Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32007 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'master/magister ' (13 st.)
-
Biståndshandläggare/utredare/handläggare?
Hej! Jag har läst ett beteendevetenskapligt program på 180 hp på Högskolan i Skövde som heter ”Kognitiv Neurovetenskap - Tillämpad Positiv Psykologi”. Just nu söker jag jobb förhoppningsvis inför hösten och om jag inte får...
Hej!genom sommarkurserna på högskolor och universitet, i Sverige, får man läsa som max 22.5 högskolepoäng (på en sommar) och du får med det 180 + 22.5 hp (som max)...... Läs hela svaret -
Bygga egen master- och magisterexamen?
Hejsan! Mitt namn är ebba och jag blir klar med min kandidatexamen i psykologi till sommaren 2023. Jag funderar på att läsa vidare genom en masterexamen eller magisterexamen i psykologi. Jag har två frågor: 1. Vad är skillnaden mellan master och magister? Jag...
Hej,jag svarar på fråga nr.2 först: Du frågar "Kan man bygga ihop en egen master eller magister genom fristående kurser? Och vilka kurser ska i så fall ingå?" Svar... Läs hela svaret -
Om jag vill jobba inom Learning & Development,vad behöver jag studera?
Hej! Jag har på senare tid kommit på att jag vill jobba inom Human Resources och gärna inom Learning & Development. Jag studerar just nu sista året av min kandidatexamen och känner att jag faktiskt hittat något som intresserar mig. Jag studerar just nu mot ett BBA inom Business...
Hejsan,du ställer en mycket intressant och viktig fråga. Du skriver bland annat så här: "Jag vill helt enkelt hjälpa andra att må så bra som... Läs hela svaret -
Omvandla en specialpedagog utbildning till en master?
Hej, Jag funderar på att vidareutbilda mig till specialpedagog efter min förskollärarexamen. Min fråga är ifall jag kan lägga på 30hp på min specialpedagog utbildning och då få en master?
Det är en fråga du måste ställa till studievägledare på den institutionen där du vill ta masterexamen. -
Kan man fortsätta mot ett Masterprogram efter ett Magisterprogram?
Hej! Jag har blivit antagen till både en Master på två år samt till en Magister på ett. Jag är väldigt velig och vet inte om jag orkar plugga två år till. Om jag väljer Magisterprogrammet på ett år (60hp), kommer jag kunna läsa upp mig till ett Master om jag senare vill det, genom att...
Hej Ronaldo!din fråga kan vi på FR¨GA SYV tyvärr inte svara på. Svaret borde bero på om masterprogrammet inkluderar alla de kurser i år1 som... Läs hela svaret -
Oavslutad utbildning - ska jag kasta in handduken och "call it a day"?
Hej! Jag har oasvlutade studier från college i USA och hade ungefär en termins studier kvar till en Associate of Arts degree i mitten av 2015. Dock så tillät mig ett universitet att ändå göra en transfer men jag bestämde mig för att åka tillbaka till Sverige av ekonomiska skäl men även av...
Hej Henrik!Jag förstår att det fanns giltig anledning till varför dina studier i USA blev oavslutade.Du skriver om att du behöver snarast få jobb men du skriver... Läs hela svaret -
Är chansen större att bli Doktorand om man har en Master än Magister?
Hej. Har man större chans att få bli antagen till Doktorandtjänst om man har en Master jämfört med om man "bara" har en Magister? Eller baseras antagningen till Doktorandtjänster på den kvalité man har på sitt examensarbete på Avancerad nivå (den kan ju vara lika bra oavsett om man har en...
Hejsan, vi ställde din fråga till flera sakkunniga och fick några "lite olika" svar, t.ex:"Grundläggande behörighet för forskarutbildning i... Läs hela svaret -
Skillnad olika examen ?
Jag undrar vad det är för skillnad i kandidat och exempelvis magister examen? Jag vet att kandidat är "lättare" och magister är "svårare" (och kortare/längre), men om man exempelvis skulle gå magister, är det då redan från början på en avancerad nivå? Eller blir det successivt mer avancerat? Kan...
Det som är vanligast - att man läser tre år på ett program och tar ut kandidatexamen. Sedan kan man söka jobb och/eller söka till magisterprogram /ett åriga/ eller till masterprogram (som är två-åriga). -
Magisterexamen psykologi?
Hej! Vad kan man arbeta efter att man tagit ut en magister/masterexamen i psykologi? Som jag fattat det som kan man bara jobba som psykolog om man gått psykologprogrammet och man behöver inte gå psykologprogrammet om man vill ta ut en master utan räcker med ex beteendevetenskapliga...
Hej Elin, om man läser kandidat och sedan påbyggnadsutbildning (master eller magister) - kan man ex. söka jobb som Forskarassistent>>. Annars så siktar man oftast på forskar och/eller bli... Läs hela svaret -
Var kan man plugga embryologi för att jobba med IVF i Europa?
Hej! Jag kommer snart ta kandidatexamen i biomedicin. Jag ta magisterexamen i embryologi för att bli embryolog. Dock hittar jag inte universitet i Sverige som har programmet. De enda högskolor jag hittar som erbjuder detta program är i Storbritannien. Finns det högskolor i Sverige eller i...
Hej Hadeel, är det detta du vill jobba med - https://www.framtid.se/yrke/embryolog ? I så fall rekommenderas det, så vitt jag förstår, att man blir BMA,... Läs hela svaret -
Yrkesmöjligheter socionom?
Hej! Om man tar en socionomexamen och sedan läser vidare till master i social arbete, vilka fler jobbmöjligheter ges det då?
Hej, Linn, generellt sett, har man möjlighet att ta fler och mer avancerade arbetsuppgifter om man har mer utbildning. Som socionom kan man arbeta inom en mängd olika yrken/positioner, och ju mer utbildning en socionom... Läs hela svaret -
Vidareutbildning efter avslutad SYV-utbildning?
Hej! Vad finns det för vidareutbildnings möjligheter då jag läst färdigt SYV 3 år vid UMU? Som jag förstår det är det Magister/master kurser i pedagogik som gäller? Eller finns det möjlighet att läsa till Master inom något annat ämne/område? jag är mest intresserad av att ha en Master,...
hej Linus! Om jag förstår dig rätt, så fick du SYV-examen från Umeå Universitet, där man inte får ut Kandidatexamen på SYV-utbildningen (som men t.ex får... Läs hela svaret -
Sport Management - vad kan jag göra efter?
Hej! Jag kollar på en utbildning på GIH och Sötertörns högskola som heter Sport Management (http://www.gih.se/Utbildning/Vara-utbildningar/Program/Sport-Management/) som jag tror skulle passa mig perfekt. Jag skulle älska att få jobba med att utveckla idrott i Sverige genom jobb inom...
Hej Rebecca! Jag tycker att du bör söka den utbildningen. Om du får besked "Antagen", har du minst 2-3 veckor på dig att tacka Ja eller Nej till din utbildningsplats. Du är fortfarande... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga