Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32127 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'gymnasiala kurser' (9 st.)
-
Hur påverkar distanskurser mina jämförelsepoäng?
Hej! Jag hade tänkt läsa några gymnasiala distanskurser från hermods (skrivkurs samt film och tvkunskap). Det är inget jag behöver för behörighet eller liknande utan mest att det verkar roligt och intressant. I och med detta tänker jag att betyg inte är viktigt, utan att det räcker med att...
Hej Emily!om du på gymnasiet (i slutet av år 3) får ut examensbevis, då spelar det ingen roll vilka betyg i gymnasiala kurser du får när du läser inom... Läs hela svaret -
Vuxenutbildning vs arbetsmarknadsutbildning?
Om man går en arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen till till exempel kock eller snickare kan man använda kurserna som man har läst till en yrkesförberedande gymnasieexamen?
En mycket intressant fråga! Har inte fått den förut. Kan faktiskt inte svara på det. Tror det beror på det exakta innehållet i den arbetsmarknadsutbildningen: om det ingår... Läs hela svaret -
Det här med ämnen och sen en siffra efter?
Vi har inte pratat om gymnasiet än i skolan, så jag sökte upp mycket själv. Jag förstår det mesta men det här med engelska 5 och 6, samhällskunskap 1b och 2 osv.. Vad betyder det och vilka av de ska man välja? Är engelska 5 lättare eller svårare än engelska 6? Varför ger båda 100 poäng om de...
Hej Sandra,Engelska 5 är en Obligatorisk kurs på alla nationella svenska gymnasieprogram.Engelska 6 är en Obligatorisk kurs på alla Högskoleförberedande nationella svenska program.... Läs hela svaret -
Varför är 50p kurser bra?
Hej! Jag studerar på komvux just nu och undrar varför 50p kurser är bra? Hur räknas 50 p kurser i meritpoäng, om man tex får B i två 50 p kuser? Slås de ihop till en och samma kurs?
Hej Nora,för att uppnå kraven för Examensbevis på komvux behöver man uppnå 2400 betygsatta poäng. Av dem får max 150 p. vara betygsatta med F. 50-poängskurser är varken sig... Läs hela svaret -
lägga till ämnen i 2an och 3an i bygg?
hej det är så att jag går bygg och vill senare runt 25 års åldern bli polis. det jag ska ta med mig i åk2 är historia1a2, samhälle 1a2 som inviduellt val samt svenska 2 som utökad kurs. åk 3 är eng 6 som inviduellt val och svenska 3 utökad kurs. Efter det är jag behörig till att söka in till...
hej Edvin, jag antar att du Iäser som IärIng>> Om man Iäser som IärIing är det Yrkeskurserna som man Iär sig på arbetspIatsen, och de "vanIiga" ämnen Iäser man i... Läs hela svaret -
Räcker det med betyg E för att söka till högskola/universitet?
Hej! Jag studerar på gymnasiet kurser i komvux just nu. Jag vill studera vidare till lärare och undrar om det räcker med E betyg för att kunna komma in i högskolan eller universitet? Tack.
Hej Mai Ly! Om du får betyg E blir du Behörig att söka utbildningar på högskola/universitet och bl a ska kunna söka till lärare. Sedan, om konkurrensen... Läs hela svaret -
Elektriker vad krävs?
Hej de här kurserna har jag läst, vad mer krävs för att börja som elektriker lärling? Elkompetens A och B Ellära A och B Växelström trefas
Har du gittat ett företag som vill ta in dig som individuell lärling (vuxen lärling)? Oavsett kurserna, måste du hitta ett intresserad företag och då säger de på företaget till dig vad de vill att du har för betyg. Med vänlig hälsning, Mikael syv -
gymnasie kurser?
hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Hej Mansoora! De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar. Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden?
Hej! Jag ska välja till gymnasiet nu i år och blir verkligen jätte förvirrad av alla olika kurser, som t.ex Matte 1b, Matte 2, Engelska 7 osv. Förstår verkligen ingenting. Vad är skillnaden och hur många olika kurser finns det egentligen? Samma sak med meritpoäng på gymnasiet, får man det...
Hej Hanna! Jag förstår att det är mycket info och kan vara ganska förvirrande med alla begrepp som "meritpoäng" och många med dig undrar vad är skillnad på Matte 1a, 1b och 1c? Det finns väldigt många olika kurser inom gymnasiet... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga