Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32131 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'svenska eller SAS' (6 st.)
-
Svenska som förstaspråk?
Jag borde ha svenska som andra språk oc går nuvarande i 8an. Men min skola har gjort så att jag tydligen har svenska som första språk vilket gör att kunskapskraven kräver mer ”svenska” om man ska säga så. Betyder det att jag kommer...
Hej,elever kan välja läsa SAS, svenska som andraspråk på gymnasiet även om de läste Svenska (och inte SAS) på grundskolan. Detta enligt skolverkets svar på den frågan. Du eller... Läs hela svaret -
Svenska eller svenska som andraspråk?
Hej! Jag undrar om man kan läsa svenska som andraspråk 2 på vuxenutbildningen efter att man fått betyg i svenska 1 på gymnasiet?
Ja, det kan man göra, och det går bra, oavsett vad målet med studierna är.Så här är det:i examensbevis från gymnasiet och från komvux får kurserna ingå... Läs hela svaret -
Skal jeg studere svensk som andre språk eller svensk?
Hei! Jeg kommer fra Norge og skal begynne studere på videregående skole i Sverige og lurer på om jeg trenger å studere svensk som andre språk eller svensk? Jeg spurte læraren min og hun sa at jeg skulle studere svensk fordi både norsk og svensk ligner...
Hej Tom,jag svarar på din fråga om SFI först. Utbildning i svenska för invandrare (SFI) är en kvalificerad språkutbildning (en speciellt Studieform) som riktar sig till... Läs hela svaret -
Svenska som andra språk?
Hej, jag går i åk 2 i gymnasiet och har läst svenska som andra språk 1 under ettan. Går det att byta till Svenska två nu eller är det försent? Behöver jag gå om för att läsa Sve?
Hej Sinem,jo, det går bra att i sitt examensbevis från gymnasiet "blanda" kurser i svenska och svenska som andraspråk. Du kan i ditt examensbevis ha SAS, svenska som andraspråk1, sedan Svenska 2 och... Läs hela svaret -
Elev som läst grundskolan utomlands och vill börja i gymnasiet?
Hej! En elev som pluggat hela grundskoletiden i USA ska till nästa höst börja gymnasiet i och vill helst börja i skolan som jag jobbar på. Hur gör jag för att validera betygen? Vilken hjälp finns att tillgå?
Hej Jon, om det är ett nationellt svenskt gymnasieprogram, ej IB, där undervisning är på engelska, som eleven vill gå - måste hen bland annat ha godkänt... Läs hela svaret -
Ämneslärare eller sjuksköterska?
Hej Jag läser sista året på NA programmet och är osäker om jag vill läsa vidare till sjuksköterska eller gymnasielärare i engelska. Jag tycker om hälsa och sjukvård men även engelska. Problemet med sjuksköterskeyrket är att...
Hej Alexandra, jag är nyfiken på vad du menar med "internationella möjligheter"? Är det att resa mycket eller att jobba i ett annat land?Jag ser att du är 19 år, det är ganska så... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga