Simon
    Hej!

    Jag läser några hundra poäng utökat. Bland mina valbara kurser finns flera av de som ger meritpoäng, liksom andra kurser som inte ger merit. Jag har läst att betyget på en utökad kurs räknas in i det totala meritvärdet, om kursen ger meritpoäng. Stämmer det?

    Om jag får bra betyg i meritkurserna, kan jag ju i så fall lägga någon av dem som utökad. På så sätt kan ju det höja det totala meritvärdet.

    Mvh Simon

    2 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden
    Hej Simon,
    enligt de nuvarande reglerna så måste alla kurser som du läser på gymnasiet under dina tre år - ingå i det dokumentet som du får när du slutar: Gymnasieexamen eller Studieintyg.
    Gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program ger Grundläggande behörighet till högskolestudier. De kurser som överstiger 2500 p. måste vara markerade som UTÖKADE KURSER.
    De utökade kurser räknas in i Jämförelsetal i fall de krävs för behörighet eller om de ger Meritpoäng.
    Vilka kurser som krävs för behörighet eller ger Meritpoäng kan VARIERA från en eftergymnasial utbildning till en annan.
    Meritpoängen gäller bara när man söker en SVENSK HÖGSKOLEUTBILDNING men inte alltid /t.ex. Handelshögskolan tar inte hänsyn till Meritpoängen/.
    Det är många gånger mer fördelaktigt att planera sin gymnasieutbildning så att man inte läser mer än 2500 poäng utan satsar på så höga betyg i varje kurs som möjligt.
    Behörighetsgivande kurser samt kurser för Meritpoäng rekommenderar jag i så stor utsträckning som möjligt "baka in" i gymnasieutbildningen inom 2500 p. Det är inte alltid det är möjligt, dock.

    Om du uppger vilket program och även inriktning du läser och vad behörighet är till den eftergymnasial utbildning som du vill söka i första hand - kan du få ett bättre svar på din fråga.

    Mvh
    Liselotte SYV
    Liselotte
    Hej Simon, tack för att du hörde av dig med fler uppgifter: då är det lättare för mig att ge dig ett relevant svar.
    Du har förstått reglerna helt rätt, precis så är det - utökade kurser räknas bara in om de krävs för behörighet till just den utbildningen som du söker på eftergymnasial nivå eller om de ger Meritpoäng.

    Ett litet problem här är att det är Rektor som skriver under Gymnasieexamen och skoladministratör med hjälp av SYV förbereder dokumenten och, enligt reglerna, skall det PÅ FÖRHAND bestämmas och skrivas in i elevernas Studieplaner - VILKA KURSER DE KOMMER ATT LÄSA SOM UTÖKADE, innan kurserna påbörjas. Så - enligt reglerna- får inte skolan i efterhand (när betygen sätts och man ser om det blev A eller C betyg, t.ex) dvs retroaktivt bestämma att markera just den här kursen som "utökad".

    Enligt Skolverket bör varje elev ha en Individuell Studieplan, som får revideras PROAKTIVT - dvs vad som skall hända i framtiden - t.ex. vilken inriktning eleven skall läsa i å k 2 och vilka kurser inom Indiv.val, Programfördjupningar och vilka "utökade" kurser som eleven SKALL LÄSA och detta bör skrivas in innan eleven påbörjar kurserna.

    Det är många gånger mer fördelaktigt att inte läsa mer än 2500 p., utan försöka kämpa för så höga betyg som möjligt. Om man läser mer än 2500 poäng, läser man på mer än heltid. Oftast är det möjligt att rymma alla behörighetsgivande kurser samt kurser för Meritpoäng inom 2500 p.
    Om man känner att man har tid och energí utöver heltidsstudier, kan man träna på gamla Högskoleprov. Men det är, givetvis, bara en rekommendation /eller snarare min personliga åsikt/. Du väljer att lägga upp dina studier - i samråd med personal på din gymnasieskola - så som det passar just dig och det är just så man skall göra.

    Jag hoppas på att mitt svar blir till hjälp för dig!
    Du kan - i framtiden - om du vill kontakta oss - med fördel ställa en ny fråga: då får du svar snabbare.

    Mvh
    Liselotte SYV
    • : Hej, tack så jättemycket för svar! Jag är inne på mitt sista år på det Naturvetenskapliga programmet (NaNat). Jag har läst Moderna språk steg 3, vilket ger en havl meritpoäng. Nu läser jag Ma5 och Eng7, som jag får ett meritpoäng för vardera. På så sätt kommer jag upp i 2,5. Jag läser samtidigt några andra valbara kurser som inte ger meritpoäng. Tillsammans överstiger de 2500 p. Om jag får bra betyg i de kurser som inte ger meritpoäng, kan jag ju lägga dem inom 2500 poäng. Meritkurserna kommer ju ändå räknas med om de ligger utanför 2500. På så sätt kan det ju höja jämförelsetalet då fler kurser med höga betyg kan räknas in. (Om jag däremot skulle få sämre betyg i dessa kurser, vore det ju bättre att lägga dem som utökade, då de inte räknas med och därmed inte drar ner jämförelsetalet). Jag hoppas du förstår vad jag menar. Det kommer förstås inte ge mig ett så mycket högre meritvärde, men jag vill ha så god marginal som möjligt när jag söker in. :)
    • Liselotte : Jag skriver ett nytt svar till dig nu.
    • Mikael : Jag vill komplettera ett svar som du fick från Liselotte. :-)
    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Simon,
    på ditt program och inriktning får man välja 200 p. inom Programfördjupningar och här är det inte vilka som helst kurser utan det finns en lista på kurser som kan vara Programfördjupande på Naturvetenskapsprogrammet;
    däremot 200 p. Individuellt val - här kan man ha "vilka som helst" gymnasiekurser.

    Om det skulle visa sig att dina extra kurser /utöver 2500 p./ inte kan läsas som Programfördjupande på just NA och det är mer än 200 p., som ryms inom Individuellt val, då måste de "övriga" kurser markeras som "utökade".

    Visst finns det Gymnasieexamen (dokument) som ser väldigt annorlunda ut än vad som reglerna föreskriver, men då är det - återigen enligt regelverket *L* :-) - så att Rektorn på programmet måste fatta beslut om Individuellt anpassat gymnasieprogram och det måste anges på Gymnasieexamen /pappret, dokumentet/ att eleven läste enligt Individuellt anpassat gymnasieprogram och det beslutet måste fattas "innan utgång av å k 2 på gymnasieutbildningen".
    Du läser, om jag har förstått rätt, å k 3 och då är det för sent för Individuellt anpassat program.

    Om du är intresserad av att få veta exakt vilka kurser som får läsas som Programfördjupande just på NA, kan jag sända en lista på dem.

    Bästa hälsningar och lycka till!
    Mikael SYV

    Frågor och svar taggade med 'vd' (6 st.)

    • Henke

      Yrke och karriär för att tjäna mycket pengar?

      Hejsan, Om man endast är intresserad av att tjäna mycket pengar, vilken utbildning rekommenderar ni då? VD:ar och investerare tjänar mest tror jag, så vilken utbildning ska man gå för att bli VD t.ex? Tack på förhand för svar, Mvh, Henke

      Milla : : Hejsan,Enligt CSB, är det inom följande yrken som man - i Sverige - haft högsta löner året 2021:     Chefer inom bank, finans och försäkringGeneral-,... Läs hela svaret
    • Filip

      Går det att bli börsmäklare/aktiemäklare genom civilekonom?

      Jag funderar på att arbeta som börsmäklare/aktiemäklare eller möjligtvis högre positioner som VD etc inom ekonomi och undrar om en civilekonom examen som är kortare än en civilingenjörs utbildning i industriell ekonomi är likvärdig...

      Julia: : Hej Filip!Du ställer en fråga som är mer eller mindre omöjligt att svara på. På de "höjder" dit du siktar så "sitter" folk på... Läs hela svaret
    • Ingrid

      Drömmar om att bli ett verkställande direktör (VD) ?

      Hej! Just nu funderar jag på vilket program att välja på universitet/högskolan. Jag har ungefär två terminer till kvar på gymnasiet (komvux) men ändå vill planera redan nu så att det blir lättare för mig när det är...

      Anna: : Hej Ingrid,VD är i Sverige ett av de många så kallade icke-reglerade yrken. Det finns med det inga strikta krav på vilken utbildning man behöver ha för att kunna bli VD. Man kan också starta egetf öretag och i det företaget kalla sig för VD.
    • Alexander

      Civilekonom eller industriell ekonomi?

      Hej! Jag går naturvetenskapsprogrammet och har börjat kolla på vad jag ska läsa på universitetet. Jag vill jobba inom något med ledarskap på företag, t.ex regionschef, VD eller liknande chefsposition. Nu står jag inför det svåra valet om jag ska läsa till civilekonom eller till civilingenjör...

      Anna: : Hej Alexander,civilingenjör inom industriell ekonomi - är mycket populär utbildning (svårt att komma in på den); man läser i fem år på heltid;civilekonom är ett... Läs hela svaret
    • Samuel

      Jobba med bilar efter samhällskunskap?

      Hej! Jag ska snart börja plugga samhällskunskap(samsam), men har en fråga. Efter de 3 åren i gymnasiet, vad kan man bli? Kan man bli bilförsäljare eller chef för t.ex. Volvo, jobb som rör bilar helt enkelt? Eller var jag tvungen att välja en annan linje?

      Anna: : Hej Samuel, det finns många olika yrken som jobbar med bilar, på olika sätt. Ska man jobba med bilar, är det mycket bra att ha körkort. Det är i dagens Sverige dyrt att ta körkort... Läs hela svaret
    • Oliver

      Hur är vägen till att bli en VD?

      Hej Jag undrar hur man blir en VD och då undrar hur och vilka steg man måste ta? Vad måste man ha pluggat och vilken examen? Måste man vara Civilekonom eller Civilingenjör?

      Anna: : Hej John! Se om information på www.framtid.se om yrket VD>> blir till hjälp. Det står en del där om vilka utbildningar som "rekommenderas". Det finns inga garantier att man kan bli VD, oavsett... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga