Simon
    Hej!

    Jag läser några hundra poäng utökat. Bland mina valbara kurser finns flera av de som ger meritpoäng, liksom andra kurser som inte ger merit. Jag har läst att betyget på en utökad kurs räknas in i det totala meritvärdet, om kursen ger meritpoäng. Stämmer det?

    Om jag får bra betyg i meritkurserna, kan jag ju i så fall lägga någon av dem som utökad. På så sätt kan ju det höja det totala meritvärdet.

    Mvh Simon

    2 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden
    Hej Simon,
    enligt de nuvarande reglerna så måste alla kurser som du läser på gymnasiet under dina tre år - ingå i det dokumentet som du får när du slutar: Gymnasieexamen eller Studieintyg.
    Gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program ger Grundläggande behörighet till högskolestudier. De kurser som överstiger 2500 p. måste vara markerade som UTÖKADE KURSER.
    De utökade kurser räknas in i Jämförelsetal i fall de krävs för behörighet eller om de ger Meritpoäng.
    Vilka kurser som krävs för behörighet eller ger Meritpoäng kan VARIERA från en eftergymnasial utbildning till en annan.
    Meritpoängen gäller bara när man söker en SVENSK HÖGSKOLEUTBILDNING men inte alltid /t.ex. Handelshögskolan tar inte hänsyn till Meritpoängen/.
    Det är många gånger mer fördelaktigt att planera sin gymnasieutbildning så att man inte läser mer än 2500 poäng utan satsar på så höga betyg i varje kurs som möjligt.
    Behörighetsgivande kurser samt kurser för Meritpoäng rekommenderar jag i så stor utsträckning som möjligt "baka in" i gymnasieutbildningen inom 2500 p. Det är inte alltid det är möjligt, dock.

    Om du uppger vilket program och även inriktning du läser och vad behörighet är till den eftergymnasial utbildning som du vill söka i första hand - kan du få ett bättre svar på din fråga.

    Mvh
    Liselotte SYV
    Liselotte
    Hej Simon, tack för att du hörde av dig med fler uppgifter: då är det lättare för mig att ge dig ett relevant svar.
    Du har förstått reglerna helt rätt, precis så är det - utökade kurser räknas bara in om de krävs för behörighet till just den utbildningen som du söker på eftergymnasial nivå eller om de ger Meritpoäng.

    Ett litet problem här är att det är Rektor som skriver under Gymnasieexamen och skoladministratör med hjälp av SYV förbereder dokumenten och, enligt reglerna, skall det PÅ FÖRHAND bestämmas och skrivas in i elevernas Studieplaner - VILKA KURSER DE KOMMER ATT LÄSA SOM UTÖKADE, innan kurserna påbörjas. Så - enligt reglerna- får inte skolan i efterhand (när betygen sätts och man ser om det blev A eller C betyg, t.ex) dvs retroaktivt bestämma att markera just den här kursen som "utökad".

    Enligt Skolverket bör varje elev ha en Individuell Studieplan, som får revideras PROAKTIVT - dvs vad som skall hända i framtiden - t.ex. vilken inriktning eleven skall läsa i å k 2 och vilka kurser inom Indiv.val, Programfördjupningar och vilka "utökade" kurser som eleven SKALL LÄSA och detta bör skrivas in innan eleven påbörjar kurserna.

    Det är många gånger mer fördelaktigt att inte läsa mer än 2500 p., utan försöka kämpa för så höga betyg som möjligt. Om man läser mer än 2500 poäng, läser man på mer än heltid. Oftast är det möjligt att rymma alla behörighetsgivande kurser samt kurser för Meritpoäng inom 2500 p.
    Om man känner att man har tid och energí utöver heltidsstudier, kan man träna på gamla Högskoleprov. Men det är, givetvis, bara en rekommendation /eller snarare min personliga åsikt/. Du väljer att lägga upp dina studier - i samråd med personal på din gymnasieskola - så som det passar just dig och det är just så man skall göra.

    Jag hoppas på att mitt svar blir till hjälp för dig!
    Du kan - i framtiden - om du vill kontakta oss - med fördel ställa en ny fråga: då får du svar snabbare.

    Mvh
    Liselotte SYV
    • : Hej, tack så jättemycket för svar! Jag är inne på mitt sista år på det Naturvetenskapliga programmet (NaNat). Jag har läst Moderna språk steg 3, vilket ger en havl meritpoäng. Nu läser jag Ma5 och Eng7, som jag får ett meritpoäng för vardera. På så sätt kommer jag upp i 2,5. Jag läser samtidigt några andra valbara kurser som inte ger meritpoäng. Tillsammans överstiger de 2500 p. Om jag får bra betyg i de kurser som inte ger meritpoäng, kan jag ju lägga dem inom 2500 poäng. Meritkurserna kommer ju ändå räknas med om de ligger utanför 2500. På så sätt kan det ju höja jämförelsetalet då fler kurser med höga betyg kan räknas in. (Om jag däremot skulle få sämre betyg i dessa kurser, vore det ju bättre att lägga dem som utökade, då de inte räknas med och därmed inte drar ner jämförelsetalet). Jag hoppas du förstår vad jag menar. Det kommer förstås inte ge mig ett så mycket högre meritvärde, men jag vill ha så god marginal som möjligt när jag söker in. :)
    • Liselotte : Jag skriver ett nytt svar till dig nu.
    • Mikael : Jag vill komplettera ett svar som du fick från Liselotte. :-)
    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Simon,
    på ditt program och inriktning får man välja 200 p. inom Programfördjupningar och här är det inte vilka som helst kurser utan det finns en lista på kurser som kan vara Programfördjupande på Naturvetenskapsprogrammet;
    däremot 200 p. Individuellt val - här kan man ha "vilka som helst" gymnasiekurser.

    Om det skulle visa sig att dina extra kurser /utöver 2500 p./ inte kan läsas som Programfördjupande på just NA och det är mer än 200 p., som ryms inom Individuellt val, då måste de "övriga" kurser markeras som "utökade".

    Visst finns det Gymnasieexamen (dokument) som ser väldigt annorlunda ut än vad som reglerna föreskriver, men då är det - återigen enligt regelverket *L* :-) - så att Rektorn på programmet måste fatta beslut om Individuellt anpassat gymnasieprogram och det måste anges på Gymnasieexamen /pappret, dokumentet/ att eleven läste enligt Individuellt anpassat gymnasieprogram och det beslutet måste fattas "innan utgång av å k 2 på gymnasieutbildningen".
    Du läser, om jag har förstått rätt, å k 3 och då är det för sent för Individuellt anpassat program.

    Om du är intresserad av att få veta exakt vilka kurser som får läsas som Programfördjupande just på NA, kan jag sända en lista på dem.

    Bästa hälsningar och lycka till!
    Mikael SYV

    Frågor och svar taggade med 'arbetsmarknad' (11 st.)

    • J

      Förlorar ens yrkesexamen sitt värde om man inte arbetar direkt?

      Hej! Jag har nu läst lite mer än halva min yrkesutbildning (studie- och yrkesvägledarprogrammet) och funderar mycket på framtiden. Jag känner att jag vill studera mera (jag är endast 22 år), och är inte sugen på att arbeta direkt när jag får min examen. Däremot så vill jag ju arbeta som syv i...

      Anna: : Hej J!om du vet att du i framtiden vill arbeta som SYV, tycker jag att det är bättre att fullfölja programmet nu, inte ansöka om studieuppehåll. "Risker" med... Läs hela svaret
    • Isac

      Är det svårt att få jobb som guldsmed eller glasblåsare?

      Jag funderar på att gå hantverksprogrammet med inriktning mot glasblåsare eller guldsmed. Men eftersom att jag inte hittar nån statistik på hur arbetsmarknaden ser ut blir jag osäker. Vet ni hur svårt det är att få arbete inom dem här yrkena?

      Julia: : Hej Isac,läge på arbetsmarknaden kan förändras och ibland går det mycket snabbt med förändringar. Ingen kan ge någon garanti på att med viss utbildning... Läs hela svaret
    • Jelena

      Vad är en jobbmässa?

      Hej har hört att det finns jobbmässor eller karriärmässor t.ex den i Ängelholm 6 febr nästa år. Vad är det för ngt.? På vilket sätt kan det hjälpa mig att få ett jobb? mvh J.

      Anna: : Hej Jelena, du i din fråga nämner Jobbmässa i Ängelholm den 6 febr. 2020 - info om den finns på naringsliv.engelholm.com och enligt info på den sidan är mässan kostnadsfri att delta i men man... Läs hela svaret
    • Student

      hur ser arbetsmarknaden ut för ämneslärare?

      Hej! Jag ska börja läsa ämneslärarprogrammet inr. svenska i höst och undrar hur arbetsmarknaden ser ut? Jag ska senare in på utbildningen också välja ett kombinationsämne och jag funderar på om jag ska ta engelska eller något annat "basämne". Vilken kombination är bäst? Vill dock inte välja...

      Julia: : Hej Mohamad,svenska undervisas det i (som ett obligatoriskt ämne) både på grundskolan och på gymnasiet, vilket du själv också vet mycket väl, eller hur? :) Det krävs... Läs hela svaret
    • Josefin

      Högre arbetsbelastning som gymnasielärare i engelska och svenska?

      Jag vill till hösten plugga ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolor och har därför funderat på lite olika ämneskombinationer. Jag är intresserad av både engelska och svenska, men har hört att den ämneskombinationen...

      Anna: : Hej Josefin,du bör samråda med många olika personer och sedan är det Du som Bestämmer!Det kan vara rätt olika för olika lärare. Någon tycker... Läs hela svaret
    • Gäst

      Vad betyder städsvenska?

      Hej jag "snubblade" över ordet "städsvenska" och undrar vad det betyder? Är det ett vedertaget begrepp inom Arbetsmarknadskunskap eller Samhällskunskap eller vad är det? Exakt vad betyder och och vem kom på det ordet? Tack för ert svar på förhand!

      Peter: : Hejsan,Städsvenska är en "arbetsterm", kan man säga som innebär på ett ungefär - att den personal som sköter lokalvården måste behärska så pass mycket svenska att de kan... Läs hela svaret
    • Lana

      Är utbildningen attraktiv på arbetsmarknaden?

      Hej! Jag är intresserad av en utbildning som heter "Affärsutveckling och entreprenörskap" på Chalmers. Det jag vill veta är om den är attraktiv på arbetsmarknaden? Det vill säga, finns det jobb inom ca. 4 år som matchar den kompetensen?

      Daniel: : Hej Lana,det är tyvärr omöjligt att få svar på - om det - om 4 år kommer finnas jobb inom just det område som en viss utbildning ger kunskap om. Det finns prognoser, men de... Läs hela svaret
    • Hanna

      Historia på universitet/högskola?

      Hej! Jag har tidigare påbörjat studier till biomedicinsk analytiker, men hoppade av pga det var svårt och att jag troligtvis inte hade tillräckligt med intresse. Jag har nu funderat ett tag på vad som egentligen intresserar mig, och har då kommit fram till att det är historia. Frågan är bara...

      Anna: : Hej, kika på Arkivarie- och kulturarvsprogrammet, t.ex - som kan vara en bra grund inför yrken som Arkivarie>, Musejtjänsteman>, Museipedagog> och Kulturarvspedagog>. Har man studerat historia,... Läs hela svaret
    • SYV-besökare

      Hur svårt blir det att få jobb som djurvårdare?

      Hej jag har fått en fråga från en elev om arbetsmarknaden för djurvårdare några år framöver. Vet ni? Mvh S. :)

      Anna: : Hejsan!det är svårt att ge ett generellt svar ang. hur arbetsmarknaden kommer att se ut framöver. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan beror det ofta även på Var i... Läs hela svaret
    • Oliver

      Är det lätt att få jobb ?

      Hej! Jag har en fråga angående Jurist yrket och då undrar hur stor konkurrens är det att få jobb som Jurist? Hur länge skulle man kunna få vänta efter juristexamen för att få jobb som jurist? Kommer konkurrensen om att få jobb som jurist i framtiden att bli svårt?

      Milla : : Hej Jorge! Du får gärna se info på den här sidan på www.framtid.se där det bl a finns uppgift om att genomsnittlig lön för jurist idag är ca 35 000 kr/månad. Angående... Läs hela svaret
    • Brendan

      Apotekstekniker?

      Hej! Har ni någon aning om hur arbetsmarknaden kommer se ut för apotekstekniker. Jag vet att det kommer bli en brist på främst receptarier, men jag har inte hittat något om apotekstekniker. Det har ju varit "stopp" för apotekstekniker-utbildningarna på YH, men nu verkar de återupptas (bland...

      Mikael: : Om yh beviljas då finns det goda chanser till anställning för det är bara då yh beviljas!:)

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga