Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32185 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'eftergymnasiala studier' (28 st.)
-
Matematik 4 efter gymnasiet?
Hej, Min dotter tog studenten (Teknisktprogram) i juni, hon vill gärna ge matematik 4 en ny chans. Komvux godkände henne inte då hon är under 20 år. Finns det något sätt för henne att läsa matematik 4 i klassrum före 20 års ålder?
Hej Sarah,om en ungdom fick Studiebevis eller Examensbevis från gymnasiet (vilket man oftast får när man har genomgått 3-årig utbildning på ett nationellt gymnasieprogram), då kan man vara... Läs hela svaret -
Snälla, hjälp en vilsen 34-åring?
Jag har just avslutat min gymnasiekompetens på komvux. Jag gick samhäll på gymnasiet och avskydde varje minut där. Jag gick sedan komvux och läste på distans och det funkade jättebra. Men nu sitter jag här med ett betyg och vet inte vad jag ska...
Hej Petter!Det finns uppskattningsvis cirka 8.ooo olika yrken. Cirka 2.ooo av dem beskriver vi på www.framtid.seDu får gärna kika på många yrken!Även om du berättade om dig här i... Läs hela svaret -
Är det vanligt att gå ut med studiebevis?
Hej, jag går första året på ett högskoleförberedande program och det känns som om jag kommer få underkänt i engelska 5 och 6 och den lite högre kursen i matte och då kommer jag inte få en gymnasieexam och det känns som om...
Studiebevis ger inte behörighet till eftergymnasiala utbildningar men man kan ändå (kanske) komma in på ngn yrkeshögskoleutbildning. Bättre att få studiebevis från... Läs hela svaret -
Moderna språk studier på komvux?
Hej! jag har studerat estetiska programmet under 2016-2019 och jag tänkte nu utöka mitt jämförelsetal inför antagning på psykologutbildingen under vårterminen. För detta kräver jag matte 2b, samt ett jämförelsetal på över 20. Detta tänkte jag uppnå genom att studera moderna språk 3 & 4 för...
Hej Jacob,du kan läsa Matematik 2a (behöver inte vara matte 2b); det är lättare att få högre betyg i a-spåret i matte.***Ang. Moderna språkom du har godkänt betyg i tyska i ditt... Läs hela svaret -
matte3 och fysik 1 räcker?
Kan man gå något överhuvudtaget utan matte 4 och fysik 2????
Hej Adrian,det finns massor av eftergymnasiala utbildningar som inte kräver matte 4 och fysik 2. Kika gärna på yrken - www.framtid.seoch eftergymnasiala utbildningar finns även inom andra skolformer än... Läs hela svaret -
finns det bra sammanfattande förklaring om eftergymnasiala utbildn?
hej, jag undrar om det finns en bra Sammanfattande förklaring om alla de olika Eftergymnasiala utbildningsmöjligheter? Det man känner mest till är högskolor och universitet. Många tror att universitet läser men efter en högskola, men så är det väl inte, eller hur? Hur folkhögskolor,...
Jo, vi har skrivit en förklaring på Gymnasieguiden.se/informeras/efter-gymnasiet - och med länkar som leder vidare till mer information om de olika skolformerna. Efter... Läs hela svaret -
Vilka studier kan jag gå efter jag gått samhälle-beteende programmet?
Jag går nu i 2an och försöker bli psykolog, men jag glömde att det är mycket som krävs för att kunna komma in på psykologprogrammet. Så jag började undra om vad kan jag egentligen plugga vidare till efter gymnasiet.
Hej Karolina, kika gärna på https://www.gymnasieguiden.se/informeras/efter-gymnasiet där det berättas om olika saker man kan göra efter gymnasiet. Du... Läs hela svaret -
första året i gymnasiet enbart, hjälp?
jag har bestämt mig för att ta upp studierna igen, då måste jag boka av gymnasiet. jag behöver alltså 2år till, slutade skolan 2011. Vad skulle ses som den smidigaste vägen dit?
Hej Ahmed, vad är ditt mål, vad vill du uppnå med dina studier? Man kan ha olika mål med studierna. Om du vill behörig till högskola/universitet - då behöver du få... Läs hela svaret -
Vägledning kring upphöjning av snittbetyg?
Hej! Jag har nu bestämt mig för att läsa på universitet. Efter en snabb kalkylation med hjälp av tjänsten "räkna ut dina snittbetyg" som studentum.se förser har mitt snittbetyg hamnat på 5,7 vilket givetvis är alldeles för låg för universitetsstudier. Jag har nu på komvux läst upp visa...
Hej Sinan, för att kunna bli antagen till en högskoleutbildning i Sverige måste man ha GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET. Om du har eller inte har den nu, vet inte jag. Det är bäst att... Läs hela svaret -
Kan jag plugga vidare?
Jag gick nyss ut gymnasiet med 2100 poäng alltså ingen gymnasieexamen, kan jag ända söka utbildning efter gymnasiet? Eller måste jag plugga upp dem resterande 150 poängen, måste detta göras i en kurs jag gick på gymnasiet eller en annan valfri kurs? De kurser jag misslyckades med var Ma3c, Te1...
Vad vill du läsa ? Vilken utbildning och var? Till högskola behöver du få ut examensbevis först; du gör planering mot examensbevis med SYV på komvux. Om du vill läsa någon annan... Läs hela svaret -
Tips på vad hen bör tänka på inför gymnasievalet?
Hej! Om en elev som redan nu i årskurs 8 vet att hen vill läsa utomlands efter gymnasiet; på gymnasiet vill hen gå i Sverige. Tips på vad hen bör tänka på inför gymnasievalet? :) tackar på förhand!
Hejsan, bra att eleven vill planera på lång sikt. Jag vet inte Vilket land eleven vill läsa i - men om det är ett icke-engelskt språkigt land, då rekommenderar jag att... Läs hela svaret -
Kan jag söka till gymnasiet?
jag är 18 nu och jag kom till sverige förr året. Jag läser Im nu och jag fick inte godkänt i läsförståelse , skrivning och simning ,men jag fick bra betyg i alla ämnen utan svenska och idrott.Det här året är sista år...
Hej Ruimin, utan godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från vårterminen i årskurs 9 på grundskolan kan man tyvärr inte komma in på gymnasiets nationella program; betyget... Läs hela svaret -
Slutbetyg 2013 med 750 p IG?
Om min son har ett slutbetyg med 750 poäng IG som är utfärdat 2013, måste man då läsa om exakt de kurser som han har IG i på Komvux eller kan man byta ut vissa kurser tex filosofi eller geografi??????
Hej Tina, "exakt samma kurser" går det inte att läsa eller göra prövning i för att de "gamla kurser" kan man inte längre läsa och möjlighet att göra prövning i dem upphörde... Läs hela svaret -
Vilken urvalsgrupp hamnar jag i?
Hej! Jag gick medieprogrammet på gymnasiet, läste 2550p. Jag känner nu att jag vill arbeta med djur och har sökt till en komvuxutbildning "Djurvårdare med 9D behörighet" som ligger på 500p. Om jag går den här utbildningen, och senare i livet kanske vill gå ett program på...
Hej Maja, man kan inte minska sina chanser att komma in på en utbiIdning på högskoIan, om man innan dess Iäser fIera gymnasiaIa kurser. Du "hamnar" bara i kompletteringsgruppen om dessa komvuxkurser... Läs hela svaret -
Högskola eller yrkeshögskola, vad är bättre?
Hejsan, jag undrar om ni kan ge svar och råd: vad som är bättre att läsa på - högskola eller yrkeshögskola, är det stor skillnad och vad tycker arbetsgivare är bättre (lättare att få jobb efter...)? ;) Tacksam för svar! J. :)
Hej Jelena, vissa utbildningar finns bara på högskola och vissa andra bara på yrkeshögskola>>. T.ex vill man bli Läkare>> måste man läsa på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga