Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32082 frågor besvarade.
Hur många betyg behöver jag höja för att höja mitt meritvärde med 1,0?
2Poäng
Elev
Hej! Jag går just nu på samhällsvetenskapsprogrammet och ska ta studenten nu i år. Jag vill däremot bli tandläkare, därav har jag sökt in till naturvetenskapligt basår och tänker alltså därmed skaffa mig behörighet. Jag kommer lämna gymnasiet med 19,33 i meritvärde då jag gjorde misstaget att läsa moderna språk 1 och 2. Men jag tänker göra prövningar på moderna språk 3 och 4 för att skaffa mig resterande 1,5 av meritpoängen (jag har redan ett då jag läste engelska 7) så jag tänker att jag landar mot slutet på 20,83 men det är fortfarande inte tillräckligt. För att jag ska garantera att jag kommer in behöver jag minst 21,5. Så hur ska jag göra? Tyvärr så har jag ett E, två D och 3 C, och mina resterande betyg är A. Hade allmänt svårt för engelska och matte och med 3 engelska kurser och 2 matte kurser fick jag dessa betyg, plus idrott och hälsa. Jag skriver tydligare under så ni ser vilka kurser jag fick dessa betygen på. Engelska 5: C Engelska 6: C Engelska 7: D Idrott och hälsa 1: D Matte 1b: C Matte 2b: E Det är dessa ämnen jag har alltså som inte var A. Hur mycket behöver jag höja dessa för att uppnå mitt mål? Jag tänker att Engelska 7 är absolut ingen ide då det är en av dem svåraste kurserna. Jag behöver verkligen råd, vad behöver jag göra?
Hej Rabab! Om du höjer betyget i en 100-poängskurs med "ett steg" t.ex från C till B eller från D till C, då höjer du ditt jämförelsetal/snittbetyget med + 0.1, så för att höja med 1.0 behöver du 10st. "höjda steg", alltså kan du uppnå det med att göra alla dessa höjningar samtidigt: höj Eng5 från C till A ( höjning + 0.2) höj Eng6 från C till A ( höjning + 0.2) höj Idrott och hälsa 1 från D till A (höjning + 0.3) i matte kan du göra prövningar i matematik 1a och 2a (behöver inte vara b-spåret; lite lättare att få högre betyg i a-spåret); boka alltså prövningar i matematik 1a och 2a, är mitt råd och sikta på så höga betyg som möjligt. Om du får B i matte 1a och C i matte 2a, då blir höjning i ämnet matematik + 0.3. Sammanlagt blir det i så fall en höjning på cirka + 1.0.
*** Men jag vill ge dig ett råd att först och främst satsa på att klara naturvetenskapligt basår med godkända betyg. I naturvetenskapligt basår ingår matematik upp till matte 4. Om du har svårt för matte, vilket du skriver om i din fråga, finns risk att inte klara mattekurserna och även fysik baserar sig i mångt och mycket på matematik, så finns även här risk att inte klara av få godkänt på grund av svårigheter i matte! Det kommer tyvärr inte spela någon roll hur högt meritvärde du har om du inte får särskild behörighet uppfylld.
Högskoleprovet Som behörig kan man komma in även med lägre betyg om man har högt resultat på högskoleprovet. Så, jag vill råda dig satsa på naturvetenskapligt basår + göra högskoleprovet så många ggr du kan.
Prövningar Om du klarar av naturvetenskapligt basår, då kan du som nästa steg på vägen försöka höja ditt meritvärde. Tänk på att försöka få så höga betyg som möjligt även i kurserna moderna språk 3 och 4 (för att de betygen kommer också räknas in i ditt jämförelsetal/snittbetyget).
Allmänt gäller: om man har svårt för matematiken, brukar man också ha svårt för andra naturvetenskapliga ämnen, bland annat för fysik. Kursen fysik2 är rätt tuff och många klagar på att den är "för tuff" och svår att få godkänt betyg i. Även de som har lätt för matte och naturvetenskapliga ämnen kan riskera att inte få godkända betyg i kurser på naturvetenskapligt basår på högskolenivå (bland annat för att det är ett ganska stort "hopp" från gymnasiet till universitetet: man får ta mycket mer eget ansvar för sina studier, t.ex kanske ingen kollar närvaro men sedan ska man klara tuffa tentor; man kan bli överraskad i hur pass snabbt det går, hur mycket man måste hinna läsa in och räkna igenom varje vecka för att hänga med).
Studiemedel Om du kan undvika ta studiemedel (från CSN) för studier på ett naturvetenskapligt basår, så kanske det är en bra idé att göra det. Eller i alla fall tänk på att i fall du tar studiemedel men inte klarar av att få godkända betyg, så får du avslag nästa gång du söker studiemedel (bra att veta det så att det inte kommer som en överraskning sen).
Stor skillnad på att läsa på gymnasiet och på universitetet... Jag vill inte skrämmas, jag vill bara förbereda dig på att kan bli mycket tufft att läsa på basåret och även om du lägger ner all din fritid på studierna, kan inte godkända betyg garanteras (detta skriver jag med utgångspunkt i det att du själv uppger att du har svårt för ämnet Matematik). Vidare gäller det att inte bara komma in på tandläkarprogrammet men även klara av tuffa studier i så pass lång tid - 5 år. Det är tyvärr inte alla som kommer in på utbildningar som också klarar dem och tar examen. Och det är räcker inte alltid att lägga ner all sin fritid på studierna för att tiden är ju hur som helst begränsad (ingen har fler timmar än 24 om dygnet). Det finns också risk att överanstränga sig om man satsar för hårt och behöver lägga ner all sin kraft och kapacitet (plus även lite till...) på studierna. Och det är ju ingen som vinner på att en studerande blir "utbränd", så vi rekommenderar att försöka vara realistisk och se över sin situation och satsa på realistiska mål.
Se innehåll i kurserna innan du påbörjar ett naturvetenskapligt basår Du kan räkna igenom matematik 3 och 4 med hjälp av www.matteboken.se redan innan naturvetenskapligt basår börjar (för det första, så är det bra att kunna mer matte, oavsett vilken utbildning man ska gå; för det andra, så kommer du att känna till innehåll i de kurserna som du behöver klara av under basåret - i alla fall i ämnet matematik och det är inte fel att även försöka bekanta sig med innehåll i andra naturvetenskapliga ämnen: fysik, kemi och biologi... se om du kan låna läroböckerna på biblioteket och gå igenom dem innan basåret börjar, i alla fall översiktligt).
Frågor och svar taggade med 'högskolenivå' (9 st.)
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Mikael: :
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Mikael: :
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Anna: :
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Saga: :
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Julia: :
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Julia: :
Hej L,
diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Anna: :
Hej Elin,
magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen.
Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå?
Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en?
Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Fråga: :
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret