Johanna
    Hej! Jag tror ni har fått en liknade fråga tidigare, men jag har iallafall tänkt att utbilda mig till biologi/kemi lärare för gymnasiet efter studenten. Problemet är att jag även vill bli naturkunskapslärare för att bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Räcker det med att jag då läser x hp fysik? Isåfall, hur mycket fysik då? Tack på förhand!

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli ämneslärare. Ju fler ämnen man vill bli behörig i, desto längre utbildningstid. Kanske kan du läsa på mer än heltid, det är tillåtet på högskolan läsa upp till 150% av studietakten.
    På gymnasiet är man normalt sett behörig i två ämnen och ett av dem är huvudämne i vilket man läser 120 högskolepoäng = två år på heltid. I annat ämne läser man 90 hp = tre terminer. Och sedan är det pedagogik 90 hp. Sammanlagt fem år på heltid. För att bli lärare i naturkunskap måste man läsa minst 15 hp fysik också. Hur lång undervisningstid kan du tänka dig?
    Mvh Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    Hej igen!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli behörig ämneslärare:
    väg 1
    söka ÄMNESLÄRARPROGRAMMET med rätt kombination av ämnen (de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i, gymnasielärare med 2 ämnen eller högstadielärare med 3 ämnen). Gymnasielärare är då också behörig att undervisa i SAMMA ÄMNEN på högstadiet.

    väg 2
    läsa tillräckligt antal högskolepoäng i olika ämnen och söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning på 3 terminer efter det att man läste "sina högskolepoäng".
    KPU är inte en utbildning utan många olika. Det finns inte KPU med vilka kombinationer som helst, utan det är ganska strikt reglerat vilka ämnen som får kombineras. Man läser, alltså, KPU för blivande lärare i fysik, kemi, biologi på högstadier - eller EN ANNAN KPU: för blivande lärare i svenska och engelska på gymnasiet.

    Teoretiskt sett, kan man bli behörig lärare i vilka kombinationer av ämnen som helst - genom att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i de ämnena men i fall de ämnena inte får kombineras i lärarexamen, blir man tvungen att läsa KPU flera ggr - d v s flera OLIKA KPU. Och varje KPU tar 3 terminer på heltid att läsa.
    Lärarutbildningen blir med det väldigt lång och kanske t o m Studiemedel inte räcker. Som längst får man Studiemedel i 6 år (12 terminer) på eftergymnasial nivå.

    Det finns ännu en "komplikation" inom lärarutbildningar:
    olika ämneskombinationer ges på olika lärosäten (olika orter) och i fall man vill läsa på en viss ort, så kan man bara välja bland det som är möjligt att utbilda sig just där.

    Gymnasielärare i Biologi kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Och i Kemi - på Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Behörig gymnasielärare i Naturkunskap kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet.

    Du skriver att du vill bli gymnasielärare i biologi och kemi och även i naturkunskap.
    Det bästa rådet jag kan ge dig är att du
    antingen väljer ett ämneslärarprogram och läser det som är inplanerat från början och tar en "vanlig" lärarexamen
    eller tar kontakt med Studievägledare på alla de högskolor där du kan tänka dig läsa till lärare och frågar om det är möjligt att bli behörig gymnasielärare i tre ämnen - under max 6 år (sedan tar Studiemedel slut och vill man läsa fler år på högskola, måste man på förhand tänka på - vad ska man leva av under studietiden).

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering.
    Bästa hälsningar och lycka till!
    Milla SYV


    Här är länken
    http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen
    PUNKT i slutet ställde till det. Tar man bort punkten i slutet, så funkar det.
    mvh
    Milla
    • : Tack för svaret! Jag tänkte läsa fysiken efter jag avslutat ämnesutbildningen i kemi/biologi, då jag ändå behövervänta på att få min lärarlegitimation.
    • Milla : Du blir inte behörig i de ämnena som du kompletterar med efter det att du läste pedagogik. Jag kan skriva en lång komplicerad förklaring till dig om du orkar läsa den.
    • : Okej men hur blir jag då behörig i naturkunskap?
    • Milla : Jag skriver ett utökat svar till dig nu. Se ovan - inom kort. :)
    • : Tack för det långa svaret, men man kan då alltså inte göra KPU efter man redan läst två ämnen på lärarprogrammet? Det går inte bara att läsa till fysik och lägga in det i sin behörighet? Tack så mycket iallafall :)
    • Milla : http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen UTAN "PUNKT" PÅ SLUTET - DÅ FUNKAR DET FINT.
    • Milla : KPU är det Olika för olika ämnen. Det är olika metoder i undervisningen för matte, för idrott och för slöjd ... KPU är ämnesspecifik utbildning. Man lär sig inte bara "lära ut" utan olika, beroende på vad det är man ska lära ut. Läser man fler högskolepoäng efter KPU, så är det utanför lärarexamen. Så har i alla fall vi förstått reglerna. Lärarutbildning har blivit efter den senaste reformen så pass komplicerad att även vägledare som jobbar just med det, är inte helt överens i olika frågor. Förändringar kan också inträffa under tiden du söker och läser till lärare. Det är inte helt säkert att reglerna är desamma när det blir dags för dig att ta lärarexamen.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'vilsen' (8 st.)

    • Elin

      tips för en gymnasieväljare som är extremt osäker?

      Hej! jag undrar om ni har några bra tips att ge till en gymnasieväljare som är mycket osäker och säger att hen inte alls vet vad hen ska välja för program? Tacksam för alla tips och förslag! Mvh Elin I.

      Daniel: : Hej Elin!Förutom samtal med SYV-en på skolan där gymnasieväljaren läser (grundskola eller IM- Introduktionsprogrammet på gymnasiet) kan hen också göra... Läs hela svaret
    • marcel

      Vad har jag för alternativ?

      Hej, jag är 17 år och jag går inte i skola och jag har inget jobb, jag gick ungefär ett och ett halvt år på el-tekniks linjen i Jönköping men sedan valde jag att hoppa av då frånvaron blev mer och mer medans min motivation till att gå till skolan bara rasade. Jag känner verkligen inte för...

      Anna: : Hej Marcel, du kan söka jobb /i Sverige får man börja jobba när man 13 år/. har du haft kontakt med Arbetsförmedlingen? Om du skriver in dig i Ungdomsgarantin på AF, kan du ha rätt... Läs hela svaret
    • Linn

      Kriminalvårdsinspektör?

      Hej! Jag går första året på vård och omsorgs programmet och skulle senare vilja studera till socionom. Jag skulle vilja jobba inom kriminalvården och hittade yrket "kriminalvårdsinspektör". Vilket utbildning behövs för detta yrke? Ska jag läsa till socionom eller något annat? Jag hittade inte...

      Liselotte: : Hej Linn, du får gärna se information om yrket Kriminalvårdsinspektör>> på www.framtid.se - genomsnittIig Iön är enIigt de uppgifter vi har, 46400 kr/månaden och utbildning som... Läs hela svaret
    • Josh

      Vad ska jag ta mig till?

      Hej! Just nu går jag i El och energi programmet och känner att jag inte passar in eftersom jag inte riktigt är intresserad och så är jag lite rädd för elektriciteten, men typ att det ska hända ngn olycka. Enda anledningen varför jag valde det var för att det inte fanns så många program som...

      Anna: : Hej Pedro, för att kunna byta program, bör du fråga rektor på den skoIan dit du viII byta (den så kaIIade "mottagande skoIa") om det finns pIats på det programmet dit du viII byta. Om det inte... Läs hela svaret
    • Alice

      Byta gymnasium eller stanna kvar?

      Hej! Jag går just nu på det gymnasiet som jag blev helt överlycklig när jag i somras kom in på det, det var "drömgymnasiet" i princip och jag kom in på en av de främsta linjerna där och med tanke på höga antagninspoängen var så var jag inte säker på att jag skulle komma in där ens....

      Julia: : Hej Alice! Du är 16 år (inte myndig) och det är egentligen (enligt den svenska lagen) dina vårdnadshavare som väljer utbilnding åt dig. Vad säger dina föräldrar? De måste... Läs hela svaret
    • Oleg

      Helt vilsen inför gymnasieval?

      Om man är helt vilsen inför kommande gymnasieval, vad ska man göra då? Var börjar man? Och vad gör man om det blir fel?

      Milla : : Hej, läs på http://www.fragasyv.se/info/olika-ingangar-gymnasieval och hör sedan av dig, berätta om det var till hjälp. Mvh Milla SYV
    • Linnea

      Har du några bra råd till en vilsen ungdom?

      Hej, Jag tog studenten i juni 2015 oc har snart gått ett halvår som extraanställd på ett hotell inom housekeeping och har sökt jobb. Jag är tyvärr en av de människor som inte vet vad jag vill bli eller vad jag vill utbilda mig till i framtiden. Jag gick estet - estetik & media, älskar...

      Milla : : Hej Linnea! Det var väldigt intressant att läsa om dina funderingar inför framtiden. Du ställer en högaktuell fråga: hur kommer man på vad som passar just mig bäst? En mycket bra fråga! Svar på den är att det är... Läs hela svaret
    • Marina

      Hur skall jag våga satsa på någon längre utbildning?

      Jag gick Estet, musik, på gymnasiet men jobbar nu deltid som personlig assistent. Det är OK jobb med det är inget jag vill göra i många år och definitivt inte fram till min pension men hur kan jag våga satsa på någon längre utbildning när det inte finns garanti på att man får jobb? Man kanske...

      Therese: : Hej Jag tycker inte du ska känna dig stressad över din framtid. Du kommer säkert byta jobb i framtiden också. Vad kan du tänka dig jobba med istället? Vill du jobba med människor eller något helt annat?... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga