Hej

    Hej! Jag vet inte vad jag vill studera vidare efter gymnasiet. Just nu går jag andra året på gymnasiet naturvetenskapsprogrammet. Någonting jag funderat på är att jag är intresserad av hjärnan. Finns det yrken som inkluderar att arbeta och studera om hjärnan? Någon speciell läkare eller psykolog?

    • Anna : På Institutionen för neurovetenskap https://www.neuro.uu.se/ bedrivs forskning om hjärnan och institutionens lärare är ansvariga för flera olika programs kurser om hjärnan och dess funktion, se https://www.neuro.uu.se/utbildning/grundniva--program/ & vi fick även tips om Logopedprogrammet och utbildningar i Biomedicin, som kanske ocså kan bli av intresse för dig. Med vänlig hälsning & lycka till!

    5 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Alva,
    man kan arbeta med hjärnan eller studera om hjärnan utifrån olika aspekter: evolutionära, anatomiska, fysiologiska, neurologiska, psykologiska, psykiatriska och säkert också några till andra aspekter... är ju inte expert på området, utan är en allmän studie och yrkesvägledare, så kan endast ge allmänna råd, ej specifika, alltså.
    Mitt första råd blir att du kikar på många olika yrken på www.framtid.se - det är en sajt om över 2.ooo yrken! Börja gärna med att titta på yrken inom Naturvetenskapligt arbete och yrken inom Hälso- och sjukvården.
    Mitt andra råd blir att du pratar med lärare i naturvetenskapliga ämnen, dina lärare på gymnasiet alltså och frågar dem om råd och svar på den frågan som du ställer här nu.
    Mitt tredje råd blir att du som temat för ditt gymnasiearbete väljer HJÄRNAN. Gymnasiearbete är en obligatorisk gymnasiekurs á 100 poäng, vilket innebär att du ska lägga ner cirka 200 timmar på den kursen. Godkänt betyg i kursen är ett av kraven för att få ut  examensbevis. På 200 timmar (fem veckor på heltid - alltså 40 timmar per vecka, om man endast jobbar med just sitt gymnasiearbete och inte samtidigt med några andra kurser) borde du hinna göra mycket efterforskningar: du kan t.ex ta fram alla de olika aspekter av hjärnforskning, beskriva dem alla men sedan kanske välja en eller ett par aspekter som du vill fördjupa dig inom. Du kan då även ta kontakt med universitetslärare och forskare som på ett eller annat sätt jobbar med frågor om hjärnan. Efter att ha genomfört ett sådant arbete borde du kunna ha mycket mer klar uppfattning om vad du vill göra efter gymnasiet.

    Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ÖREBRO UNIVERSITET. Var god läs nedan:

    "Som biomedicinsk analytiker med inriktning fysiologi så har man möjlighet att arbeta med neurofysiologi där hjärna och nerver är i fokus. Man utför undersökningar på hjärnan, elektroencephalografi (EEG) t ex där man tittar på hjärnans elektriska aktivitet. Man träffar både barn och vuxna som utreds för t ex olika typer av epilepsi, sömnstörningar och det är även vanligt med övervakning av hjärnans aktivitet efter t ex hjärtstopp, eller övervakning av hjärnans aktivitet hos för tidigt födda barn. 

    Så är du intresserad av hjärnan så kan jag varmt rekommendera henne att söka till biomedicinska analytikerutbildningen med inriktning fysiologi!"

    Hej!

    Här kommer lite mer information kring hur och vad en psykolog kan arbeta med:

     

    Psykologprogrammet är en professionsutbildning som ger möjligheter att arbeta inom många olika fält som verksam psykolog. Inom psykologprogrammet läser studenterna neuropsykologi som är läran om de relationer som finns mellan beteende och hjärnans funktion. Neuropsykologiska studier intresserar sig för hur olika delar av hjärnan påverkar beteendet och vilka delar som kontrollerar olika områden som stress, minne och depression. Psykologer inom det neurovetenskapliga fältet kan exempelvis arbeta med bedömningen av kognitiv och psykologisk funktion i samband med medicinska, neurologiska eller psykiatriska störningar. Psykologen kan ställa diagnoser, tolka neuropsykologiska test och erbjuda möjliga rekommendationer till dessa patienter. Inom universitet och högskola finns även möjlighet att forska inom fältet neuropsykologi.

     

    Efter psykologprogrammet finns möjlighet att som färdig psykolog specialisera sig. Neuropsykologi är en inriktning där möjlighet till specialisering finns, läs mer på: https://www.psykologforbundet.se/Specialistutbildning/specialiteter/neuropsykologi/

     

    Vidare kan en psykolog arbeta med att formulera en tjänstebeskrivning och med hjälp av psykologisk testning och intervjuer rekrytera den bäst lämpade personen för en tjänst. En psykolog kan även möta ungdomar med psykisk ohälsa på en ungdomsmottagning, eller handleda lärare i bemötandet av elever med funktionsnedsättningar i skolan.

    Inom hälso- och sjukvården kan psykologer arbeta bland annat inom psykiatri, medicinsk verksamhet och på vårdcentraler. Psykologer finns även inom rättspsykiatri och kriminalvård där arbetsuppgifterna bland annat handlar om utredning och behandling. Som psykolog kan man arbeta med psykoterapi som behandlingsmetod. Det är vanligt att psykologer vidareutbildar sig till psykoterapeuter efter utbildningen, för att fördjupa sina kunskaper om psykoterapi ännu mer.

    I förskola och skola spelar psykologer en viktig roll inom elevhälsan; de arbetar bland annat med förebyggande insatser, utreder individärenden och handleder personal.

    Inom näringslivet och i försvaret kan psykologer arbeta med bland annat rekrytering och urval samt med företagshälsovård.

     

    • Hej : De aspekter jag intresserar mig är de anatomiska, neurologiska , psykologiska oh psykiatriska. Jag är intresserad av att arbeta med människor och hur vår hjärna tänker ooch fungerar. Varför vi beter oss på ett speciellt sätt, dessutom vill jag lära mig om hjärans anatomi.
    • Anna : I så fall tycker jag att läkarprogrammet passar bra för dig att söka till.
    SYV-besökare SYV

    Hej
    Frågan är ospecifik, jag föreslår att du söker upp en studie- och yrkesvägledare på din skola för att i ett vägledningssamtal precisera så mycket som möjligt - vad "arbeta med hjärnan" innebär för dig. Vilken innebörd vill du ge åt de orden? Vad är det med hjärnan som lockar dig? 
    Det finns annars flera olika yrken/utbildningar/ämnesområden som skulle kunna vara intressanta om man vill "arbeta med hjärnan eller studera hjärnan":
    Ex på ämnesområden: medicin (yrke läkare), psykologi (yrke psykolog), psykoterapi (yrke psykoterapeut), neurovetenskap och kognitionsvetenskap (yrke forskare).

    Hej igen, fick nu svar från en vetenskapsjournalist: "

    Hjärnan är involverad i enormt mycket. Jag kan tipsa om följande yrken som jag kommer på: neuroforskare, stamcellsforskare, neurokirurg, strokeforskare, alzheimerforskare, parkinsonforskare, onkolog som behandlar – eller forskar om - hjärncancer, psykiatriker, psykolog – men listan kan fyllas på väldigt mycket. Kanske kan du få bättre tips hos en studievägledare på ett lärosäte (högskolan eller universitet) som erbjuder relevanta utbildningar och kan därför ge bättre svar på din fråga?"

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, läs (nedan) svar från en studievägledare på läkarprogrammet:
    "Att jobba med hjärnan kan omfatta många områden – Psykologi, fysiologi/medicin etc. Läkarprogrammet ger en bred och grundläggande bas för behandling och sjukdomslära. Man kan vidareutbilda sig inom neuropsykologi, klinisk medicin eller t.ex hjärnkirurgi. Detta handlar då om vidareutbildning efter 6 år inom grundläggande medicin/läkarutbildning som självklart inte enbart begränsas till studier kring den mänskliga hjärnan.

    I läkarprogrammet så ges kurser inom tema Psyke och Neurologi men det motsvarar bara en liten del av alla läromål som programmet täcks av.

    Med vänlig hälsning".

    Hej igen, vi fick nu ännu ett svar från en annan studievägledare på läkarprogrammet, på ett annat lärosäte:
    "Om du först utbildar dig till läkare kan du sedan specialisera dig och bli neurokirurg det är en utbildning som tar ca 12 år totalt men när du specialiserar dig (de sista 5-6 åren) gör du det på en arbetsplats och inte på universitetet.

    https://www.sahlgrenska.se/jobb-och-framtid/tillsammans-for-patienten/daniel---neurokirurg/

    Alternativt specialistläkare inom psykiatrin, det tar ungefär lika länge att utbilda sig till det som till neurokirurg.

    Du kan ju även utbilda dig till sjuksköterska och sedan specialisera dig mot neurologi, det tar 3 år grundutbildning + minst ett års arbetslivserfarenhet + 2 år specialistutbildning

    https://www.gu.se/studera/hitta-utbildning/specialistsjukskoterskeprogrammet-med-inriktning-mot-neurosjukvard-v2ne

    Psykolog kan ju också vara ett alternativ.

    Vänliga hälsningar".
    Om yrket Specialistsjuksköterska var god läs på framtid.se/yrke/specialistsjukskoterska

    Hej igen, nu fick svar från Umeå Universitet. Var god läs nedan:
    Jag tänker att det är viktigt för dig är att fortsätta utforska och fundera på vilket sätt du är intresserad av hjärnan,vilka ämnesområden ser du som mest intressant att utgå från, naturvetenskap, medicin, beteendevetenskap eller kanske kognitionsvetenskap. Utbildningarna på universitetet har lite olika profiler, vi på Umeå Universitet har Biomedicinprogram och Läkarprogram, Biomedicinsk analytiker har vi också hos oss samt Psykologprogram och en profil jag inte såg bland övriga svaren är Kognitionsvetarprogrammet som finns hos oss, kan också vara intressant, läs mer om det och även övriga program hos oss: Utbildningskatalog, se våra program:
    https://www.umu.se/utbildning/
    Nästa vecka, 4/3 2021 har vi digitalt öppet hus, se här om något kan intressera att vara med på och välkommen att höra av er igen : https://www.umu.se/utbildning/digitala-universitetsdagen/
    /Studievägledare

    Hej igen, vi fick ännu ett svar - från Högskolans studievägledare:

    Hej! vad kul med en elev med fokus på vidarestudier och hjärnan. Jag svarar gärna på frågor kring våra utbildningar inom kognitiv neurovetenskap och där är vår inriktning ”neuropsykologi och medvetandestudier” det program som fördjupar sig i just hjärnan. Jag bifogar länk till utbildningsprogrammet där det står om behörighetskrav och arbetsmarknaden i stort. Med utbildningen ges även möjlighet att läsa vidare vårt magisterprogram och söka sig vidare på forskningsnivå.

    https://www.his.se/utbildning/beteendevetenskap/kognitiv-neurovetenskap-neuropsykologi-och-medvetandestudier-knmpg/

    https://www.his.se/utbildning/biovetenskap/kognitiv-neurovetenskap-medvetandet-och-hjarnan-magisterprogram/

    Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ännu en sakkunnig; var god läs nedan:

    Några förslag på yrken för dig som är intresserad av att arbeta med hjärnan:

    -Läkare, där kan man specialisera inom anatomi, neurologi och psykiatri t ex.

    -Sjuksköterska-går också att specialisera sig på olika sätt.

    -Psykolog – allt beteende kommer från hjärnan

    -Psykoterapeut

    -Biomedicinare, där går det också att fördjupa sig i studier om hjärnan.

    -Farmakologi-många av hjärnans sjukdomar behandlas med läkemedel och det behövs fler upptäckter där. Se info i presentationen: Farmakolog.

    -Civilingenjör med inriktning medicin teknik- det behövs mer avancerad teknik för att kunna studera hjärnan. Se info i presentationen: Med.ingenjör.

    -Civilingenjör, andra inriktningar – ex nanoteknologi används för att se hur väldigt små elektroder kan opereras in i hjärnan för att behandla ex depression och Parkinson.

    Vägledare SYV

    Hej Alva!

    På Karolinska Institutet finns flera utbildningar där man studerar hjärnan (neurovetenskap) på olika sätt.

    Vi har psykologprogrammet där man betonar sambandet mellan psykologi (kunskapen om beteende, känslor och tankar) och människan som biologisk varelse (hjärnans organisation och funktion, beteendegenetik, fysiologi, evolutionen med mera).

    Inom det forskningsförberedande Biomedicinprogrammet läser man kurser inom neurovetenskap.

    Även läkarprogrammet har neurovetenskapliga kurser.

    Alla programmen ger en bas för vidare studier, forskning och arbeta inom neurovetenskap. Exempel på Karolinska Institutets forskning inom området finns här

    https://ki.se/forskning samt på Institutionen för neurovetenskap https://ki.se/neuro och Institutionen för klinisk neurovetenskaphttps://ki.se/cns

    Med vänlig hälsning

    Allmän studie- och karriärvägledning
    Avd. För utbildning- och forskarutbildningsstöd| 

    Karolinska Institutet

    Hej igen, nedan finns svar från Lunds universitet:

    Det finns olika vägar man kan gå om man vill arbeta med hjärnan. Om man först utbildar sig till läkare kan man sedan välja olika spår. Man kan t ex bli neurolog, psykiatriker. Båda dessa är specialistutbildningar som man gör efter en avslutad läkarutbildning. På läkarprogrammet läser man hjärnan men man läser ju självfallet alla andra delar av kroppen så hjärnan är bara en del.

    Man kan även bli biomedicinare och då arbeta med forskning och då kan man ha olika delar av hjärnan som sitt område. Man kan även bli sjuksköterska och ha specialistkompetenser inom t ex neurologi eller psykiatri. Även inom arbetsterapi och fysioterapi kan man arbeta med t ex personer som fått hjärnskador.

    Hjärnan är ett outforskat område och därför är det svårt att säga vilka yrken som man i framtiden kommer att kunna inkludera hjärnan i. En bra bas är att läsa läkarprogrammet eller ngn annan utbildning i medicin och sedan se hur man vill gå vidare – antingen inom forskningen eller som specialist.

     

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Att jobba med hjärnan; stöter man på i flera utbildningar och yrken. Exempelvis de utbildningarna jag anger nedan, men på olika sätt. Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ger behörighet till bl.a dessa utbildningar:

    Biomedicinska analytikerprogrammet 180hp:

    Som Biomedicinsk analytiker inriktning laboratoriemedicin, analyserar man prover och kan kritisk utvärdera analysresultat. Som biomedicinsk analytiker inriktning fysiologi, genomför man dessutom undersökningar och analyser i direkt kontakt med människor. Oavsett inriktning arbetar man med avancerad teknik.

    De två inriktningarna innebär med ingående:

    Inom inriktningen fysiologi lär sig studenterna om undersökningar på bl.a. hjärta, kärl, nerver och muskler som utförs på patienter. Tekniker som ingår i utbildningen är elektrofysiologiska undersökningar, ultraljud samt nuklearmedicin.

    Yrkesfilm BMA Fysiologihttps://www.youtube.com/watch?v=x0f505MS63U

    Inom inriktning Fysiologi kan man arbeta på Neurofysiologisk-klinik där det handlar om Hjärnan och nerver.

    Inom inriktningen laboratoriemedicin så koncentreras undervisningen på laboratoriemedicinska undersökningsmetoder på provmaterial som kan vara allt ifrån ett urinprov, en bakterieodling till ett vävnadsprov.

    (Områdes)behörigheten på båda inriktningarna är A12/12. Ansökan sker direkt till den inriktning man är intresserad av.

    Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

    En arbetsterapeuts vardag kan se mycket olika ut beroende på arbetsplats och uppdrag. Vissa utgår från individen och får ansvaret att anpassa en persons vardagsmiljö efter dennes behov eller prova ut olika fysiska eller kognitiva hjälpmedel. Andra kan arbeta med tillgänglighet och välmående på en mer samhällelig nivå.

    Gemensamt är att din roll som arbetsterapeut är väldigt viktig för de personer du hjälper.

    Läs mer: https://www.oru.se/utbildning/program/arbetsterapeutprogrammet/

    Som Arbetsterapeut kan man arbeta inom Psykiatrin och rehabilitering av hjärnan/det kognitiva.

    Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp

    Utbildningen är för dig som, genom kunskaper i anatomi och fysiologi, vill veta hur människan fungerar, samtidigt som du är intresserad av hur teknik och strålningsfysik ge svar som ligger till grund för fortsatt vård och behandling av patienter. (Röntgen av hjärnan förekommer).

    Eftersom tekniken utvecklas i en rasande fart är det bra om du också är nyfiken och tycker det är spännande att följa med i den nyaste forskningen kring radiografi.

    Samtidigt är det viktigt att du tycker om att arbeta med människor och omvårdnad, eftersom du i din framtida yrkesutövning kommer att ha patientkontakt.

    Läs mer:

    https://www.oru.se/utbildning/program/rontgensjukskoterskeprogrammet/

    Alla program ovan leder till en yrkesexamen (legitimation utfärdas hos Socialstyrelsen) och ger möjligheter till vidare studier på avancerad nivå och inom forskning (efterfrågan är stor!)

    Detta om du vill forska vidare på Hjärnan exempelvis.

    Samtliga programs arbetsmarknad: Behovet är stort efter arbetskraft och konkurrensen är liten.

    Örebro universitet har även ett masterprogram med två inriktningar, som heter ’Metoder inom medicinsk diagnostik’.

    Exempelvis inriktning Bild- och funktionsdiagnostik (länk ovan) ger dig möjlighet till fördjupning i undersökningsmetoder som används inom kliniska avdelningar för röntgen, bilddiagnostik och fysiologi. Inriktningen innehåller även teoretisk fördjupning och kräver att du har minst ett års yrkeserfarenhet som biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska.

    Vänliga hälsningar

    Studievägledare

    ÖREBRO UNIVERSITET

    Institutionen för Hälsovetenskaper

    Liselotte

    Frågor och svar taggade med 'svårt' (19 st.)

    • Frågardigsyv

      Vad kan jag göra?

      Jag pluggar allmän kurs på folkhögskola och har även en diagnos på dyslakylk vilket gör det svårt för matten. Mina dröm program kräver 4.0 på bf- folkhögskole kvoten. 4.0= A i alla ämnen. Det är väldigt svårt, jag har knappt ett E i matte. Vad händer om jag får lägre än ett 4.0, är jag inte...

      Milla : : Hej,jag vill fråga dig - Vad är ditt drömyrke? Vad vill du jobba som? - detta frågar jag för att se om du tvunget skulle behöva läsa på högskolenivå. Inom många yrken kan man... Läs hela svaret
    • Alexander

      Vad ska jag läsa mer?

      Hej, jag läser till teknikprogrammet och nästan klar med alla de obligatoriska kurserna för programmet. Jag läser sista terminen nu (på komvux). Men jag behöver ändå höja mina betyg lite och få lite A och B betyg. Kan ni rekommendera enkla...

      Anna: : Hej Alexander,vi vet inte vilka kurser komvux i din kommun kan erbjuda (utbud på komvux är olika i olika kommuner); vi vet inte heller vilka ämnen som är "lätta" för just dig. Eftersom du läser mot... Läs hela svaret
    • Daniella

      Vård och omsorg?

      Hej, är vård och omsorg programmet svårt? Jag gick in och kikade lite på hur mycket meritpoäng man behöver och det är inte så värst mycket, men så fick jag höra av någon som gått linjen att den är super svår...

      Daniel: : Hej Daniella, det som är lätt för en person kan vara mycket svårt för en annan; vi är alla olika. Vad som är lätt och svårt för just Dig kan inte vi här på Fråga SYV... Läs hela svaret
    • Ronaldo

      Borde jag hoppa av systemutvecklarprogrammet?

      Hej! Jag har precis påbörjat systemutvecklarprogrammet för HT 2018. Vi har i andra kursen påbörjat programmering i C#. Vi har en dugga för varje avsnitt, varje vecka, i fyra veckor, för att sedan skriva tentan på alltihop. Känner dock att jag...

      Anna: : Hej Ronaldo, prata med dina lärare och med de utbildningsansvariga samt med SYV som är "knyten" till din utbildning, innan du ev. hoppar av. Eftersom du är intresserad och känner att du... Läs hela svaret
    • K

      Kan man byta ut matte 1b och 2b mot 1a och 2a?

      Hej! Jag går sam linjen och jag läser matematik 1b och 2b kursen men problemet är att jag har svårigheter i matte (dyskalkyli) och jag undrar skulle man kunna byta ut matte 1b och 2b mot 1a och 2a går det att göra så när man har ganska jobbigt med matte.

      Milla : : För att byta kurser i matte på nivå 2 krävs rektors beslut om individuellt anpassat program. På nivå ett kan en lättare kurs ingå i ditt examensbevis om du har ett... Läs hela svaret
    • Sandrine

      Vad är skillnaden mellan Idrott och hälsa 1 och 2?

      Ja, som frågan lyder: Vad är skillnaden mellan Idrott och hälsa 1 och 2? Är lektionerna betydligt tuffare och av högre intensitet på Idrott och hälsa 2?

      Julia: : Hej Sandrine, din fråga bör ställas till en Lärare i Idrott och hälsa. :)  Det som studie- och yrkesvägledare vet om kurser i Idrott kan man läsa i... Läs hela svaret
    • Elev

      Vad skiljer ekonom och civilekonom?

      Hej! Jag funderar på att studera ekonom, men behöver läsa in matte3 och har inte meritbetyget som krävs. Kommer det vara svårt att komma in? Vad skiljer en ekonom och civilekonom? Är studierna svåra om man kommer direkt från gymnasiet?

      Anna: : Hej Linda, kika gärna på yrkespresentationerna Ekonom<< och Civilekonom<<. Civilekonom har längre utbildning. Ekonom kan man även bli på gymnasienivå -... Läs hela svaret
    • Johanna

      Hur ska jag göra?

      Hej! Jag går första året på samhällsprogrammet med inriktning beteende. Jag valde detta programmet eftersom i nian så tyckte jag väldigt mycket om språk (man läser språk i ettan och tvåan). Jag är även intresserad av människan, ville inte ha praktik och tyckte detta var ett säkert kort om man...

      Julia: : Hej Johanna, en svår situation.... och det finns inga garantier, hur man än gör. :( Tanken med gymnasiet är i första hand att skaffa sig Kunskaper om grund inför framtida yrkesIiv och "först" i andra... Läs hela svaret
    • Alva

      Hur svår matte har man på media inriktning foto?

      Hej! Jag vill söka media inriktning foto, men är inte så bra på matte. Hur mycket/svår matte har man? Behöver man vara bra på matte för att klara det?

      Mikael: : Hej! På estetiska programmet>> läser man endast en kurs i matematik - matte 1b. det är minst matte av alla högskoleförberedande program. Mindre (eller snarare enkIare matte)... Läs hela svaret
    • Elev

      Vilket är enklast?

      Hej! Skulle ni kunna tipsa några program som är enkla att läsa på universitet, typ inte så svåra?

      Anna: : Hej Linda! Det är oIika saker som är svåra & Iätta för oIika människor, beroende på våra styrkor, förkunskaper och intressen. För mig var det inte så svårt att... Läs hela svaret
    • patrik

      El och energiprogrammet Inriktning data och kommunikationen?

      Hej! Jag går just nu teknikprogrammet men ska byta till el programmet inriktning data och kommunikationen. Jag vet att el data läser mycket mindre matte men jag vill veta hur stort är svårighetsgraden? Några säger att el data är mycket enklaren teknik men några säger el är svårt, jag vet inte...

      Mikael: : Om du har fått betyg i matte 1c på teknikprogrammet, behöver du inte läsa matte på el-&energiprogrammet alls, du kan ta med matte 1c betyg i examensbeviset från... Läs hela svaret
    • Kajsa

      Kommer jag klara tekniklinjen?

      Hej syv, jag undrar en grej. Jag har alltid varit intresserad av datorer & programmering och har nu bestämt mig för att gå tekniklinjen. Dock har jag ett problem, jag har svårt för matte, jag har E i matte och brukar få komplitera proven ibland. Jag är jätteorolig för att jag inte kommer...

      Anna: : Hej Kajsa! För dig som är intresserad av programmering, kan jag rekommendera läsa en kort sammanfattande text på http://www.fragasyv.se/info/bli-programmerare med ett antal bra länkar. Angående matte, så är det på... Läs hela svaret
    • Evelyn

      Välja mellan SYV och Förskollärare?

      Hej! Jag fick nu mitt HP-resultat, jag hade kommit in på alla utbildningar till SYV eller förskollärare förra året, oavsett vart jag än sökte. Nu undrar jag (ska söka nästa år) så vilken passar mig bäst. Distans vill jag gå, men vilken av dessa ska jag söka. Finns det bra jobbchanser på båda...

      Anna: : Hej Evelyn! Det skulle vara roligt att ha dig som kollega! Men för ärlighetens skull måste jag erkänna att det kan inte garanteras att du får jobb efter SYV-utbildningen. Arbetsmarknaden är "i balans" för oss, SYV-are... Läs hela svaret
    • Brendan

      Läsa moderna språk som sommarkurser?

      Hej frågasyv! Det är så att jag går i åttan och läser franska. Problemet är att vi aldrig fått någon form av ordentlig undervisning. Vi har nu bytt lärare för tredje gången, och vi hade bara hunnit 3 kapitel av 10 med de första lärarna. Den nya läraren hade beställt fel böcker, som vi...

      Milla : : Hej! För att läsa på komvux måste man vara 20 år gammal eller ha fullständig treårig gymnasieutbildning bakom sig, då kan man vara yngre och kunde läsa på komvux i alla fall. Du är alldeles för ung och kommer inte... Läs hela svaret
    • Emma

      Kan jag byta gymnasiepogram igen?

      Hej, Jag går första året på gymnasiet. Och jag gick två månader på hotell och turism pogramet. Jag kände att jag kunde ge mer och hade så pass höga och bra poäng och visste att jag kunde mera. Jag bytte då till Naturpogramet. Jag älskar klassen, lektionerna är toppen osv. Men jag har svårt för...

      Mikael: : Hej Emma, det finns inga regler som förhindrar byte av program mer än en gång. Hjälp med matten finns på www.mattecentrum.se. I fall du skulle riskera betyg F i matte 1c, fråga läraren om hen kan sätta betyg i matte 1b på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga