Annette

    Hej, måste inte alla gymnasium erbjuda möjligheten att läsa de 1,5 extra meritpoängen antingen genom att läsa moderna språk ELLER genom att läsa matematik? Gäller Teknikprogrammet (och Natur). Moderna språk är ju fördjupning. är inte tanken från Skolverket att man ska kunna hoppa över Moderna språk och fördjupa sig i Matematik istället? Till exempel genom att välja inriktning Teknikvetenskap. Jag såg i en tråd att SYV Anna nämner att Nils ericsonsgymnasiet erbjuder alla fem inriktningar inom teknikprogrammet. Det var en post från 2015-01-11. Så är inte längre fallet. Nu erbjuds inom kunskapsförbundet bara tre inriktningar. teknikvetenskap ingår inte. Moderna språk som är en fördjupning schemaläggs från år 1 utan möjlighet att välja någon annan fördjupning istället för språk det första året. Ma4, Ma5, Ma Spec. och Eng 7 erbjuds inte förrän år 3. Detta leder till ett dilemma, nämligen att det blir svårt för de elever som inte läser språk att få ihop de 2,5 extra meritpoängen som går att läsa sig till genom Eng7 och antingen språk eller matematik. När jag frågar skolan om hur en elev som vill slippa språk ska bära sig åt för att få ihop 2,5 extra merit, får jag till svar att det går inte, dels behövs ett rektorsbeslut för att få läsa Ma4, Ma5 och En7 samtidigt i år 3, och Ma specialisering erbjuds inte till teknikeleverna, utan bara till Natur. (Skolan har 4 teknikklasser. ) Får skolan göra så här, eller måste de ge ALLA elever möjlighet att läsa in 2,5 extra merit, dvs även om de inte vill läsa språk som fördjupning? (Både elever som väljer bort moderna språk och de som väljer att läsa ett nytt modernt språk jämfört med grundskolan, får samma problem.) På både gymnasiekoll.se och gymnasieguiden.se, där eleverna läser innan de gör sina gymnasieval, står att teknikprogrammet innehåller fem inriktningar. På gymnasiekoll.se står att "Inom teknikprogrammet finns fem inriktningar. Inom dessa inriktningar får varje skola skapa egna fördjupningar som är mer anpassade efter forskning eller arbetsmarknad till exempel. " Kunskapsförbundet Väst verkar ha schemalagt moderna språk som ett slags "basutbud" från år 1 snarare än en programfördjupning, lite som när det var linjer förr i tiden. Och så finns inget annat alternativ. De som inte läser språk, tappar 3h undervisning varje vecka fösta året, som de sedan måste ta igen år 3, så att säga. Matematik 4 ingår i grundläggande behörighet på i stort sett alla civilingenjörsutbildningar och ger därför ingen extra merit, utan det krävs Ma5 och Ma specialisering. Har jag fullständigt missat Skolverkets intention med att ha språk som programfördjupning? kan jag kräva att skolan ska erbjuda Teknikvetenskap som programinriktning, och Matematik specialisering i år 3, så att alla elever ges samma möjlighet att plocka 2,5 merit? Mvh undrande förälder

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Annette!
    Meritpoängen är "extra"-poäng, det är inte en rättighet att läsa någon kurs som ger meritpoäng, utan det är en möjlighet som ibland finns (om man har tur), och ibland - inte. Det är många elever som inte har någon som helst möjlighet att få meritpoäng, över huvudet taget, och inte ens bli behöriga - menar särskild behörighet, t.ex matematik 4 inför civil- och höjgskoleingenjörsutbildningarna - till "sin" högskoleutbildning. Då är tanken att man kan komplettera på komvux eller på en folkhögskola eller på basåren på högskolenivå sen.
    Gymnasieskolorna är inte skyldiga att erbjuda alla inriktningar inom ett program. En gymnasieskola kan erbjuda endast en inriktning inom ett visst program, eller inte erbjuda det programmet, över huvudet taget. Gymnasieskolans skyldighet är att ge eleverna möjlighet att läsa kurser så att de kan uppfylla kraven för examensbevis.
    Vad gäller "valbara kurser" så kan skola välja åt eleverna. En gymnasieskola kan meddela att "de här kurserna ska erbjudas" inom programfördjupning. Punkt. Vad gäller individuellt val så säger skolverket att minst en idrottskurs och minst en estetisk kurs måste finns att kunna välja inom individ.val - men här blir det också "stop" om för få elever väljer en viss kurs, då kan inte den kursen starta.
    Du kan ringa till skolverket, 08-52733200 och ställa dina frågor där.
    Jag svarar utifrån den kunskap jag har, bl.a utifrån det som vi tidigare fått som svar från skolverket.
    ****
    Allmänt gäller - till högskole-/universitetsutbildningar i Sverige konkurrerar man med sitt meritvärde, som är summan av jämförelsetalet (snittbetyget) + ev. meritpoängen. Har man inga meritpoäng, blir snittbetyget (jämförelsetal) = meritvärde. Har man inga meritpoäng kan man uppnå max 20.0 (det uppnår man om man har alla A-betygen i alla kurser, förutom gymnasiearbete, där betygsskalan är F och E; men E i GA räknas inte in i jämförelsetal/meritvärde).
    Meritpoängen har inget med behörighet att göra. För konkurrens kan man försöka göra högskoleprovet.
    ****
    Vår erfarenhet är att de flesta gymnasieskolor vill gå eleverna och föräldrarna till mötes så mycket de kan, bl.a genom att ge möjlighet till fler valbara kurser och också genom att erbjuda kurser som ger meritpoäng. Problemen är dock, för skolorna, flera - bl.a begränsade ekonomiska resurser och lärarbrist.

    Sammanfattning
    Endast kurser utan vilka det inte går att ta ut examensbevis från gymnasiet kan man kräva läsa (eleven är garanterat att läsa de kurserna som för det programmet och inriktningen är obligatoriska). Engelska 7 kan inte garanteras på någon utbildning därför att den ingår inte som obligatorisk kurs. Moderna språk (i den omfattning som examensbeviset kräver) garanteras endast på de programmen där det ämnet är obligatoriskt. Högre mattekurser än programmet kräver (obligatoriska kurser) erbjuds i mån av möjlighet.
    Elevens rättigheter omfattar rätten att läsa kurser utan vilka hen inte kan ta ut examensbevis.

    Frågor och svar taggade med 'stöd' (4 st.)

    • litentjej

      Endast muntliga redovisningar som examiniationsform?

      Jag går en två årig YH-utbildning inom Systemvetenskap och upplever den som extremt tufft eftersom de enda examinationsformerna som används för denna utbildning är muntliga redovisningar. Detta är något som jag alltid har haft problem med under hela min skolgång men också fått öva extrem mycket...

      Milla : : Hej! Tråkigt att läsa att du upplever så stora problem inom din utbildning. Jag tänker på att du bör vända dig till Rektorn på din skola. Rektorn är ytterst... Läs hela svaret
    • Astor

      skola med bra ordningsregler och stöd?

      Hej! Jag undrar om ni har något tips på gymnasieskola med bra ordningsregler i Stockholms området? Hur hittar man en skola med bra ordningsregler och som ger bra extra stöd till elever? Något bra tips? Undrar en fundersam 18åring

      Julia: : Hej Astor! Jag vill be dig att kika på https://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/magelungen-skolan-pa-sodermalm - en skola som vi tror kan passa dig: en liten skola med mycket stöd och om du kan tänka dig... Läs hela svaret
    • Vivianne

      Adhd och framtidsutsikter?

      Min son på 15 har en adhd diagnos. Han ska börja i nian efter sommaren, och efter det är det i bästa fall gymnasiet. MEN det är faktisk såhär att vår son är mycket omogen och osäker, med tilltagande dålig självkänsla. Han behöver mycket stöttning i allt från morgonrutiner till hemarbetet. Han...

      Mikael: : Hej Vivianne! Det finns flera olika alternativ: 1. gå om åk9 (en elev som inte blir behörig till gymnasiet har rätt att stanna i grundskolan fram tills hen fyller 18 år); 2. gå... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga