SYV

    Har hört att IMA kan vara steget före ett högskoleförberedande program då det kan vara svårt att komma in på IMV för ett högskoleförberedande program pga att platserna fylls med behöriga elever. Så om det t ex endast fattas ett SO-ämne för samhällsprogrammet – man är inte ”för mycket” behörig för IMA då? Jag antar att man har rätt att gå IMA om man inte kommer in på IMV trots att det endast saknas ex ett SO-ämne, för kommunerna är väl skyldiga att erbjuda IM för obehöriga elever?

    Tacksam för svar!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Lovisa,

    om det "endast saknas SO-ämne" då är eleven behörig till yrkesprogrammen, eleven är alltså inte obehörig till alla nationella gymnasieprogram. Och i så fall är eleven obehörig till IM-programmen, eftersom hen är behörig till många nationella gymnasieprogram: till alla yrkesprogram och även till till Estetiska programmet (ES) och till Naturvetenskapsprogrammet (NA) eller Teknikprogrammet (TE). Eleven i ditt exempel är obehörig till  till Ekonomiprogrammet (EK), Humanistiska programmet (HU) eller Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) - alltså bara till några få program. 
    Som vi tolkar reglerna, så är kommunen skyldig att erbjuda IM för obehöriga elever, ja! men med "obehöriga" menas de elever som inte är behöriga till något nationella program alls. Elever som är behöriga till yrkesprogrammen är behöriga (för de är behöriga till ett stort antal nationella program).
    Med det sagt, så är det inte förbjudet för kommunen att erbjuda eleven plats på något av IM-programmen, t.ex på IMA. Platserna på IMA är mycket dyra pga stor personaltäthet (det är få elever på varje "personal", bl.a kan en SYV- och en Skolkuratorn-tjänst finnas för just specifikt IMA-eleverna)n + att eleven kommer i så fall läsa på gymnasiet i längre tid än 3 år, vilket också medför extrakostnader för kommunen.
    Vår erfarenhet är att eleverna får plats på IMA i första hand i fall de absolut inte kan läsa på något nationellt gymnasieprogram och inte heller på IMY. En elev som kan läsa på IMY brukar få plats på just IMY och inte på IMA. Vilka elever ej kan läsa på de nationella gymnasieprogrammen och inte heller på IMY? Det är i första hand eleverna med svår hälso- och/eller social problematik (de kan t o m vara behöriga till alla högskoleförberedande gymnasieprogram och t o m komma in på ett högskoleförberedande utbildningen på gymnasiet och t o m påbörja läsa där men sedan kan bli förflyttade till IMA om deras hälsa och/eller sociala situationen gör det omöjligt för de att läsa på något annat gymnasieprogram). 
    I många kommuner är IMA-platserna ej sökbara för elever, utan eleverna blir "placerade" på den utbildningen om vårdnadshavare, rektorer och kuratorer kommer fram till att eleven ej kan läsa på något annat gymnasieprogram.
    Du får gärna kontakta skolverket och hör av dig till oss om skolverket säger någonting annat än vad jag skriver i mitt svar till dig nu! 
    Tips! uppmana gärna de elever som ska välja till gymnasiet att kika på blogginlägget på framtid.se/bloggar/valj-den-breda-vagen-fram-ga-pa-gymnasiets-yrkesprogram

    • SYV :

      Tack för detta utförliga svar! Jag jobbar som nyexad SYV i Lund och här har tydligen INGA elever de senaste åren kommit in på IMV för högskoleförberedande program pga högt söktryck till dessa program. Det finns helt enkelt inga platser över till IMV-elever. Så för de elever som är obehöriga till samtliga nationella program men behöriga till IMV men inte kommer in på IMV pga platsbrist, är det i första hand IMY som gäller? Trots att eleven egentligen på sikt vill komma in på ett högskoleförberedande program?

    • Anna :

      Jag tror inte det finns ett generellt svar att ge på frågan vilket program som gäller för alla elever som är obehöriga till "sitt högskoleförberedande" program. En del elever som inte är behöriga till SA är kanske behöriga till TE, NA och/eller ES. ES kräver "mer generell behörighet": svenska, eng, matte + 9 valfria ämnen till, och då kan inriktning Estetik & Media på ES bli ett bra alternativ för de elever som vill komma in på SA men inte är behöriga pga de saknar kanske godkänt betyg i geografi. Annars så är det Yrkesprogrammen som i första hand är aktuella för elever som inte är behöriga till högskoleförberedande gymnasieprogram. Om eleven är behörig till de nationella yrkesprogrammet är hen O-behörig till IM och då är hen obehörig till både IMA och IMY, för att IMY är ju inte ett nationellt program. Du får gärna komma med konkreta exempel - vilken behörighet som saknas för en viss elev och vi kan då försöka ge tips på vad vi tror just den eleven kan söka till på gymnasiet. Du skriver om att i Lund kommer ej eleverna på IMV för högskoleförberedande gymnasieprogram, och jag är inte alls förvånad. Det är lärarbrist och skolorna kan ej utöka antal platser på utbildningar + att eleven ska ha en god chans att uppfylla kraven för examensbevis (och obehöriga elever saknar ofta den kunskapsgrunden); men undantag kan givetvis finnas t.ex om eleven kom till Sverige från ett annat land och hoppade in i årskurs 8 eller 9 direkt och blev ej behörig men egentligen har stor akademisk begåvning, då förstår jag att det är tråkigt att en sådan elev inte får chansen att komma ikapp på IMV till ett högskoleförberedande gymnasieprogram, men en elev som gick i svensk grundskola från första året och ligger efter i något obligatoriskt ämne - varför ska man tro att den eleven kommer ikapp och uppfyller mot slutet av år 3 på gymnasiet kraven för examensbevis? Och utan det, var har hen för realistiska möjligheter efter gymnasiet? Är det inte bättre att skaffa sig ett praktiskt yrke "att falla tillbaka på"? Att komma in på en utbildning är bara första steget, man ska ju också klara hela utbildningen och uppnå målet (på gymnasiets nationella program är det att få ut Examensbevis). Det ställs tuffa krav för att få ut examensbevis från gymnasiet (max 10% av poängen kan vara F-betygsatta och ej i vilka kurser som helst).

    • SYV :

      tack men jag tror du missförstod mig, jag skrev "för de elever som är obehöriga till samtliga nationella program". verkar som att du utgick från min första fråga.

    • Anna :

      De elever som är obehöriga till Samtliga nationella program brukar oftast gå på IMV-till yrkesprogram eller på Yrkesintroduktion (IMY). Det är få elever som går på IMA (troligtvis på grund av att platserna är väldigt dyra på det programmet). 

    • SYV : läste precis "man kontaktar kurator på sin skola eller rektor på den gymnasieskola där man önskar läsa" om man vill gå IMA. låter märkligt tycker jag. kommunen är väl skyldig att erbjuda individen en plats om hen varken kommer in på IMV eller IMY?
    • Milla : "till slut" brukar alla elever som vill gå på gymnasiet få "någon plats", behöver inte vara en plats som eleven verkligen vill ha och det är tyvärr inte så att vid början av läsåret är alla elever "placerade" och kan börja gå på gymnasiet. En situation kan uppstå att även behöriga elever inte har någon gymnasieplats när läsåret börjar men kommuner försöker lösa situationen. En del av problemet kan vara att det är mycket kort om tid mellan datum då slutbetyget från grundskolan utfärdas (och det är först då som det blir klart till vad eleven blir behörig till) och läsårets början och det är också samtidigt sommar och semestrar ... På förhand vet ju ingen garanterat vad eleven blir behörig till, och betygen sätts ibland så sent som i mitten av juni. Då är det endast 2 månader kvar innan läsåret börjar och många av de som ska ta hand om det har då semester... :(
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'grundnivå' (10 st.)

    • Student

      Vart finns examinationsrätt?

      Jag läser fristående kurser och planerar att kunna ta ut en kandidat inom byggteknik. Vilka lärosäten har examinationsrätt i det ämnet? Försökt leta men hittar ingen bra info angående det…

      Milla : : Hej!att ett lärosäte i grunden har examinationsrätt inom ett visst kunskapsområde betyder inte att det lärosäte också alltid använder sig av den rätten. Hos UKÄ bör du... Läs hela svaret
    • 19 år

      Kan man ta två kandidatexamen inom 180 hp?

      Hej! Jag funderar på att läsa 90 hp i svenska och 90 hp i engelska och därmed få ut en kandidatexamen i båda ämnen, och undrar om det går? Om jag väljer att läsa svenska under utbildningens första 90 hp, kan jag ta en kandidatexamen i ämnet då eller måste jag vänta tills jag har läst 90 hp i...

      Anna: : Hej,inom kandidatexamen måste även en kandidatkurs ingå. Totalt måste man ha 180 högskolepoäng (av dem 90 hp inom sitt huvudämne) för att kunna ta ut kandidatexamen men... Läs hela svaret
    • F

      Skillnad mellan kandidatprogram i företagsekonomi?

      Hej. Jag undrar om det finns någon skillnad mellan kandidatprogrammet i företagsekonomi som ges i Stockholm och det som ges via Uppsala? Det står nämligen på Stockholms universitet att utbildningen leder till Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomi som...

      Julia: : Hej Frida, om en utbildning heter Kandidatprogrammet, då ger den utbildningen kandidatexamen. Annars så behöver inte en 3-årg utbildning (ett program) på högskolenivå... Läs hela svaret
    • Filippa

      Skillnaden på nivå och successiv fördjupning?

      Hej, Jag bifogar med här en kursplan som jag undrar över vad "Nivå" och "Successiv fördjupning" innebär? Är det någon skillnad mellan dem? Klicka in på "kursplan" i länken:...

      Julia: : Hej!råder dig vända dig till de ansvariga för utbildningen på det lärosäte där utbildningen ges. Känner inte till några "generella" svar på din... Läs hela svaret
    • Yesenia

      Studera på grundnivå med CSN efter 40 veckor?

      Hej! Jag undrar vad som gäller för studenter med utländsk gymnasieutbildning som vill komplettera i Sverige för att bli behörig för universitetsstudier här i Sverige? Jag har studerat 40 veckor svenska på grundnivå och sedan svenska som andraspråk 1-3. Men nu när jag ska komplettera min...

      Anna: : Hej!Det är en fråga du måste ta med CSN. och CSN agerar utifrån de fastställda regler. Be om att CSN gör ett undantag, förklara som du gör här och nu.En... Läs hela svaret
    • Ali

      enstaka kurser på högskola?

      Hej! Om man läser enstaka kurser på högskolan kan det underlätta eller öka chansen till att bli antagen till ett specifikt program på högskolan?

      Mikael: : Om du menar till utbildningar på grundnivå, som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, socionom mm så är svar Nej.Master- och magisterprogram, som är högskoleprogram... Läs hela svaret
    • Anderas

      Finans utbildning?

      Hejsan! Jag har jätte svårt att hitta en högskoleutbildning för mig. Jag är väldigt intresserad av ekonomi och finans; och skulle vilja gå någon utbildning inom finans men den utbildning vill att jag ska ha gått någon annan utbildning...

      Anna: : hejsan, länk du skickade till är till Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå = år 4 och 5 på högskolenivå.Innan man kan komma in på år4 ska man ha läst... Läs hela svaret
    • Emina

      Hur bör man lägga ihop program och kurser?

      Låt oss säga att jag hittar ett program på 1 år som ger 60 hp, sedan ett annat på 1 år o sen kanske en kurs. Min fråga är hur lönsamt eller smart är det att lägga ihop utbildningarna på detta vis? Är det bättre att...

      Liselotte: : Hej Emina, På grundnivå finns nog inga program som är på 1 år. Det vanligaste är att program på grundnivå är på 3 år (2åriga program på... Läs hela svaret
    • a.

      behöver jag välja något utav dem eller inte?

      Hej! Jag har tänkt söka till receptarieprogrammet på hemsidan antagning.se men jag undrar ifall man behöver välja grundnivå? Eller jag undrar ifall man behöver välja avancerad nivå? Eller ingen utav dem? d.v.s varken välja avancerad eller grundnivå,så kanske det är?. Tänkte ni på...

      Milla : : Om du är 18 år, så tror jag inte du redan har kandidatexamen från högskola/universitet och Avancerad nivå är magister och masterprogram som kräver att man sedan innan... Läs hela svaret
    • a.

      avancerad /grundnivå?

      Hej jag ska söka till universitetet snart men jag undrar en sak jag märkte på hemsidan när man söker. jag undrar ska jag välja avancerad eller grundnivå eller (ingenting) utav dem? Jag som person tror att man inte ska välja avancerad nivå eller grundnivå.Utan man söker bara till programmet...

      Julia: : Hej A, avancerad nivå på högskolor/universitet i Sverige är magister eller masterprogram som för behörighet kräver att man har kandidatexamen, som motsvarar minst 3 års studier på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga