Jag är 39 år och har en civilekonomexamen med inriktning redovisning och finansiell styrning. Jag har därefter 13 års erfarenhet inom det området (som Redovisningsekonom, Controller och Ekonomiansvarig/Ekonomichef) men känner nu att jag vill göra något annat. Jag vill gärna jobba lite mer med mjuka värden och tycker det är väldigt spännande med psykologi, sociologi och personalfrågor. Jag funderar därmed främst på om jag kan kombinera min civilekonomexamen med några kurser/utbildning inom HR (gärna på distans då jag jobbar) för att söka en bredare roll alternativt, på sikt, en roll som personalansvarig/HR-chef? Hur kommer jag i så fall dit? Vad behöver jag läsa för kurser? Vad behöver jag för erfarenhet dvs vad söker jag för jobb initialt inom HR för att på sikt ha rätt bakgrund för en tjänst som personalansvarig/HR-chef? Kan du komma på någon annan typ av tjänst (med inriktning psykologi, sociologi eller liknande) där jag skulle ha nytta av min tidigare utbildning och erfarenhet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32231 frågor besvarade.
Hur kan jag som civilekonom vidareutbilda mig för att få jobb inom HR?
1 Svar
Hej Sandra!
I rollen som HR-chef (och annars även inom många andra roller inom HR) är det mycket bra att ha goda kunskaper i ekonomi (vilka du har och det är jätte-jättebra!). En annan mycket viktig "pusselbit" är Arbetsrätt och Arbetsmiljö (alltså juridiska kunskaper i första hand inom Arbetsrättsliga frågor).
Du skriver om att du vill jobba med mer med mjuka värden, och jag gissar på att du kanske vill jobba med trivsel, konflikthantering, gruppdynamik och liknande, stämmer det? Men vår erfarenhet (som baseras på det som de verksamma berättar) är den att en HR-specialist arbetar oftast med diverse administrativa uppgifter, utredningar av personalbehovet i företaget/organisationen, rekrytering, platsannonsering, planering och genomförande av anställningsintervjuer och referenstagning, planering av introduktion för nyanställda, planering av kompetensutveckling, framtagande av underlag inför löneförhandlingar och diverse frågor kring anställningsvillkor, representerar arbetsgivaren vid förhandlingar, tar hand om frågor kring arbetsmiljö och jämställdhetsarbete, rådgivning och stöd i sjuk- och hälsofrågor, omplacering av personal till nya arbetsuppgifter - det är alltså rätt mycket "ren administration" och även ingår ta tråkiga beslut om uppsägningar. På större företag är det vanligt att specialisera sig inom något område, till exempel Rekrytering eller Kompetens- och Ledarutveckling. På mindre företag är det vanligt att en och samma person arbetar med alla typer av personalärenden samt även med löpande löneutbetalningar. Alltså, finns det exempel på att en och samma person (oftast på mindre företag) är både Personal/HR-chef, personaladministratör, rekryterare, schemaläggare, personalhandläggare mm och m.fl. Man kan i så fall kallas för Personalansvarig. Och yrken inom det område är icke-reglerade. Det blir alltså upp till arbetsgivare att bestämma vilken utbildning de tycker passar. Bakgrund inom ekonomi brukar uppskattas av många arbetsgivare. Om man dessutom kan Arbetsrätt och är beredd att lära sig nytt, är flexibel och kan tänka sig göra allt som behövs, vid behov, då finns det inget som säger att man inte skulle få en chans att arbeta inom HR-område.
Jag rekommenderar i så fall att du satsar på att lära dig så myckt som möjligt inom område Arbetsrätt. Och sedan kan du söka sommarjobb eller vikariat (större chans att få än fastanställning) eller "i värsta fall" praktik, till att börja med.
En kreativ lösning skulle vara att på sin semester eller under tjänstledighet att be om lov att "gå bredvid" en HR-person på ett företag eller en organisation där anställningsbehov kommer att finnas (t.ex om HR-personen förväntas gå i pension inom kort).
Du frågar även följande: "Kan du komma på någon annan typ av tjänst (med inriktning psykologi, sociologi eller liknande) där jag skulle ha nytta av min tidigare utbildning och erfarenhet?" - och jag vill råda dig att både titta på många yrkesbeskrivningar på www.framtid.se (där det finns över 2.ooo yrken presenterade) + på platsannonser/lediga jobb (vem som arbetsgivare söker att anställa). Jag förstår att du vill dra nytta av din tidigare utbildning och erfarenhet och tänker i så fall bl.a på följande möjligheter:
- att undervisa i ekonomiska kurser t.ex på gymnasiet, folkhögskola, komvux eller inom yrkeshögskolan. Som utbildare/lärare kommer man ofta i kontakt med "mjuka värden" som gruppdynamik (i klassen) och konflikthantering som bl.a kan uppstå vid betygssättning: man bör försöka på ett pedagogiskt (psykologisk) sätt förklara varför eleven får lägre betyg än det hen tycker hen förtjänar.
- att "skapa sitt eget jobb", starta eget (för det behöver man en hållbar affärsidé)... kanske går det att sälja sina kunskaper i hur man på ett ekonomiskt-hållbart-sätt kan jobba med personalutveckling och trivsel-aktiviteter, t.ex ta fram ett antal bra men billiga alternativ och sälja sina tjänster som konsult på området "team-bildning", personaldagar, kombination av fortbildning och trivsel-aktiviteter --- till diverse företag och organisationer.
- att söka jobb inom Företagshälsovården - t.ex som "säljare" av de tjänster som företagshälsovården erbjuder och bl.a hjälpa i Offentlijga-upphandlings-processer (när offentliga verksamheter upphandlar företagshälsovård).
- du kan också titta på arbetsmöjligheter inom olika Intresseorganisationer och föreningar...
- kika också på yrken där man kommer in via volontärs-insatser (man börjar med att engagera sig på fritiden), t.ex Kvinnojoursmedarbetare.
Annars så är det svårt att inom område Psykologi konkurrera med legitimerade psykologer, som har 5¨årig utbildning och det är dessutom legitimations-yrke! Och inom område "sociologi" (se framtid.se/yrke/sociolog) är det mycket svårt att få jobb även om man har en gedigen sociologisk utbildning.
Frågor och svar taggade med 'upplägg på gymnasiet' (8 st.)
-
Natur natur inriktning kurser?
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret -
Längd på gymnasiekurser?
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret -
Hur lång är kursen samhällskunskap 1b på gymnasiet?
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret -
Vilka kurser läser man i årskurs 2 på florist?
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret -
Varken språk eller individuellt val ingår i år 1, vad händer då?
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret -
När får man betyg i fysik 1?
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaret -
När läser man kurser?
Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Hej Adam; det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret -
gymnasie kurser?
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Hej Mansoora! De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar. Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga