Annai

    Vilket program, universitet och hur många poäng krävs för att studera till att bli epidemiolog?

    • SYV-besökare : Här får du information som jag hittade: https://www.umu.se/utbildning/kurser/epidemiologi3/ https://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kKod=1MS018 Egentligen behöver man inte läsa till läkare, du kan läsa till samhällsvetare, ekonom, matematiker, hälsovetenskap, osv. Du kan sedan gå vidare och läsa till epidemiolog som specialisering inom din grundutbildning.
    • Vägledare : såg att Umeå universitet har en kurs inom det ämnet men vet inte om man kan jobba som det direkt efter att ha läst den kursen. Det krävdes viss förkunskap för att kunna gå kursen. Samt fanns det vissa program på karolinska institutet som var inriktad mot detta. Tyvärr kan jag inte ge dig bättre svar än detta, om du vill veta mer skulle du kunna höra av dig till en studie- och yrkesvägledare på karolinska institutet eller Umeås universitet, dom borde veta mer om ämnet.
    • :

      Epidemiolog är ingen yrkesexamen och det går att närma sig yrket från flera håll. Svaret är att man inte behöver vara läkare för att arbeta som epidemiolog. IDC (Infectious Disease Control) programmet ger en bra bas att stå på för den som vill jobba med epidemiologi men inte vill utbilda sig till läkare. Det är också många som redan är läkare som läser IDC för att skaffa sig mer kunskap inom epidemiologi. För att bli en bra epidemiolog är det bra att läsa hälsovetenskap, medicin, epidemiologi och statistik. Det är sedan möjligt att inrikta sig mot olika typer av hälsorisker, t.ex. infektioner, parasiter, ärftliga faktorer, livsstil mm. Detta kan sedan kombineras ytterligare med retorik och information, krishantering, utvecklingsfrågor och en mängd andra viktiga områden.

    • SYV-besökare :

      Den som vill jobba med epidemiologi kan ha många olika bakgrunder. Troligtvis lägst en kandidatexamen (motsvarande 3 års studier på högskolenivå på heltid). Epidemiolog är ingen skyddat titel, därför blir det upp till arbetsgivaren att avgöra vem som är lämplig att anställas. Exempel på relevanta utbildningar: (mikro)biolog, biomedicinare, husdjursagronom, läkare, veterinär, biomedicinsk analytiker, djursjukskötare. Övriga kunskaper som är viktiga för att kunna jobba som epidemiolog: att kunna statistik och att ha lärt sig ett populationstänk.

    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hejsan,
    på grund av att Epidemiolog är inte någon "yrkesexamen", kan man med många Olika grundutbildningar på sikt bli epidemiolog. Det finns alltså inte ngn ihopsatt utbildning som leder till yrket Epidemiolog.
    Jag undrar om det är människornas sjukdomar, i första hand, eller djurens sjukdomar du vill "arbeta med" som epidemiolog?
    Det är lång akademist utbildning som krävs, alltså man måste läsa i många år på högskolenivå: högskola eller universitet. Man behöver läsa "medicin" och/eller "biologi", möjligtvis "zoologi", om man vill i första hand syssla med sjukdomar hos djur.

    Nedan kan du läsa svar från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet (Swedish University of Agricultural Sciences):
                 "Epidemiologi är den vetenskapliga disciplin som sysslar med sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp. Att vara epidemiolog är ingen yrkesexamen, så det finns nog inga formella krav som måste vara uppfyllda för att kalla sig epidemiolog. Det är dock vanligt att läkare och veterinärer ägnar sig åt disciplinen epidemiologi, men även många andra yrkesgrupper*** kan förvärva lämpliga kunskaper för att arbeta med epidemiologi."
    *** Exakt Vilka andra yrkesgrupper (förutom Husdjursvetare som jag vet kan bli Epidemiolog och t.ex arbeta på SLU), som kan specialisera sig på Epidemiologi kan jag i skrivandets stund inte svara om, tyvärr, men ska försöka ta reda på det och återkommer i så fall. :)
     
    Bästa hälsningar
    L.

    Liselotte
    SYV-besökare SYV

    Hejsan, nedan - läs svar från Göteborgs Universitet:

                  ”Epidemiolog” är inte någon skyddad titel och kan yrkesmässigt ha ganska olika fokus. Generellt sett, handlar det om att undersöka förekomsten av sjukdom (och ibland välbefinnande) på populationsnivå (t.ex Sveriges befolkning) men ibland även subgrupper som baseras på exempelvis kön, ålder, geografiskt område osv. Utöver att undersöka förekomsten av sjuklighet kan en epidemiolog även undersöka riskfaktorer och mekanismer som förklarar denna förekomst alternativt variation i förekomst i en population.
                   För att ge exempel kan detta handla om att undersöka förekomsten av depression bland svenska medborgare och eventuell variation av förekomst avseende utbildningsnivå, ålder, kön osv. Ett nästa steg kan vara undersökning av riskfaktorer för depression.

    Ofta (inte alltid) har epidemiologer ett fokus på antingen smittsamma sjukdomar (t.ex olika typer av virus) eller icke-smittsamma sjukdomar (psykisk ohälsa, övervikt osv).

    Fokuset styr även vilken bakgrundsutbildning som är relevant. Om man t.ex skall jobba som epidemiolog med dagens fokus på Coronavirus och dess utbredning så kan det ju givetvis vara bra med grundläggande kunskaper inom detta område (läkare, sjuksköterska, biomedicinsk analytiker, mikrobiolog).

    Om man istället ska jobba med icke-smittsamma sjukdomar kan en bakgrund gällande dessa olika utfall vara relevant. Exempelvis: psykolog, psykiatriker, dietist, socionom osv. Samtidigt finns det även inom spridning av smittsamma sjukdomar en tydlig koppling till märkligt beteende så även här kan en bakgrund inom beteendevetenskap vara relevant.

    Själva den epidemiologiska kunskapen består framförallt av kunskap inom biostatistik och epidemiologisk metod vilket till exempel innefattar studiedesign mm.

    Hälsningar
    School of Public Health and Community Medicine
    University of Gothenburg, Sweden

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, vi fick svar från Folkhälsomyndigheten; var god läs det, nedan:

             För utredare med inriktning epidemiologi har Folkhälsomyndigheten ofta krav på högskoleutbildning på minst grundnivå* inom ett relevant område exempelvis epidemiologi, smittskydd, mikrobiologi eller medicin.

    Flera av Folkhälsomyndighetens utredare som arbetar inom epidemiologi har en utbildning från Karolinska Institutet https://ki.se/meb/utbildning-vid-meb men även andra högskolor har utbildningar inom epidemiologi.

    Med vänlig hälsning
    ANNA
    PS: * utbilnding på "Grundnivå" är det 3-årig högskoleutbildning på heltid = kandidatexamen (eller motsvarande).

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Hej!
    Högskolan i Skövde har vi ett magisterprogram där kurser i Epidemiologi ingår. Programmet heter Folkhälsovetenskap: Smittskydd och vårdhygien, 60 högskolepoäng. På skolans hemsida finns mer information om programmet: https://his.se/utbildning/halsa-och-vard/folkhalsovetenskap-smittskydd-och-vardhygien-magisterprogram-fhsva/

    För att vara behörig till programmet krävs en examen på grundnivå inom det hälsovetenskapliga området omfattande minst 180 högskolepoäng inklusive ett självständigt arbete omfattande 15 högskolepoäng (eller motsvarande kunskaper).

    En sökande kan alltså ha studerat t.ex. medicin, omvårdnad eller folkhälsovetenskap för att vara behörig till programmet.

    Här finns mer information angående yrket epidemiolog:

    https://www.framtid.se/yrke/epidemiolog

    https://www.studera.nu/jamfor-utbildning/?q=epidemiolog

    Med vänlig hälsning

    Frågor och svar taggade med 'bastermin' (8 st.)

    • studerande

      Är kursbevis samma sak som behörighet?

      Hej! Jag funderar på att gå matematik 4 på folkuniversitetet. Jag hittade den men man måste betala. Det som jag ät ute efter är endast behörigheten, jag vill INTE ha betyg i den. På deras hemsida står det såhär: Om du avser att...

      Milla : : Nej, du kommer inte kunna påvisa behörighet genom kursbeviset. Du måste ha ett betyg från gymnasiet, från komvux, från prövningen  eller från basåret... Läs hela svaret
    • Lina

      Naturbasår på göteborgs uni?

      Hej! Hur fungerar naturvetenskapligt basår på göteborgs universitet? om man inte klarar något ämne så kan man fortfarande bli godkänd men måste söka fristående kurs? Och vad innebär fristående kurserna? Kan man söka in...

      Milla : : Hej,basår (och basterminer) på högskolor och universitet är så kallade "för"-utbildningar för att innehåll ligger mestadels på gymnasienivå men för att komma... Läs hela svaret
    • Ellinor

      Bastermin inkluderande matte 3c i vår?

      Hej! Jag har funderat på att bli arkitekt men eftersom jag har 20,48 i meritpoäng har jag bara en chans att komma in på Umeås arkitektlinje. Där behöver man dock matte 3c vilket jag inte har läst. Jag vill inte läsa det på konvux då jag...

      Julia: : Hej Ella,se listan på studera.nu/jamfor-utbildning/?q=&f=9%5Bf*7%5BV21 - det är basterminer med start VT-21. Innehåll i varje bastermin måste du se själv; det kan vara olika. Kan vara... Läs hela svaret
    • E

      Vad är skillnaden?

      Hej! Jag har eventuellt tänkt läsa naturvetenskapligt basår till hösten, helst i Stockholm. Tycker att det är väldigt få som erbjuder naturvetenskapligt basår just där. När jag är inne på tex studera.nu och söker efter denna...

      Anna: : HEJ E,MENAR DU DE HÄR UTBILDNINGARNA: ? "Temin två" började i januari 2020, det är alltså andra delen av basåret. Till hösen 2020 finns det endast en utbildning "tekniskt basår" på... Läs hela svaret
    • Rema

      Vem har rätt till att söka bastermin?

      Hej! Har två frågor: 1) vad är skillnad mellan teknisk bastermin och tekniskt basår? 2) Vilket av dem (tekniks bastermin och tekniskt basår) ger en garanterad plats? 3) Undrar också vem har rätt till att söka till teknisk bastermin och tekniskt...

      Vägledare: : Hej Rema, du har ju redan den behörighet som man annars läser på tekniska terminer eller basår; då antar jag att du vill "komma åt" platsgarantin.Platsgarantin ges ibland till... Läs hela svaret
    • Sara

      Vilka skolor finns där man kan studera bastermin?

      Hej! Jag vill studera till dataingenjör men behöver först läsa ämnen som kemi, fysik och matte 4. Efter att ha kollat runt lite så ser jag att det finns basterminer och basår. Min första fråga är, vad är skillnaden mellan dessa? Min plan är att gå en bastermin på ~20 veckor till våren 2019...

      Julia: : Hej Sara,utbildningsutbud på högskolor och universitet i Sverige fastställs (utbildningar med start våren 2019) till 15 september då ansökningsperiod börjar. Men kika... Läs hela svaret
    • Mathias

      Räknas studieresultated med från bastermin?

      Hej, jag har nu till våren kommit in på en bastermin och läser 30 hp på ett universitet. Jag undrar om jag klarar av alla kurser tar jag då med mig studieresultat vidare till en utbildningen på högskolenivå. Ett exempel: Säg att jag får godkänt i alla ämnen nu under basterminen som är på...

      Julia: : Hej Mathias, om din bastermin innehåller gymnasiala kurser, vilket den borde göra - så är det inte högskolekurser, utan gymnasiala kurser. Högskolepoäng och gymnasiala... Läs hela svaret
    • Soran

      Måste jag läsa alla kurserna i ett basår?

      Hejsan! jag undrar lite över det här med basår. Om jag skulle välja att läsa ett naturvetenskapligt basår. Vad händer då om jag redan har läst vissa kurser som ingår i basåret. Om jag exempelvis läser kemi 1 i gymnasiet, kommer jag då behöva läsa om de eller kan jag bara skippa det då? Jag...

      Peter: : Hej Soran! Se om du hittar en bastermin att söka till. Om du har godkända betyg i steg 1, t.ex i Kemi 1 och Fysik 1a och Biologi 1 - då kan du bli behörig att söka Bastermin i stället... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga