Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31956 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'lärling' (39 st.)
-
Om skolan ej lyckas hitta praktikplats får de sätta frånvaro då?
Om skolan ej lyckas hitta praktikplats får de sätta frånvaro då? Jag går lärlingsprogram. Och skolan har inte hittat praktikplats. De sätter frånvaro på alla veckor jag inte har praktik så jag får inte CSN är det verkligen...
Hej,jag ställde ett antal frågor i kommentaren till din fråga. Jag gissar att du kanske går gymnasialt yrkesprogram och läser på det programmet som... Läs hela svaret -
Vilka regler gäller vid apl?
Hej, Jag funderar bara på vilka regler som finns vid apl. Jag funderar t.ex. på hur det är med tunga lyft och sådant eftersom jag kommer ihåg att de var väldigt tydliga med det under praoen i grundskolan Jag funderar också på ifall det räcker...
Hej,reglerna är många och komplicerade. Hur många timmar APL du får per vecka, per termin, per läsår och totalt under hela din gymnasietid kan bero på... -- om du läser som... Läs hela svaret -
Hur byter man program?
hej jag går just nu i andra terminen vård i 1an och det känns lite jobbigt med praktiken för jag läser lärling då är det att man har mer praktik än när man är i skolan. Jag trivs inte i min klass och jag kunde inte bytta i första...
Hej,du beskriver en ganska komplex situation: du "kom in ändå" fast du saknade godkänt betyg i matte från grundskolan; du var alltså inskriven i IM:Programinriktat val (ett av de... Läs hela svaret -
Kan man börja im programmet på vårterminen?
Hej det är så att jag började försäljning och serviceprogrammet i höstas men det är så att det var inte mitt första handsval och mitt första handsval var Ekonomiprogrammet som man behövde ha 172,5 poäng för att komma in...
Hejsan,tyvärr så tror jag inte att det går göra så som du tänker på... Du är ju behörig till yrkesprogrammen på gymnasiet och med det är du obehörig... Läs hela svaret -
Går barn och fritid (Lärling), men vill plugga vidare till barnmorska?
Hej! Jag går första året på gymnasiet på barn- och fritidsprogrammet, inrikting socialt och pedagogiskt arbete. Jag bara undrade om det är möjligt att studera vidare till en barnmorska.
Hej,utbildning till Barnmorska är, i Sverige, en påbyggnadsutbildning efter det att man tar examen från sjuksköterskeprogrammet; du måste därför... Läs hela svaret -
BF LÄRLING VIDARUTBILDASIG TILL EN GRUNDLÄRARE?
Om jag vill gå i barn och fritid lärling kan jag vidareutbilda mig till en grundlärare?
Hej och tack för din fråga om att utbilda sig till grundlärare efter studier på BF!Behörighet till grundlärarprogrammen brukar beskrivas så här: Grundläggande... Läs hela svaret -
Börja som lärling år 3?
lärlingsutbildning inom gymnasiet är minst halva tiden på arbetsplats, men om man börjar först år 3 vilket jag förstått är möjligt, hur kan det då vara minst halva tiden?
Hej Lovisa!det är halva studietiden under den tiden som man är lärling som menas med "halva tiden". Om man är lärling under år3, då är det minst hälften av de studietimmar som... Läs hela svaret -
Byta från EK till ett yrkesprogram?
Hej! Om man tex har läst 2 år på EK programmet (inr juridik) finns det någon chans, överhuvudtaget att byta till ett yrkesprogram till år 2 eller är det helt kört? Mvh Adam!
Hej Adam,som regel börjar man från årskurs 1 på ett yrkesprogram, även om man sedan innan har många godkända betyg från 2 årsstudier på t.ex Ekonomiprogrammet; detta... Läs hela svaret -
Lärling vård och omsorg?
Hej! jag undrar hur det blir med validering i mitt fall då jag såg efter att min kommun erbjuder validering om man jobbat mer än ett åt. Jag har gymnasiexamen i samhällsvetenskapsprogrammet men vill inte läsa vidare på högskolan. Nu vill jag...
Hej N!om validering visar att du har kunskaper i "vissa kurser" som vanligtvis ingår i vårdutbildning på gymnasial nivå, så borde din utbildningstid bli kortare. Annars, så är yrket... Läs hela svaret -
Går det att efter en lärlingsutb bygg gå vidare till utb arkitekt?
Sonen drömmer om att få bygga med händerna men även i framtiden rita hus och jobba som arkitekt. Går det att redan i gymnasiet kombinera lärlingsutbildningen med det som krävs för att sedan söka vidare till arkitekt?
Hej Ulrika!Svar på din fråga beror på vilken utbildning till "arkitekt" som din son vill gå.Det är viss skillnad på olika Arkitekt-yrken -... Läs hela svaret -
Kan man byta skola i slutet av 1an till ny skola men samma program?
Hej, Jag går på barn och fritidsprogrammet nu, började i augusti, och ska börja i 2an efter sommaren. Och de är inget fel på skolan eller så, saken är att jag inte vill slösa/lägga 3 ÅR på gymnasiet. Så frågan lyder så här: kan jag byta skola (från fria läroverken till exempel praktiska...
Hej,jag rekommenderar att du lägger in ansökan via gymnasieantagningen och på nytt konkurrerar om gymnasieplats på den skola där du vill läsa nästa... Läs hela svaret -
går det att hitta utbildning till silversmed på gymnasiet?
Hejsan, som rubriken lyder: går det att hitta utbildning till silversmed på gymnasiet? mvh Jelena
Hej Jelena!Det är en viktig och intressant fråga du ställer: fråga om utböling till "smala yrken" som t.ex Silversmed på gymnasiet. Skolverket har yrket... Läs hela svaret -
Lärlingsersättning på yrkesprogram?
Hej! Var finns info om lärlingsersättning på gymnasiets yrkesprogram? Kan man få lärlingsersättning på ett högskoleförberedande program? Tack på förhand! My
Tack för din fråga, My!Angående lärlingsersättning - så finns det utförlig information på CSN´s hemsida - gå in på csn.se/lärlingsersättningOch info... Läs hela svaret -
Frisör gesällprov?
Deltagaren vill utbilda sig till frisör. Han har jobbat 500 h redan och har 500 timmar kvar. Han han göra detta genom praktik elller om han måste gå som lärling?
Hej, jag rekommenderar ta del av informationen på frisorforetagarna.se/utbildning/att-bli-frisör och om ngt är oklart ställ gärna frågan till [email protected]/ni kan också gärna kika på... Läs hela svaret -
skillnad mellan dessa titlar? Hur söker man?
Hej! jag tar nu studenten från gymnasiet på en högskoleförberedande linje och funderar på att gå en yrkesutbildning/lärlingsutbildning för att bli rörmokare eller dylikt. Nu till frågan- vad är skillnaden mellan yrkesutbilding och...
Hej,lärlingsutbildning brukar det kallas när man läser all utbildning eller stora delar av den på en Arbetsplats;yrkesutbildning kan samtidigt vara "lärlingsutbildning" ...... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga