Hej! Jag har länge funderat på att studera filosofi. Det som har stoppat mig har varit att jag har haft svårt att se vad jag skulle göra efter en sådan utbildning. Då har det slagit mig att man kanske efter skulle utbilda sig till lärare genom en kpu. Men när man läser en kpu gäller det ju att ens tidigare studier är relevanta för det ämnen som man vill lära ut inom. Min fråga är då: Om jag exempelvis skulle vilja lära ut i samhällskunskap och filosofi på gymnasienivå, hur vet jag då att det jag tidigare läst klassas som ämnesstudier om 120 respektive 90 hp?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31928 frågor besvarade.
Hur vet man vilket ämne ett program/kurser klassas som inför KPU?
1 Svar
Hej Tobias!
Om man vill bli gymnasielärare i filosofi, så finns det 3 vägar att gå: • ämneslärarprogrammet • kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) • utökad behörighet i filosofi för de som redan fått ut lärarexamen och är behöriga lärare i något annat ämne eller några andra ämnen.
Om man jämför KPU eller ämneslärarprogrammet, då är Ämneslärarprogrammet ett säkrare väg att gå. Se exempel på programmets beskrivning gu.se/studera/hitta-utbildning/filosofi
För att bli behörig gymnasielärare i samhällskunskap som första ämne och filosofi som andra ämne läser man 120 hp i samhällskunskap och 90 hp filosofi.
Om man vill ha filosofi som första ämne då är det 120 hp filosofi och då bör man läsa grundkurserna i praktisk filosofi (30 hp) och teoretisk filosofi (30 hp) och ytterligare 60 hp i teoretisk eller praktisk filosofi.
Du kan alltså antingen söka till ämneslärarprogrammet som innehåller filosofi som ett av undervisningsämnena eller läsa kurser i filosofi enligt "anvisning" ovan: alltså 30 hp (en termin på heltid) i vardera Teoretisk och Praktisk filosofi och sedan minst en termin till, fortsättningskurs i antingen teoretisk eller i praktisk filosofi och se sedan och det då går att hitta KPU för att kunna ta ut lärarexamen.
Att ha filosofi som sitt enda undervisningsämne vill jag avråda ifrån, detta pga ämnet är i gymnasieskolan väldigt "litet", finns endast 2 små kurser á 50 poäng, som sammanlagt är lika stor som en mattekurs eller en språkkurs. Det går enligt min erfarenhet inte få heltidsjobb på gymnasiet om man endast kan/vill undervisa i filosofi.
Om vi antar att samma väg, genom KPU, kommer att finnas även i framtiden, då kan du som främst är intresserad i filosofi, läsa 2 år, 120 hp filosofi enligt "upplägget": 30 hp teoretisk filosofi, 30 hp praktisk filosofi och sedan 60 hp på fortsättningsnivå - antingen teoretisk eller praktisk filosofi och se sedan om det finns KPU att söka till. Kommer du inte in på KPU då (KPU brukar prioritera lärare som ska bli behöriga i flera ämnen), kan du läsa 90 hp i ett annat ämne, t.ex samhällskunskap (då läser du 30 hp-kurserna som heter Samhällskunskap A, B och C eller I, II och III - helst läsa alla kurser inom samma ämne på samma lärosäte (detta för att undvika "överlappningar").
Du kan också söka råd hos studievägledare på lärarhögskolorna, som är experter på just lärarutbildningar.
Lycka till!
Hänvisningar:
Framtid.se/yrke/filosof
skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?filosofi
Frågor och svar taggade med 'högskolenivå' (9 st.)
-
Vad är en icke-programmärkt examen och hur ser folk på en sådan?
Och vad avgör att man får en programmärkt eller icke-programmärkt examen?
Hej E,om din fråga gäller högskolestudier, då vill jag be dig kika på svaret som KTH ger på frågan:... Läs hela svaret -
Hur ser kurser på universitetet ut?
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret -
Hur bestämmer man vad man ska läsa?
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret -
Naturvetenskapligt basår?
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret -
Skillnaden på sociologi 1 & 2?
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret -
Hur fungerar det?
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret -
Hur stora språkkunskaper krävs för diplomatprogrammet?
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Hej L, diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret -
Skillnad på beteendeutbildning på grundnivå och magisterutbildning?
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Hej Elin, magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen. Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret -
Vilka behörigheter ger ekonomiprogammet?
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå? Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en? Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga