymnasiet förut). Som sagt, finns inga nackdelar i att lägga in en ansökan - både till år1 på ett nytt program på gymansiet och (om eleven är gammal nog redan nu) även till folkhögskolorna. Det är absolut OK att söka till andra utbildningar när man läser en utbildning. Får man en ny plats, kan man i så fall bestämma sig: stanna på sin nuvarande utbildning eller byta till en ny.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'statistik' (17 st.)
-
Måste det vara statistik?
Hej. Jag går nu på socionomprogrammet men inser att det är mycket med excel som vi håller på med vilket vi också i framtiden kommer arbeta med men undra om det går att jobba mer med människor än just att hålla på och räkna,...
Hej!inom din utbildning, socionomprogrammet, måste du genomföra alla kurser som ingår i programmet och bli godkänd på alla kurser för att kunna ta ut socionomexamen. Du kan inte utesluta, från... Läs hela svaret -
Tillämpad statistik eller handelsrättsligöversiktskurs?
Jag har nyligen pluggat 15hp grundläggande statistik men ska nu välja mellan två kurser varav ena är tillämpad statistik och den andra är handelsrätttslig översiktskurs, båda är på 15hp . Min fråga är då när...
Hej,Ditt val mellan en kurs i tillämpad statistik och en i handelsrätt beror på dina framtida mål, intressen och vilken karriärväg du vill följa. Låt mig ge... Läs hela svaret -
Vad behövs för att bli verksamhetsutvecklare?
Jag har studerat tidigare på högskola inom neurovetenskap samt UX-design (IT), men det har visat sig vara svårt att få in foten som junior UX-designer nu. Därför funderar jag på att möjligen bygga min egna kandidat, att jag använder dessa...
Hej,när jag läste din fråga tänkte jag direkt på yrket Statistiker - se framtid.se/yrke/statistiker - man jobbar med statistik inom så gott som alla verksamheter.... Läs hela svaret -
Statistik av meritvärden från gymnasiet presenterat i en bell curve ?
Hej Jag har letat ett tag nu efter statistik som presenteras i from en bell curve gällande gymnasiebetyg. Jag vill alltså hitta statistik som exempelvis kan presentera hur många procent elever som fick över 15 i merit osv. Finns det någonstans där man kan...
Hej Peter,du har meritvärde på 21.10 skriver du. Om man har alla A-betygen i alla kurser som räknas in i jämförelsetal/snittbetyget då har man... Läs hela svaret -
Vilka utbildningar kan leda till ett arbete som kryptolog?
Hej, jag skulle vilja veta vilka eftergymnasiala utbildningar som kan leda till ett yrke som passar mig. Det jag vill fokusera på inom mitt yrke är nog främst kryptologi, statistik, och IT-/cybersäkerhet. En gnutta ekonomi skadar inte heller (jobbar gärna med kryptovalutor i framtiden). Jag...
Hej Affe,vill du jobba med att kravställa, granska och godkänna kryptosystem och IT-säkerhetprodukter? eller som eller som Kryptokonsult, se framtid.se/yrke/kryptokonsult ?Titta... Läs hela svaret -
Statistik gymnasiebetyg, standard avvikelse?
Hejsan, jag undrar om det är möjligt att hitta statistik på gymnasiebetyg som visas med standardavvikelse? Vill helst veta vart jag ligger procentuellt på betyg skalan.
Hej,se om du hittar information som du efterfrågar via skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik och om du inte hittar, kontakta Skolverket. 08-52733200 - är tel.nr till Skolverket eller maila till Upplysningstjänsten [email protected] -
Hur många procent elever har 330?
Hej! Jag undrar om hur många procent av elever i Sverige går ut i nian med ett meritvärde på 330. Finns det någon statistik över slutbetyg i nian?
Hej Kaja,du får gärna kontakta Skolverket och be dem få fram statistik åt dig.Det jag kan svara (på ett ungefär, enligt ett svar från Skolverkets statistiska avdelningen som vi fick... Läs hela svaret -
Sabbatsår/gå om årskurs 1 på gymnasiet?
Hej! Jag började gymnasiet HT-19 men hoppade av i november för att jag inte trivdes. Har sökt om till ettan på ett annat gymnasium och ser framemot att få börja där. Hur vanligt är det att folk tar sabbatsår eller går om ettan?
Hej Elin,jag vet inte om det finns någon sammanställd statistik över hur ofta det förekommer att eleverna går om ett år på gymnasiet. Enligt min erfarenhet så finns det i nästan... Läs hela svaret -
Fråga om Statistiker?
Hej! Undrar om de är möjligt att bli läsa till Statistiker och vad man ska läsa på högskola då? Samt att jag har läst samhälles linjen betende och undrar om jag kan söka in till de ändå?
Hej Benjamin,Akademisk utbildning krävs, dvs att du har studerat matematik och/eller statistik på högskole-/universitetesnivå om man vill kunna jobba som Statistiker i Sverige. Yrket är icke-reglerat,... Läs hela svaret -
Hur ser percentilfördelningen av meritvärden ut?
Jag söker ett statistiskt dataset där jag kan svara på frågor av typen: Hur många procent brukar gå ut med >XX.X i meritvärde? Specifikt, vad har den översta percentilen i meritvärde? Jag hittar inte detta offentligt på skolverkets...
Hej Loke,numera är betygskraven "absoluta" dvs elevernas kunskaper jämförs med kraven för betyg (och eleverna får ej jämföras med varandra i samma klass, skola eller stad),... Läs hela svaret -
Hur många procent av Sveriges elever har fått minst 322,5 meritpoäng?
Hur många procent av Sveriges elever har fått minst 322,5 meritpoäng som slutbetyg i 9an?
Hej David,det kanske går att få fram den sorters statistik från Skolverkets statistiska avdelningen, men varför skulle man göra det? Det jag känner till... Läs hela svaret -
Få särskild behörighet under termin?
Hej, Till hösten har jag sökt tre kurser i statistik på GU: Statistik 1, 2a och 2b. 1 är på första halvan av terminen, 2a och 2b är på var sin halva av sista halvan av terminen. Statistik 1 ger mig behörighet till 2a och 2b, men då jag inte läst 1 än står det att jag är obehörig till 2a...
Det här är en fråga till antagningsgruppen på just det lärosäte dit du söker - de måste kunna svara på det, då det är deras utbildningar, men testa även att ringa till Antagning.se 0771-550720 -
Betygssnitt i Sverige?
Hej! Jag undrar vart man hittar statistik på vad för meritpoäng som är vanligast i Sverige eller Stockholm. Vill veta hur min merit förhåller sig till resten av min årgång, tex om jag är topp 50% eller topp 10%?
Hej Anna,Statistiska Central Byrån sammanställer den sorters statistik - bl a på uppdrag av Skolverket. tyvärr kommer de sammanställningar med stor fördröjning - upp till 2år. Det är... Läs hela svaret -
Någon statistik på reserver och upprop på KTH?
Hej. Jag är 4e plats på reserv på KTH i Haninge ( högskoleingenjör - datorteknik). Finns det någon statistik tillgänglig för hur det ser ut för reserver som blir antagna efter uppropet?
Hej Danne! Jag är inte helt säker på vilken statistik du efterfrågar: vill du veta "sannolikhet" att komma in som reserv nr.4? Eller vill du veta om reserver, som kom in sent (hoppade in i... Läs hela svaret -
min son har 340 p hur många procent i Sverige har denne högste poäng?
hej min son har 340 p hur många procent i sverige har denne högste poäng
Hej Sascha! Din son som har högsta betyg i alla ämnen är jätteduktig! Ang. svar på din fråga, så hittar jag tyvärr inte den info. Ska... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga