Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32110 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'söka till högskoleutbildning' (10 st.)
-
Hur ser framtidens arbetsmarknad ut om jag gått en IT-utbildning?
Hej! Jag heter Fredrik och tänkte börja läsa en 2-årig utbildning, "Utveckling av e-tjänster", där fokus är på att lära sig om hur man designar och använder e-tjänster. Utbildningen ger inga fördjupade kunskaper i något program, men man lär dig lite om objektorienterad programmering, PHP,...
Var god läs svar på https://www.fragasyv.se/fragor/hur-ser-framtidens-arbetsmarknad-ut-om-jag-gatt-en-it-utbildning -
Hur ser framtidens arbetsmarknad ut om jag gått en IT-utbildning?
Hej! Jag heter Fredrik och tänkte börja läsa en 2-årig utbildning, "Utveckling av e-tjänster", där fokus är på att lära sig om hur man designar och använder e-tjänster. Utbildningen ger inga fördjupade kunskaper i något program, men man lär dig lite om objektorienterad programmering, PHP,...
Hej Fredrik! den utbildningen du undrar över ger med stor sannolikhet ingång till ett antal olika yrken, och det är därför svårt att ge specifika svar om en... Läs hela svaret -
Underkänd på komvux?
Hej! Jag läser just nu en mattekurs på komvux för att jag tänkte söka högskola. Men har ändrat bana och tänkte nu söka en linje där matte inte är ett krav för att komma in. Har jag sämre chans att bli antagen om jag har...
Hej Veronica,om du redan utan mattekursen är behörig, och får F i en mattekurs - borde inte det påverka dina chanser att komma in på en högskoleutbildning.Däremot tänker jag på... Läs hela svaret -
Blir jag behörig till hösten?
Hej! Jag ska söka en utbildning till hösten på universitetet som kräver att jag har läst naturkunskap 2, vilket jag inte gjorde i gymnasiet. Ska därför läsa upp den kursen på Hermods vuxenutbildning mellan 20 april - 26 juni. Kommer det hinna bli...
Hej Olga,enligt info på Antagning.se/sv/Hur-du-anmaler-dig-och-haller-koll/Viktiga-datum är sista dag för komplettering - den 18 juni 2020. Du måste alltså få betyget absolut Senast den 18... Läs hela svaret -
Basår på folkhögskola ???
Hej! läste att betyget påverkas om man läser basår på komvux, är det samma sak med folkhögskola? jag menar påverkas ens betyg om man läser på folkhögskola. Finns det nån skillnad mellan Komvux och folkhögskola? mvh
Hej, Adi!folkhögskolorna ger Omdöme, inte betyg. På ett basår på en folkhögskola kan man få Behörighet men ej några "betyg"; alltså påverkas inte det... Läs hela svaret -
ang sista kompletteringsdagen?
Hej! Min fråga till dig är hur är det inskickade betyg och sista kompletteringsdagen när det kommer till ansökan till universitet. Jag kan ta upp ett exempel, Jensen annordnar en till prövning under våren och den pågår mellan 13/4 - 26/4,...
Det är ditt ansvar som sökande att se till att antagning.se har alla de betygen som du vill ”söka med” i tid. Fråga prövningsanordnare om när de kommer utfärda betyget och se... Läs hela svaret -
Läsa ny kurs för behörighet ?
Hej!Mittt namn är fatima. Och jag tänkte söka till röntgenprogrammet men jag har inte naturkunskap 2. Jag vill söka under våren. Min distans kursen börjar i augusti och avslutar i december. Saken är hinner jag söka dit ? Och hur ska jag göra för att visa att jag har läst kursen då ?
Ansökan till högskoleutbildningar med start Jan 2019 måste man göra innan mitten på oktober 2018 och sista dag för komplettering är 3dec 2018; det är senast 3 dec 2018 som man... Läs hela svaret -
Angående Bi och BII gruppen, efter prövning i en kurs jag läst förut?
Hej, Om jag gör en prövning i en kurs jag aldrig har läst förut nu i maj, konkurrerar jag då i Kompletteringsgruppen eller är jag fortfarande i BI gruppen?
Hej Lena,svar på din fråga beror på - om du redan innan du gör prövning är behörig till den utbildning som du söker till; 1. om du innan du... Läs hela svaret -
Hjälper högre betyg när man söker till universitet med Högskoleprov?
Har man lika stor chans att komma in på ett program med låga betyg som med höga betyg när man söker in med högskoleprovet? Ex. Ett program har antagningspoäng; HP: 1.50 & Betyg: 21.40. Har jag större chans att komma in på programmet om jag har HP: 1.50 och meritvärde: 17.50 än om jag har HP:...
Hej Tobias, vanIigtvis är det helt separat - Betyg och högskoIeprovet, det är som två Olika dörrar som leder till samma rum, och du klonar dig och... Läs hela svaret -
Spelar linjen man valt någon roll?
Spelar det någon roll vilken linje man gått när man ska söka till högskolan eller kollar dom bara på hur många poäng man har?
Hej Oscar! Svar på din fråga är båda Ja och Nej, konstigt nog. För att komma in på en högskoleutbildning måste man bli BEHÖRIG och sedan måste man (oftast) även kunna vinna i konkurrensen om en utbildningsplats (om... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga